Spara dina gamla foton till eftervärlden på Topotek!

Jämtlänning! Igår, den 26 januari, öppnade Landsarkivet i Östersund en ny plattform för (äldre) fotografier, Topotek, Jämtlands län.
Varför inte lägga dina gamla fotografier på Topotek Jämtlands län. Här blir de sökbara genom bl.a. en googlekarta. Men du kan också söka på motiv, ämne, ägare, årtal mm. Du behåller rättigheterna till bilderna och bestämmer själv om andra får ladda ner dem eller inte. Det är gratis att delta i Topoteket. Det svenska Riksarkivet har varit med och utvecklat den här plattformen, och Topoteket har nu en egen avdelning för Jämtlands län, det andra länet i Sverige efter Gotland.
Ta fram dina fotoalbum eller kartong med gamla foton, och välj ut de foton som du tycker är värda bevaras för eftervärlden, sätt av några timmar och spara dem för dina nära och kära och andra intresserade!
Vill du veta mer om Topoteket eller få ett konto? Ta kontakt med Martin Ahlström, Landsarkivet i Östersund: martin.ahlstrom (at) riksarkivet.se 
Här nedan kan du se ett exempel från Gotlands Topotek :
Dragkamp

Att tolka gamla handskrifter

Som nybliven släktforskare kommer man ganska omgående i kontakt med de handskrivna kyrkböckerna och annat handskrivet forskningsmaterial. Att lära sig skrivstil ingick i den äldre skolundervisningen, men är märkligt nog borta ur den nya skolan. Detta gör tröskeln hög för den unga forskaren, som kanske i stället för primärkällor nöjer sig med att googla på nätet och på så sätt bygger sin släktforskning på mycket osäkra och ofta felaktiga uppgifter, och som nästan alltid saknar referenser till primärkällorna, dvs. kyrkböckerna. Ofta går det dock bra att läsa 1800-talets husförhörslängder, födelse- och dödböcker, även om vissa av 1800- och 1900-talets präster kunde ha en nästan oläslig handstil. I de här källorna handlar det dock ofta om korta textavsnitt som kan jämföras med intilliggande identiska eller liknande skrivningar och som kan vara lättare att tolka och läsa.

Sättet att skriva en bokstav förändras ju längre tillbaka i tiden man kommer. På 1600-1700-talet kunde en bokstav skrivas på ett tiotal olika sätt. Vill man läsa källor från den här perioden, t.ex. domstolsprotokoll, saköreslängder, sockenstämmoprotokoll, kyrkoräkenskaper mm och som innehåller sammanhängande text eller ordförkortningar, eller beteckningar för mynt, mått och vikt bör man skaffa en handledning för tolkning av gamla handskrifter.

Här kommer några förslag på användbara handledningar:

  • Vad står det? Handbok i handskriftsläsning. Boken finns på Rötterbokhandeln och används också i studiecirklar.
  • Läsebok för släktforskare. Lär dig tyda och läsa gammal handstil. (2006) ICA bokförlag. Boken är utgången från förlaget, men kan ibland köpas begagnad via Bokbörsen. Den kan också fjärrlånas på biblioteket.
  • BOKSTÄVER & gamla handskrifter. Att läsa handskrifter från Vasatiden och Stormaktstiden samt tidiga kyrkoböcker. (2011) En bok som finns som pdf och som du kan ladda ner från nätet, här.
  • Min egen favorit är Tolka rätt! Handledning i tolkning av gamla handskrifter. Den innehåller nästan allt som man behöver med ett antal pedagogiska exempel i färg från kyrkböcker, sockenstämmor, bouppteckningar, generalmönsterrullor, domböcker mm. Där behandlas också gamla mynt och mått, förkortningar, bokstavsformer etc. Utdrag ur vad det spiralbundna häftet på 140 sidor innehåller finns på hemsidan.

Ett exempel ur häftet hittar du också här:


 

Släktforskarens nya databaser

Den sjunde upplagan av SVERIGES DÖDBOK släpptes häromdagen. Sveriges dödbok 2017 är en förhandsversion inför den slutliga produkten som skall komma om cirka ett år. Den här preliminära versionen innehåller 11.3 miljoner poster med uppgifter om avlidna i Sverige perioden 1860-2016. Frivilliga medarbetare har kompletterat den tidigare databasen med c:a 1.7 miljoner poster från åren 1860-1900 och hundratusentals tillägg för perioden 1900-1970. Det har dessutom tillkommit 285.000 poster från åren 2014-2016 ur Försäkringskassans databas. Omkring 70.000 inskickade rättelser har också lagts till och är sökbara.

