När man som släkt- och bygdeforskare når tillbaka till perioden före den allmänna kyrkbokföringens tid, dvs. före 1689, så gäller det att hitta alternativa källor, som dock snabbt tunnar ut ju längre bakåt i tiden som man kommer. Värdefullt källmaterial under nästan hela 1600-talet är naturligtvis Fornskriftsällskapets publikationer, som är lättillgängligt och lättläst via hemsidan, både i bokform och som pdf-filer. Du når detta omfattande material här: Fornskrift 1 Det är ett material som hela tiden växer genom ett antal volontärers arbete med renskrivning av många gånger svårtolkade underlag. Här finns också ingångar till det äldsta materialet, pergamentsbreven, i form av Jämtlands och Härjedalens diplomatarium.
När Jämtland och Halland år 1645 (1648) införlivades med Sverige så blev räkenskaper och andra handlingar för perioden 1574-1654 från dessa två landskap kvar i Oslo, men det överlämnades till svenska Riksarkivet av norska Riksarkivet år 1900. Handlingarna är skannade i svartvitt. Underlaget är delvis fuktskadat och det skannade delarna är delvis av sämre kvalitet. Materialet omfattar 1,5 hyllmeter och 25 volymer och finns i Riksarkivets depå i Marieberg. Det innehåller skatteregister, jordeböcker, mantalsregister, landskyldspenningar, sölvskatteregister, register på skinnskatt etc. Här finns ett mycket intressant forskningsmaterial som troligtvis är obekant för många forskare. Du hittar det i Handlingar 1574-1654 (välj volym i kolumnen längst till vänster, gå längst ned på sidan och klicka på rutan Bild för att öppna materialet)
En riktig pärla är Jordeboken för Jämtland 1633, som finns i Jordeböcker Norrlands län. Den förtecknar mantalet för hela Jämtland år 1633 med alla byar, alla gårdar, namn på gårdsägaren, hemmansstorlek (tunnor utsäde), äng, kor, småfän, hästar etc., tyvärr delvis vattenskadad och allmänt svårläst i den svartvita skanningen.
De sista två källmaterialen finns endast på Riksarkivet.
Jag har varit i kontakt med Arkiv Digital om möjligheten att få dessa värdefulla källor fotade i färg och fått följande svar: ” Tack så mycket för ditt förslag. Vi tycker att materialet verkar mycket intressant. Vi kommer att fotografera det framöver, men vi kan i nuläget inte ge någon exakt tidpunkt för fotograferingen.”
2 kommentarer
Kommentarer är stängda.
Hej, Jag undrar en sak, den 8 januari 1678 mönstrade Björneborgs läns infanteriregemente på Frösö i Jämtland (som låg under kriget 1675-1679 i Riga). Ifrån Riga kommenderades två kompanier till Jämtland (Sverige) för att delta i kriget mot Norge. Petter Hagen och Jacob Trafware var kompanichefer. Kompanierna mönstrades som sagt i Frösö den 8 januari 1678. Efter fredsslutet påföljande år upplöstes kompanierna. (Text: Rulla uppå det manskap af Biörneborgz lähn uthcommenderade, under öfwerstens Edell och Wälb:ne H:r Wilhelm Bockz regemente, och capitain manhafftigh Petter Hagens compagnie, och nu på tijdhen stå under öfwerstens Högwälborne H:r Åke Ulfsparres commando, som munstrades af Hans Exell:tz H:r Rijkzrådet feltmarschalken general ammiralen högtwälb:e H:r Henrich Horn widh hufwud qwarteret på Frössiö kongzgårdh d:n 8. Januarij A:o 1678.) Kan Petter Hagen och Jacob Trafware finnas i några andra jämtländska källor under dessa år (1678/79). T.e x. kan man se vilka som huserade på Frösö Kungsgård någonstans, eller få fram någon annan information om dem?
Källa: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0053971_00101#?c=&m=&s=&cv=100&xywh=1618%2C-192%2C4869%2C2958
Mvh Max
Hej! Jag har tyvärr inga lokala källor att hänvisa till, utan får hänvisa dej till Krigsarkivet, som har detaljerade uppgifter om allt som hör ihop med svensk krigshistoria. Förmodligen så finns förläggningslistor och annat material där. En annan källa skulle kunna vara Sunne dombok, som även täcker Frösö. Den är f.n. under renskrivning, men har du Arkiv Digital så kan du nå originalet på Sunne tingslags häradsrätt AI:30 och AI:31 som täcker berörda år. Där skulle kunna finnas ärenden som berör just detta.