Första hindret är den allmänna sekretessgränsen på 70 år, som gäller kyrkans ministerialböcker. I år är då sekretessgränsen årsskiftet 1950/51 för när anteckningen blev införd. I praktiken ligger tidsgränsen längre tillbaka eftersom många kyrkböcker sträcker sig över flera år och når in över gränsen. De läggs då inte ut och görs tillgängliga på t.ex. Internet. Ingenting hindrar dock att man får ta del av primäruppgifter oberoende av deras ålder. Man vänder sig då till det regionala Landsarkivet, som efter sekretessprövning kan lämna ut de önskade uppgifterna, om det rör händelser före 1991.
Den 1 juli 1991 överfördes folkbokföringen i Sverige från kyrkan till skattemyndigheterna. Samtidigt digitaliserades folkbokföringen. Skattemyndigheterna övertog inte de fysiska handlingarna som kyrkan använt, utan byggde upp ett datasystem där de uppgifter man behövde registrerades.
Vill du ha tillgång till personuppgifter efter 1991 vänder du dej till Skatteverket och begär ut den s.k. Personbilden. Du får då följande information:
• Personens fullständiga namn samt personnummer och födelseort
• Bostadsadress, var personen är folkbokförd
• Medborgarskap samt civilstånd
• Föräldrarnas namn och hela personnummer
• Barnens namn och hela personnummer
• Om man utvandrat, till vilket land och angiven adress (adress kan vara inaktuell)
Du får inte ut en personbild eller personnummer om personen i fråga lever med skyddad identitet. För att få ut en personbild så ringer du till Skatteverket på följande nummer:
0771 – 567 567
Personbilden är inget fysiskt dokument, utan ett utdrag ur Skatteverkets databaser. Var noga med att tala om vad det är du vill ha för information – bäst är att säga att man släktforskar, inte för att man måste säga det, utan för då förstår de bättre vad du vill ha och skickas med vanlig post.
På samma sätt, men med andra telefonnummer, kan du få tillgång till bouppteckningar från och med 1 juli 2001, information ur Äktenskapsregistret (från 1921) och registret med adresshistorik, som innehåller adresser som en person har bott på sedan 1991. Mer detaljer hittar du i Släktforska om 1900-talet.
]]>
Nu finns fyra nya utgåvor i serien KÄLLOR TILL JÄMTLANDS OCH HÄRJEDALENS HISTORIA på Jämtlands läns fornskriftsällskaps hemsida, där de kan laddas ned som pdf-filer. De här utgåvorna innehåller mängder av intressant information om skeenden i bygden, enskilda människors framgång och tillkortakommanden och kyrkans och statsapparatens starka styrning på lokal- och individnivå.
Hackås tingslags domboksprotokoll 1649-1679. Redigerade av Curt Malting. Läs den här.
Åre sockenstämmoprotokoll 1754-1863. Redigerade av Karin Bark. Läs den här.
Föllinge sockenstämmoprotokoll 1761-1863. Redigerade av Rolf Olsson. Läs den här.
Hotagens sockenstämmoprotokoll 1797-1862 och Frostvikens dito 1822-1863. Redigerade av Rolf Olsson. Läs den här.