Du som abonnerar på Arkiv Digitals allt-i-ett-abonnemang har förutom landets alla kyrkböcker i färg och mängder av annat släktforskarmaterial även tillgång till ett antal kraftfulla databaser som:
– Sveriges Befolkning 1950 och 1960, som är databaser med uppgifter om alla svenskar dessa år.
– Befolkningen i Sverige 1860 – 1920, ett register med 73 miljoner poster. Det har tagits fram tillsammans med MyHeritage och omfattar alla personer som nämns i Sveriges samtliga husförhörslängder som upprättats under de aktuella åren. Det betyder att en person som flyttat många gånger i sitt liv, kan finnas med i flera poster, vilket förklarar att registret är många gånger större än vad Sveriges befolkning var vid denna tid. Från en sökträff länkas man direkt till originalkällan.

De här registren och databaserna gör det mycket lättare att släktforska, och på Östersunds Landsarkiv får du gratis tillgång till Arkiv Digital och ytterligare ett antal databaser. Dessutom finns hundratals hyllmeter av värdefull dokumentation som du inte kan hitta på något annat ställe.

Lits och Alsens domboksprotokoll, samt Skogsavvittringen i Jämtland

Nu har Jämtlands läns Fornskriftsällskap publicerat två nya orienterande avskrifter av domboksprotokoll från Lits tingslag och Alsens tingslag, samt andra upplagan av Skogsavvittringen i Jämtland:


Sonja Olausson Hestner och Monica Kämpe har redigerat Lits tingslags domböcker för åren 1639 – 1679. Lits tingslag omfattade fram till 1658 fem socknar: Lit, Häggenås, Kyrkås, Ås och Föllinge. Därefter överfördes Ås till Rödöns tingslag. Därför finns mål rörande Ås socken enbart i de tidigaste protokollen i denna utgåva. År 1650 hade Lits socken 26 byar med 81 hemman, Häggenås socken 15 byar med 29 hemman, Kyrkås socken 5 byar med 17 hemman, Ås socken 21 byar med 48 hemman och Föllinge socken 6 byar med 10 hemman.


Jag har redigerat Alsens tingslags domböcker för åren 1649 – 1679. Under dessa år omfattar tingslaget socknarna Alsen och Mattmar, och tingslaget uppgick från hösttinget 1679 i Offerdals tingslag. För att underlätta sökning i protokollen kommer jag under våren/sommaren att publicera Alsen 1649 – 1679 här på hemsidan med normerade person och ortnamn. Detta för att underlätta sökning med webläsarens sökfunktion.


SKOGSAVVITTRINGEN I JÄMTLAND Protokoll från Ragunda tingslag över Skogsavvittringen i Jämtland 1755–1758, redigerade av Anders Sjöberg har 2017 kommit i en andra utgåva, där Anders Sjöberg kompletterat med protokoll från hösten 1758, som inte fanns med i den första utgåvan, samt med ytterligare värdefulla bilagor.

Att släktforska med DNA

     Mitt första möte med DNA som metod att släktforska och söka släktband bakåt i tiden var år 2009. Jag såg då ett tv-program som gjorts av National Geographic och som tog upp hur man med en enkel topsning tog DNA-prov i olika folkgrupper runt om i världen.  Efter laboratorieanalys kunde forskarna bestämma förändringar (mutationer) i mannens Y-kromosom. Eftersom den normalt förs vidare oförändrad från far till son och endast med längre mellanrum “felkopieras” när en son får sin fars Y-DNA, så kan forskarna efter att ha samlat tillräckligt med analysunderlag, räkna ut hur man är släkt tusentals år bakåt i tiden. I programmet visade man hur man med DNA-analys kunde spåra de olika strömmarna av människor från centrala Afrika till jordens alla hörn de sista 50 000 åren.

