Att släkt- och bygdeforska i Jämtland – några värdefulla källor före kyrkbokföringens tid

När man som släkt- och bygdeforskare når tillbaka till perioden före den allmänna kyrkbokföringens tid, dvs. före 1689, så gäller det att hitta alternativa källor, som dock snabbt tunnar ut ju längre bakåt i tiden som man kommer. Värdefullt källmaterial under nästan hela 1600-talet är naturligtvis Fornskriftsällskapets publikationer, som är lättillgängligt och lättläst via hemsidan, både i bokform och som pdf-filer. Du når detta omfattande material här: Fornskrift 1 och här: Fornskrift 2  Det är ett material som hela tiden växer genom ett antal volontärers arbete med renskrivning av många gånger svårtolkade underlag. Här finns också ingångar till det äldsta materialet, pergamentsbreven, i form av Jämtlands och Härjedalens diplomatarium.
När Jämtland och Halland år 1645 (1648) införlivades med Sverige så blev räkenskaper och andra handlingar för perioden 1574-1654 från dessa två landskap kvar i Oslo, men det överlämnades till svenska Riksarkivet av norska Riksarkivet år 1900. Handlingarna är skannade i svartvitt. Underlaget är delvis fuktskadat och det skannade delarna är delvis av sämre kvalitet. Materialet omfattar 1,5 hyllmeter och 25 volymer och finns i Riksarkivets depå i Marieberg. Det innehåller skatteregister, jordeböcker, mantalsregister, landskyldspenningar, sölvskatteregister, register på skinnskatt etc. Här finns ett mycket intressant forskningsmaterial som troligtvis är obekant för många forskare. Du hittar det i Handlingar 1574-1654 (välj volym i kolumnen längst till vänster, gå längst ned på sidan och klicka på rutan Bild för att öppna materialet)
En riktig pärla är Jordeboken för Jämtland 1633, som finns i Jordeböcker Norrlands län. Den förtecknar mantalet för hela Jämtland år 1633 med alla byar, alla gårdar, namn på gårdsägaren, hemmansstorlek (tunnor utsäde), äng, kor, småfän, hästar etc., tyvärr delvis vattenskadad och allmänt svårläst i den svartvita skanningen.
De sista två källmaterialen finns endast på Riksarkivet.
Jag har varit i kontakt med Arkiv Digital om möjligheten att få dessa värdefulla källor fotade i färg och fått följande svar: ” Tack så mycket för ditt förslag. Vi tycker att materialet verkar mycket intressant. Vi kommer att fotografera det framöver, men vi kan i nuläget inte ge någon exakt tidpunkt för fotograferingen.”

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

två × fem =

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.