Församlingar

Kyrkböcker mm.

(rev. 2021 15/1)

Församlingens kyrkböcker är utgångspunkten för all släktforskning. Kyrkböckerna består av husförhörslängder och ministerialböcker. Ministerialböckerna får anses som primärkällor när man söker släktuppgifter. De är av tre slag:

  • Födelse- och dopbok (fb)
  • Lysnings- och vigselbok (vb)
  • Död- och begravningsbok (db)

Hos Riksarkivet har du gratis tillgång till SCBs utdrag ur fb, vb och db för hela Sverige, och som finns för perioden 1860 – 1949. Tidsperioden för SCBs kyrkboksavskrifter av födda, vigda och döda sträcker sig till 1949, därmed är alla volymer släppta. Utdragen får betraktas som sekundärkällor. Dessutom kan du i Digitala forskarsalen på nätet enkelt nå domstolsarkiv, kyrkoarkiv, mantalslängder 1642-1820, samt databaser över bouppteckningar, folkräkningar (Sveriges befolkning), frigivna straffarbetsfångar, Rosenbergs geografiska lexikon och i den Nationella arkivdatabasen en gigantisk mängd annat arkivmaterial.

Besöker du Östersunds landsarkiv (ÖLA) har du gratis tillgång till Arkiv Digital och Riksarkivet samt ett antal andra databaser i läsesalens datorer. ÖLA har dessutom hundratals hyllmeter med icke digitaliserat material som du har tillgång till på plats i deras lokaler.

Med abonnemang hos Arkiv Digital kan du idag sitta hemma vid din dator och släktforska över hela Sverige. Arkiv Digital har högupplösta färgbilder på i praktiken nästan alla Sveriges kyrkböcker från äldsta tid fram till 1900-talets material. Där finns också annat färgfotograferat källmaterial som domböcker, bouppteckningar militära rullor mm. Dessutom finns finns Befolkningen i Sverige 1840-1947, 1940, 1945 (Stockholm), 1950, 1960, 1975 och 1985. Dessutom ett emigrantregister, svenskar bosatta i USA 1940 samt svenskamerikanska kyrkböcker. Här finns även flera miljoner flygbilder på hus och gårdar från hela Sverige. Bilderna är från 1950-talet och framåt.

I husförhörslängderna (senare församlingsböckerna) kan man löpande följa en person eller en familj. Tjänstefolk som pigor och drängar finns angivna för varje hemman och man kan se in- och utflyttning. I slutet av 1800-talet ersattes husförhörslängderna med församlingsböcker, som i princip ser ut som husförhörslängder, men utan anteckningar om deltagande i husförhör. Församlingsböckerna finns i obruten följd fram till nutid.

Dessutom finns ett antal andra källor för släkt- och bygdeforskaren att ösa ur, t.ex. räkenskaps- och sockenstämmoprotokoll, kommunionlängder, in- och utflyttningslängder, bänklängder mm.

Det finns naturligtvis luckor i det äldre materialet. Från slutet av 1800-talet finns dock fb, vb och db samt församlingsböcker för samtliga församlingar. Tillgängligheten kan begränsas av sekretessregler (f.n. 70 års sekretess). För varje församling i Jämtland finns här nedan en förteckning över vilka år det finns kyrkböcker.

Kyrko- och folkbokföring
I kyrkböckerna finns befolkningen registrerad. Fram till första juli 1991 sköttes folkbokföringen av kyrkan. Därefter tog skattemyndigheterna över.

Skatteverket är de som idag ansvarar för folkbokföringen och har uppgifter om idag alla levande personer som är folkbokförda i Sverige. Att vara folkbokförd innebär att du har ett svenskt personnummer och att du är registrerad som bosatt på en fastighet eller adress i Sverige.
Du får ta del av andras personnummer tillsammans med deras personuppgifter så länge det är för privat bruk, exempelvis för släktforskning. Regeln att inte publicera information om nu levande personer på internet gäller definitivt andras personnummer – för den som är intresserad kan man läsa mer i Personuppgiftslagen, den så kallade PuL.