Direkt efter programmet beställde jag ett provtagningskit och fick efter några månader svar på mitt DNA-prov. Tillsammans med svaret, som innehöll de kryptiska beteckningarna att jag tillhörde haploguppen R1b1c, M269, så fanns också en karta över vilka andra testade personer som tillhörde samma haplogrupp. På kartan fanns en mängd träffar spridda över nästan hela Europa, men även över Nordamerika. Jag identifierade en träff i Nordamerika med farsanor inte allt för långt ifrån min egen hemort, och som jag kontaktade per mejl. Jag fick omgående ett svar från en pensionerad brandchef i Vancouver, som visade sig vara min fyrmänning, vars farfars far, Anders Persson, emigrerade 1882. Jag kände till Anders Perssons emigration men hade ingen kunskap om hans barns vidare öden. Det var fantastiskt att få denna kontakt. Vi har genom åren haft mejlkontakter och utväxlat information om dagshändelser och om vår släkt på ömse sidor. Idag får jag inget mejlsvar och hans hemsida är nedsläckt. Tidens gång…

Jag har numera kompletterat mina DNA-analyser på de raka fäderne- och mödernelinjerna (YDNA och mtDNA) och finns med i flera av de projekt som arbetar med att ta fram ny kunskap.

Böter och fredsköp

Nu har Riksarkivet och Fornskriftsällskapet gett ut en bok med tryckta och kommenterade avskrifter av saköreslängderna 1601-45 för Jämtland och Härjedalen. Längderna är verifikationer till länsräkenskaperna och ett komplement till de redan utgivna domböckerna. Ett viktigt verk för historisk forskning och för släktforskningen.

I början av 1600-talet lydde Jämtland under kung Kristian IV av Danmark-Norge. Det var en tid då befolkningen ansågs behöva fostras och kontrolleras. Olika former av ohörsamhet mot överheten slogs ned hårt. Handlingar som ansågs syndiga kriminaliserades och straffades i en aldrig tidigare skådad omfattning.

I saköreslängderna antecknades vilka som betalat böter för olika förseelser och vilka förseelser det gällde. Här nämns också avrättningar och värderingar av egendom. I boken finns också ett par speciella längder över fredsköp, efter Kalmarkriget 1611-13, eller Baltzarsfejden, som den kallades i Jämtland.

Forskarlaget bakom boken är Olof Holm, Georg Hansson, Christer Kalin, Per Sörlin och Karl Göran Eriksson.

Boken kan beställas på epost: landsarkivet.ola@riksarkivet.se

Att släktforska i nutid

Att hitta släktsamband i nutid var för bara ett tjugotal år sedan en tidskrävande sysselsättning. Det innebar oftast brevväxling med olika arkivinstitutioner ifall den släktlinje man sökte försvann till andra delar av Sverige utanför det egna landsarkivets domäner. Det innebar också timmar i telefon för att få tag på namn, släktskap, födelse- och eventuella dödsdatum på de personer man forskade på. Det blev genast lättare att komma vidare bakåt i tiden när man passerade kyrkböckernas sekretessgräns. Släktforskning på 1800-talet var och är oftare betydligt lättare än 1900-talets forskning.

Med de hjälpmedel som finns idag är situationen helt annorlunda. För den som abonnerar på Arkiv Digitals tjänster, eller går in på Riksarkivets hemsida (numera gratis) finns landets alla kyrkoarkiv lätt tillgängliga på datorskärmen hemma, och de ibland nästan oläsliga mikrofichen är historia. Nutidsforskningen har fortfarande 70-årsgränsen för kyrkbokssekretess att tampas med, men ett antal sekundärkällor är kraftfulla hjälpmedel i informationssökandet. De stora databaserna Sveriges befolkning 1970, 1980 och 1990 ger persondata om alla som var skrivna i Sverige i november respektive år med uppgift om för- och efternamn, gatu- och postadress, födelsedatum, födelseförsamling och boendeförsamling. För år 1990 finns också uppgift om vigsel eller make/makas döddag. De här databaserna är fantastiska hjälpmedel när man söker folk i förskingringen. Vad som inte framgår är släktskap. Att personer bor på samma adress och har samma efternamn i de här sekundärkällorna kan bara ge underlag för någorlunda kvalificerad gissningar om släktskap och måste verifieras på annat sätt. Sveriges Dödbok 1901-2013 kompletterar databaserna ovan och innehåller 9,3 miljoner poster med födelse- och döddatum, födelse- och dödförsamling, namn, adress, civilstånd och kön.

På samma sätt finns värdefull information i Sveriges befolkning 1880, 1890, 1900 och 1910 som kan köpas hos Riksarkivet.

I år har Arkiv Digital genom ett allt-i-ett-abonnemang gjort det möjligt att söka i tre ytterligare databaser, Sveriges befolkning 1950 och 1960, samt Befolkningen i Sverige 1880-1920. De två första täcker en besvärande lucka mellan kyrkböckernas sekretessgräns och Sveriges befolkning 1970. Den senare databasen, som skapats i samarbete med MyHeritage bygger på husförhörslängder och församlingsböcker och där en sökning ger klickbara länkar direkt till kyrkboken.