]]>
När man som släkt- och bygdeforskare når tillbaka till perioden före den allmänna kyrkbokföringens tid, dvs. före 1689, så gäller det att hitta alternativa källor, som dock snabbt tunnar ut ju längre bakåt i tiden som man kommer. Värdefullt källmaterial under nästan hela 1600-talet är naturligtvis Fornskriftsällskapets publikationer, som är lättillgängligt och lättläst via hemsidan, både i bokform och som pdf-filer. Du når detta omfattande material här: Fornskrift 1 Det är ett material som hela tiden växer genom ett antal volontärers arbete med renskrivning av många gånger svårtolkade underlag. Här finns också ingångar till det äldsta materialet, pergamentsbreven, i form av Jämtlands och Härjedalens diplomatarium.När Jämtland och Halland år 1645 (1648) införlivades med Sverige så blev räkenskaper och andra handlingar för perioden 1574-1654 från dessa två landskap kvar i Oslo, men det överlämnades till svenska Riksarkivet av norska Riksarkivet år 1900. Handlingarna är skannade i svartvitt. Underlaget är delvis fuktskadat och det skannade delarna är delvis av sämre kvalitet. Materialet omfattar 1,5 hyllmeter och 25 volymer och finns i Riksarkivets depå i Marieberg. Det innehåller skatteregister, jordeböcker, mantalsregister, landskyldspenningar, sölvskatteregister, register på skinnskatt etc. Här finns ett mycket intressant forskningsmaterial som troligtvis är obekant för många forskare. Du hittar det i Handlingar 1574-1654 (välj volym i kolumnen längst till vänster, gå längst ned på sidan och klicka på rutan Bild för att öppna materialet)
En riktig pärla är Jordeboken för Jämtland 1633, som finns i Jordeböcker Norrlands län. Den förtecknar mantalet för hela Jämtland år 1633 med alla byar, alla gårdar, namn på gårdsägaren, hemmansstorlek (tunnor utsäde), äng, kor, småfän, hästar etc., tyvärr delvis vattenskadad och allmänt svårläst i den svartvita skanningen.
De sista två källmaterialen finns endast på Riksarkivet.
Jag har varit i kontakt med Arkiv Digital om möjligheten att få dessa värdefulla källor fotade i färg och fått följande svar: ” Tack så mycket för ditt förslag. Vi tycker att materialet verkar mycket intressant. Vi kommer att fotografera det framöver, men vi kan i nuläget inte ge någon exakt tidpunkt för fotograferingen.” ]]>
Varför inte lägga dina gamla fotografier på Topotek Jämtlands län. Här blir de sökbara genom bl.a. en googlekarta. Men du kan också söka på motiv, ämne, ägare, årtal mm. Du behåller rättigheterna till bilderna och bestämmer själv om andra får ladda ner dem eller inte. Det är gratis att delta i Topoteket. Det svenska Riksarkivet har varit med och utvecklat den här plattformen, och Topoteket har nu en egen avdelning för Jämtlands län, det andra länet i Sverige efter Gotland.
Ta fram dina fotoalbum eller kartong med gamla foton, och välj ut de foton som du tycker är värda bevaras för eftervärlden, sätt av några timmar och spara dem för dina nära och kära och andra intresserade!
Vill du veta mer om Topoteket eller få ett konto? Ta kontakt med Martin Ahlström, Landsarkivet i Östersund: martin.ahlstrom (at) riksarkivet.se
Här nedan kan du se ett exempel från Gotlands Topotek :
Dragkamp ]]>
Sättet att skriva en bokstav förändras ju längre tillbaka i tiden man kommer. På 1600-1700-talet kunde en bokstav skrivas på ett tiotal olika sätt. Vill man läsa källor från den här perioden, t.ex. domstolsprotokoll, saköreslängder, sockenstämmoprotokoll, kyrkoräkenskaper mm och som innehåller sammanhängande text eller ordförkortningar, eller beteckningar för mynt, mått och vikt bör man skaffa en handledning för tolkning av gamla handskrifter.
Här kommer några förslag på användbara handledningar:
- Vad står det? Handbok i handskriftsläsning. Boken finns på Rötterbokhandeln och används också i studiecirklar.
- Läsebok för släktforskare. Lär dig tyda och läsa gammal handstil. (2006) ICA bokförlag. Boken är utgången från förlaget, men kan ibland köpas begagnad via Bokbörsen. Den kan också fjärrlånas på biblioteket.
- BOKSTÄVER & gamla handskrifter. Att läsa handskrifter från Vasatiden och Stormaktstiden samt tidiga kyrkoböcker. (2011) En bok som finns som pdf och som du kan ladda ner från nätet, här.
- Min egen favorit är Tolka rätt! Handledning i tolkning av gamla handskrifter. Den innehåller nästan allt som man behöver med ett antal pedagogiska exempel i färg från kyrkböcker, sockenstämmor, bouppteckningar, generalmönsterrullor, domböcker mm. Där behandlas också gamla mynt och mått, förkortningar, bokstavsformer etc. Utdrag ur vad det spiralbundna häftet på 140 sidor innehåller finns på hemsidan.