PERSONBILDEN
För uppgifter efter 1 juli 1991 vänder man sig till Skatteverket och begär ut den så kallade personbilden. På personbilden står följande information:
– Personens fullständiga namn samt personnummer och födelseort
– Bostadsadress, var personen är folkbokförd
– Medborgarskap samt civilstånd
– Föräldrarnas namn och hela personnummer
– Barnens namn och hela personnummer
– Om man utvandrat, till vilket land och angiven adress (adress kan vara inaktuell)
Du får inte ut en personbild eller personnummer om personen i fråga lever med skyddad identitet. För att få ut en personbild så
ringer du till Skatteverket på följande nummer:
Telefon 0771 – 567 567
Personbilden är inget fysiskt dokument, utan ett utdrag ur Skatteverkets databaser. Var noga med att tala om vad det är du vill ha för information – bäst är att säga att man släktforskar, då förstår de bättre vad du vill ha. Det kan finnas tillfällen då uppgifter i personbilden är sekretessbelagda, till exempelvis om det står om adoption eller könsbyte.
Skatteverket har även den regeln att de, till skillnad från bouppteckningar inte mailar personbilden, utan skickar den med vanlig post.
Fler uppgifter hittar du här:

Jämtlands läns fornskriftsällskap har skrivit av och publicerat en mängd lokalhistoriskt källmaterial, allt ifrån 1600-talstexter till källor skapade på 1900-talet. Här finns domböcker, sockenstämmo-protokoll, medeltida brev, skattelängder, berättelser, beskrivningar mm. De flesta avskrifterna kan gratis laddas ner som pdf-filer.

På Internet finns mycken information kring släktforskning. Det gäller för den nya släktforskaren att sovra och söka upp källor som kan ge råd och smarta tips på en lagom svårighetsnivå. Ett bra exempel på lättsam information hittar du här. Matnyttiga länkar hittar du här.

Släktforskarens verktyg

Som nybliven släktforskare är det viktigt att börja i rätt ände. Prata med de gamla släktingarna och samla in så mycket kunskap som möjligt innan deras hågkomster försvinner för alltid. Samla bilder och dokument. Gå igenom släktalbum och sätt namn på alla personer på de foton du hittar. Rädda den information som är flyktig. Kyrkböckerna finns alltid kvar.

Som ny i släktforskning är det lätt att fascineras av all den information som man kan hitta på nätet. Naturligtvis är Internet en viktig kunskapskälla, men det allra viktigaste när man börjar med släktforskning och tycker sig vara klar med att samla uppgifter från släktingar är att alltid gå till primärkällorna, d.v.s. kyrkböckerna. Kommer man fel genom att okritiskt samla uppgifter från nätet kan det innebära mycken möda att kanske behöva starta om nästan från början efter månader av forskande.

För varje församling har jag här nedan lagt in de viktigaste hjälpmedlen för dej som släktforskar i Jämtland. Litteratur som berör enskilda släkter har utelämnats. Var uppmärksam på att samtliga hjälpmedel i bästa fall är sekundärkällor. Alla torde innehålla felaktigheter, i synnerhet de äldre utgåvorna. Använd gärna hjälpmedlen, men stäm av mot kyrkans ministerialböcker (födelse- vigsel- och dödböcker), husförhörslängder och andra primärkällor! Många socknar har årskrönikor som kan innehålla värdefulla artiklar och notiser av släkt- och lokalhistoriskt intresse. Böcker och krönikor kan normalt lånas på biblioteket (möjlighet till fjärrlån). Litteratur som finns på Landsarkivet i Östersund (ÖLA) kan endast läsas på plats. CD/DVD-skivor beställs från respektive leverantör eller författare om ej annat anges.

Kyrkobokföringsuppgifterna nedan är hämtade bl.a. ur SVARS sockenkataloger och skriften Kyrkoarkiven i länsarkivet i Östersund 1939.

Generellt

Sveriges dödbok 7

Sveriges dödbok 7 täcker åren 1860-2017. Databasen innehåller cirka 13 miljoner poster och är nästan 100% fullständig avseende namn, födelse- och dödsdatum, civilstånd, dödsförsamling och adress. Födelseförsamling förekommer för 98,5% av alla döda efter 1900 och till 92% för perioden 1860-1900.