När släkter sprids över Sverige, som i hög grad har skett under 1900-talet, är de här hjälpmedlen ovärderliga.

Hammerdals och Offerdals tingslags domboksprotokoll 1691 – 1700

Jämtlands Läns Fornskriftsällskap fortsätter sin utgivning av transkriberade och redigerade domboksprotokoll. Nu finns två nya utgåvor som kan laddas ner som pdf-filer. De täcker åren 1691-1700 och är kompletteringar till tidigare utgivna protokoll från Hammerdals resp. Offerdals tingslag för åren 1649-1690. Georg Hansson har redigerat Hammerdals tingslags domböcker 1691-1700, och omfattar socknarna Hammerdal och Ström. Jag har redigerat motsvarande tidsperiod för Offerdals tingslag, som omfattar Offerdal, Alsen och Mattmar. Samtliga publicerade avskrifter kan laddas ned här.
För att underlätta sökning har jag på den här hemsidan publicerat kopior av Offerdals domböcker (se rubriken Domböcker) där jag normerat person- och ortsnamn första gången de förekommer i en paragraf. Detta gör det möjligt att lättare söka personer och platser med webbläsarens sökfunktion (eller Ctrl-F). Se även Georg Hanssons hemsida.

Svegs tingslags domboksprotokoll 1649-1690

Nu publicerar Jämtlands läns Fornskriftsällskap den femte utgåvan av jämtska domboksprotokoll. Härjedalen hade på 1600-talet tre tingsdistrikt och från ett av dessa, Svegs tingslag, har nu Marianne Andersson, Ytterhogdal transkriberat och redigerat alla bevarade domboksprotokoll 1649–1690. Till grund för avskrifterna ligger i de flesta fallen de renoverade domböckerna i Svea Hovrätts arkiv i Riksarkivet, Stockholm. Svegs tingslag omfattade under 1600-talet socknarna Sveg, Älvros och Överhogdal. I Sveg (inkl. nuv. Linsells församling) fanns omkring år 1650 13 byar med 123 hemman, i Älvros fyra byar med 46 hemman och i Överhogdal endast Kyrkbyn, med tolv hemman. Denna utgåva omfattar 45 protokoll från ting i Svegs tingslag 1649–1690. Åren 1649– 1683 hölls vanligtvis endast ett ting om året. Därefter hölls två ting per år. Från åren 1653, 1657, 1658, 1666 och 1672 saknas protokoll.
I den här utgåvan, som är nedladdningsbar som pdf-fil, hittar du som släktforskar  mängder med uppgifter, som inte finns att hitta på något annat ställe. Utgåvan kan du öppna här.

Att släktforska i Tyskland

Ibland behöver man söka släkt i Tyskland. Som vanligt när det gäller att söka släkt i andra länder kan tröskeln vara hög vid starten. Det är därför bra att starta med några länksamlingar på svenska, t.ex. Wiki Rötter  som dock är mycket basal. En mer omfångsrik och riktigt bra introduktion tycker jag att G-gruppen har. Du kan nå den här. Där finns det mesta man behöver veta för att komma igång med sin tyska släktforskning. Ibland kan man ha nytta av ett antal tyska databaser, t.ex. Ancestry (som dock kräver abonnemang). Här finns födsel-, vigsel- och dödböcker, militära register, telefonkataloger, kartor och geografiska namnregister och en hel del annat.Vill man söka kontakt med den tyska motsvarigheten till DIS kan man ta kontakt med Verein für ComputerGenealogie. Det är en stor förening med över 3000 medlemmar och de har ett omfattande material på sin webbplats, där deras GENWIKI ger en mängd ingångar till ett antal databaser som berör tysk släktforskning. Här behöver man dock basala kunskaper i tyska.
Man kan naturligtvis släktforska på vanligt släktforskarvis och ta kontakt med lokala myndigheter och församlingar. Det finns oftast födsel- vigsel- och dödböcker, men inga motsvarigheter till våra husförhörslängder. Olika församlingar (judiska, katolska, protestantiska etc.) har haft sin egen bokföring. I de flesta fall finns handlingarna kvar i respektive församling. I de flesta fall är förfrågningar till arkiv och församlingar avgiftsbelagda. Förfrågningar bör ske på tyska, om man ska förvänta sig svar. Sekretessgränserna har också lättat något de senare åren, men är fortfarande mer strikta än de svenska.

Släktforskning i Jämtland – en del av Jämtlands lokalhistoria