Ett exempel ur häftet hittar du också här:
]]>
Den sjunde upplagan av SVERIGES DÖDBOK släpptes häromdagen. Sveriges dödbok 2017 är en förhandsversion inför den slutliga produkten som skall komma om cirka ett år. Den här preliminära versionen innehåller 11.3 miljoner poster med uppgifter om avlidna i Sverige perioden 1860-2016. Frivilliga medarbetare har kompletterat den tidigare databasen med c:a 1.7 miljoner poster från åren 1860-1900 och hundratusentals tillägg för perioden 1900-1970. Det har dessutom tillkommit 285.000 poster från åren 2014-2016 ur Försäkringskassans databas. Omkring 70.000 inskickade rättelser har också lagts till och är sökbara.
Du som abonnerar på Arkiv Digitals allt-i-ett-abonnemang har förutom landets alla kyrkböcker i färg och mängder av annat släktforskarmaterial även tillgång till ett antal kraftfulla databaser som:
– Sveriges Befolkning 1950 och 1960, som är databaser med uppgifter om alla svenskar dessa år.
– Befolkningen i Sverige 1860 – 1920, ett register med 73 miljoner poster. Det har tagits fram tillsammans med MyHeritage och omfattar alla personer som nämns i Sveriges samtliga husförhörslängder som upprättats under de aktuella åren. Det betyder att en person som flyttat många gånger i sitt liv, kan finnas med i flera poster, vilket förklarar att registret är många gånger större än vad Sveriges befolkning var vid denna tid. Från en sökträff länkas man direkt till originalkällan.
De här registren och databaserna gör det mycket lättare att släktforska, och på Östersunds Landsarkiv får du gratis tillgång till Arkiv Digital och ytterligare ett antal databaser. Dessutom finns hundratals hyllmeter av värdefull dokumentation som du inte kan hitta på något annat ställe.
]]>
Sonja Olausson Hestner och Monica Kämpe har redigerat Lits tingslags domböcker för åren 1639 – 1679. Lits tingslag omfattade fram till 1658 fem socknar: Lit, Häggenås, Kyrkås, Ås och Föllinge. Därefter överfördes Ås till Rödöns tingslag. Därför finns mål rörande Ås socken enbart i de tidigaste protokollen i denna utgåva. År 1650 hade Lits socken 26 byar med 81 hemman, Häggenås socken 15 byar med 29 hemman, Kyrkås socken 5 byar med 17 hemman, Ås socken 21 byar med 48 hemman och Föllinge socken 6 byar med 10 hemman.
Jag har redigerat Alsens tingslags domböcker för åren 1649 – 1679. Under dessa år omfattar tingslaget socknarna Alsen och Mattmar, och tingslaget uppgick från hösttinget 1679 i Offerdals tingslag. För att underlätta sökning i protokollen kommer jag under våren/sommaren att publicera Alsen 1649 – 1679 här på hemsidan med normerade person och ortnamn. Detta för att underlätta sökning med webläsarens sökfunktion.
SKOGSAVVITTRINGEN I JÄMTLAND Protokoll från Ragunda tingslag över Skogsavvittringen i Jämtland 1755–1758, redigerade av Anders Sjöberg har 2017 kommit i en andra utgåva, där Anders Sjöberg kompletterat med protokoll från hösten 1758, som inte fanns med i den första utgåvan, samt med ytterligare värdefulla bilagor.
]]>
Mitt första möte med DNA som metod att släktforska och söka släktband bakåt i tiden var år 2009. Jag såg då ett tv-program som gjorts av National Geographic och som tog upp hur man med en enkel topsning tog DNA-prov i olika folkgrupper runt om i världen. Efter laboratorieanalys kunde forskarna bestämma förändringar (mutationer) i mannens Y-kromosom. Eftersom den normalt förs vidare oförändrad från far till son och endast med längre mellanrum ”felkopieras” när en son får sin fars Y-DNA, så kan forskarna efter att ha samlat tillräckligt med analysunderlag, räkna ut hur man är släkt tusentals år bakåt i tiden. I programmet visade man hur man med DNA-analys kunde spåra de olika strömmarna av människor från centrala Afrika till jordens alla hörn de sista 50 000 åren.