Sveriges befolkning

Sveriges befolkning 2000 (på USB-minne) innehåller uppgifter om alla som var folkbokförda i en svensk församling i slutet av år 2000 (nästan 8,9 miljoner personer). Fakta som redovisas är för- och efternamn, födelseförsamling, födelsedatum, civilstånd, civilståndsdatum, boendeadress och fastighetsbeteckning. Det har tidigare getts ut ett antal motsvarande databaser, 1880, 1890, 1900, 1910, 1970, 1980, 1990, som idag tycks vara utgångna.

Rötterbokhandeln hittar du en mängd databaser, kartor och släktforskningslitteratur, även för DNA-släktforskning.

Församlingarna i Jämtland

Här finns en karta över Jämtlands församlingar

Alanäs

Kapellag under Ström från 1808. Eget pastorat från 1922. Egen kyrkobokföring från 1809. Del av Lövberga by överfördes 1888 till Ströms församling.
Hfl 1809 – 1829, 1838 – 1899; församlingsböcker 1900 – 1943
Fb 1810 – 1949
Vb 1699 – 1970
Db 1698 – 1932

Släktforskarhjälp:
Georg Hansson: Familjer i Alanäs 1650-1820.  En gedigen sammanställning som kan laddas ner som pdf-fil från Georgs hemsida.:
Familjer i Ström och Alanäs.
B Källberg: Alanäs socken. (1981) Familjesammanställning för socknens byar.


Alsen

Annex under Offerdal. Egen kyrkobokföring. Eget pastorat från 1856. Ytterå myra överfördes till Näskott sn år 1866.
Hfl 1749 – 1899; församlingsböcker 1900 – 1950
Fb 1642 – 1668 (Offerdal), 1689 – 1949
Vb 1642 – 1668 (Offerdal), 1689 – 1949
Db 1642 – 1648 (Offerdal) 1689 – 1949

Släktforskarhjälp:
Runt Alsensjön. Årg. 1 (1977) – årg. 33 (2019). Årskrönika.


Aspås

Annex under Rödön. Egen kyrkobokföring.
Hfl 1707- 1766, 1769 -1895; församl. böcker 1896 – 1944
Fb 1689 – 1947
Vb 1688 – 1725, 1727 – 1947
Db 1689 – 1725, 1727 – 1947

Släktforskarhjälp:
Aspås socken. Årg. 1 (1982) – årg. 28 (2019). Årskrönika.


Berg

Egen kyrkobokföring. Annex under Oviken till 1650, därefter eget pastorat, med kapellförsamlingarna Rätan och Klövsjö, vilka blev egna pastorat år 1920. Åsarne blev egen församling 1882. Kvarnsjö och Skålan överfördes till Klövsjö socken år 1857. Samma år överfördes Digerberget till Rätan. Dövelsås och Nyby överfördes till Klövsjö socken år 1888.
Hfl 1695 – 1756, 1772 – 1896; församlingsböcker 1896 – 1942
Fb 1695 – 1947
Vb 1695 – 1944
Db 1695 – 1948

Släktforskarhjälp:
Matts Ling: Släkten och gårdar i Bergs socken, Jämtland (1930)En sammanställning av gårdar och åboar.
Claes Schiebler: Lingboken om Berg och Åsarne. Landsarkivet, Östersund (ÖLA). Med sorteringar på förnamn, efternamn, årtal, män och kvinnor.
Claes Schiebler: Persontabeller ur Berg och Åsarne. (ÖLA)  Födda, vigda, 50-åringar och dödde 1936-1990.
Oppbygda – Gårdar och folk – Mo, Kvitsle, Dalåsen (2000) 531 sid.  En gårdshistorik över alla fastigheter och människor som bott och bor i Oppbygden.
Berg och Åsarna. Årg. 1 (1936) – årg. 82 (2018).  Årskrönika.