Direkt efter programmet beställde jag ett provtagningskit och fick efter några månader svar på mitt DNA-prov. Tillsammans med svaret, som innehöll de kryptiska beteckningarna att jag tillhörde haploguppen R1b1c, M269, så fanns också en karta över vilka andra testade personer som tillhörde samma haplogrupp. På kartan fanns en mängd träffar spridda över nästan hela Europa, men även över Nordamerika. Jag identifierade en träff i Nordamerika med farsanor inte allt för långt ifrån min egen hemort, och som jag kontaktade per mejl. Jag fick omgående ett svar från en pensionerad brandchef i Vancouver, som visade sig vara min fyrmänning, vars farfars far, Anders Persson, emigrerade 1882. Jag kände till Anders Perssons emigration men hade ingen kunskap om hans barns vidare öden. Det var fantastiskt att få denna kontakt. Vi har genom åren haft mejlkontakter och utväxlat information om dagshändelser och om vår släkt på ömse sidor. Idag får jag inget mejlsvar och hans hemsida är nedsläckt. Tidens gång…
Jag har numera kompletterat mina DNA-analyser på de raka fäderne- och mödernelinjerna (YDNA och mtDNA) och finns med i flera av de projekt som arbetar med att ta fram ny kunskap.
]]>I början av 1600-talet lydde Jämtland under kung Kristian IV av Danmark-Norge. Det var en tid då befolkningen ansågs behöva fostras och kontrolleras. Olika former av ohörsamhet mot överheten slogs ned hårt. Handlingar som ansågs syndiga kriminaliserades och straffades i en aldrig tidigare skådad omfattning.
I saköreslängderna antecknades vilka som betalat böter för olika förseelser och vilka förseelser det gällde. Här nämns också avrättningar och värderingar av egendom. I boken finns också ett par speciella längder över fredsköp, efter Kalmarkriget 1611-13, eller Baltzarsfejden, som den kallades i Jämtland.
Forskarlaget bakom boken är Olof Holm, Georg Hansson, Christer Kalin, Per Sörlin och Karl Göran Eriksson.
Boken kan beställas på epost: landsarkivet.ola@riksarkivet.se
]]>Med de hjälpmedel som finns idag är situationen helt annorlunda. För den som abonnerar på Arkiv Digitals tjänster, eller går in på Riksarkivets hemsida (numera gratis) finns landets alla kyrkoarkiv lätt tillgängliga på datorskärmen hemma, och de ibland nästan oläsliga mikrofichen är historia. Nutidsforskningen har fortfarande 70-årsgränsen för kyrkbokssekretess att tampas med, men ett antal sekundärkällor är kraftfulla hjälpmedel i informationssökandet. De stora databaserna Sveriges befolkning 1970, 1980 och 1990 ger persondata om alla som var skrivna i Sverige i november respektive år med uppgift om för- och efternamn, gatu- och postadress, födelsedatum, födelseförsamling och boendeförsamling. För år 1990 finns också uppgift om vigsel eller make/makas döddag. De här databaserna är fantastiska hjälpmedel när man söker folk i förskingringen. Vad som inte framgår är släktskap. Att personer bor på samma adress och har samma efternamn i de här sekundärkällorna kan bara ge underlag för någorlunda kvalificerad gissningar om släktskap och måste verifieras på annat sätt. Sveriges Dödbok 1901-2013 kompletterar databaserna ovan och innehåller 9,3 miljoner poster med födelse- och döddatum, födelse- och dödförsamling, namn, adress, civilstånd och kön.
På samma sätt finns värdefull information i Sveriges befolkning 1880, 1890, 1900 och 1910 som kan köpas hos Riksarkivet.
I år har Arkiv Digital genom ett allt-i-ett-abonnemang gjort det möjligt att söka i tre ytterligare databaser, Sveriges befolkning 1950 och 1960, samt Befolkningen i Sverige 1880-1920. De två första täcker en besvärande lucka mellan kyrkböckernas sekretessgräns och Sveriges befolkning 1970. Den senare databasen, som skapats i samarbete med MyHeritage bygger på husförhörslängder och församlingsböcker och där en sökning ger klickbara länkar direkt till kyrkboken.
När släkter sprids över Sverige, som i hög grad har skett under 1900-talet, är de här hjälpmedlen ovärderliga.
]]>