Bodsjö

Annex till Revsund. Egen kyrkobokföring.
Hfl 1697 – 1726, 1729 – 1826, 1838 – 1895; församlingsböcker 1896 – 1940
Fb 1689 – 1711, 1717 – 1721, 1725 – 1740, 1751 – 1944
Vb 1689 – 1711, 1717 – 1721, 1725-1740, 1751 – 1924
Db 1688 – 1711, 1716 – 1721, 1725, 1727-1728, 1751 – 1924

Släktforskarhjälp:
Bodsjöboken. Årg. 1 (1975) – årg. 46 (2020).  Årskrönika.


Bodum

Bodum tillhörde Västernorrlands län till 1973, därefter Jämtlands län. År 1799 utbruten ur Fjällsjö som kapellförsamling. Tillhörde Ramsele pastorat 1799 – 1837. Bodum, Fjällsjö och Tåsjö pastorat 1838 – 1902. Bodum och Fjällsjö 1902 – 1908, därefter eget pastorat. Tannsjö överfört från Dorotea år 1885. Arkiv före 1827 i Fjällsjö.
Hfl 1780 – 1825 (i Fjällsjö AI:2) 1815 – 1899; församlingsböcker 1900 – 1947
Fb 1752 – 1948
Vb 1751 – 1950
Db 1754 – 1948

Släktforskarhjälp:
Agneta Olofsson: Fjällsjö byar och gårdar 1600-1800. (1992) 73 sid. ÖLA.


Borgvattnet

Tillhörde Västernorrlands län till 1810. Var också kyrkolag för nybyggare på angränsande pastorat. Från 1781 tillhörde nybyggena i Fullen, Sörviken, Skallsjön, Skyttmon, Borgvattnet och Björkvattnet Borgvattnets kyrkolag. Från 1873 bildade Stugun eget pastorat med Borgvattnet. 1879 överfördes Björkvattnet från Ramsele socken till Borgvattnets socken, samt Aspnäs, Boberget, Borgsjö, Borgvattnet, Fullsjön, Skyttmon och Sörviken från Hammerdals socken, samt Selsålandet nr 1 från Ragunda socken. Hemmanet Björkhöjden fördes till Borgvattnets socken år 1883.
Borgvattnet har egen kyrkobokföring från 1782.
Hfl 1755 – 1781 (Hammerdal AI:3) 1805 – 1894; församlingsböcker 1900 – 1947
Fb 1782 – 1894
Vb 1782 – 1948, 1853 – 1870 (Hammerdal)
Db 1782 – 1848

Släktforskarhjälp:


Brunflo

Brunflo pastorat omfattade ursprungligen Brunflo, Lockne, Näs och Marieby. Senare tillkom Östersunds stad. Näs övergick till Hackås pastorat år 1864. Östersunds stad blev eget pastorat år 1913. År 1895 fördes delar av Odensala nr 1 och 7 till Östersunds stad. År 1917 fördes övriga delar av Odensala (1 – 13), Gräfsåsen nr 1 och Odenslunds municipalsamhälle till Östersund.
Brunflo har egen kyrkobokföring.
Hfl 1741 – 1766, 1799 – 1895, församlingsböcker 1895 – 1945
Fb 1689 – 1947
Vb 1689 – 1739, 1742 – 1777, (lysningsbok 1777 – 1809), 1811 – 1857, 1861 – 1933
Db 1688 – 1739, 1742 – 1933

Släktforskarhjälp:
Matts Ling, Brunfloboken (1924) 148 sid.
Brunflobygden. Årg. 1 (1945) – årg. 60 (2018). Årskrönika. Ett flertal av krönikorna innehåller utredningar kring enskilda byar med hemmans- och personuppgifter.


Bräcke

Annex till Revsund. Eget pastorat år 1921. Bräcke har egen kyrkobokföring.
Hfl 1807 – 1899; församlingsböcker 1900 – 1948
Fb 1781 – 1949
Vb 1780 – 1839, 1841 – 1861, 1863 – 1967
Db 1781 – 1949 (ersättningslängd för db 1697 – 1780)

Släktforskarhjälp:
Per Persson: Bräcke socken i Jämtlands län (1926). Historiska och geografiska anteckningar samt dokumentavskrifter. Innehåller även byförteckningar med hemman och ägare.
Märtha Åhlund: Anteckningar från Bräcke, Nyhem och Revsund. (1991) ÖLA. Samlade anteckningar för byar, gårdar och släkter.
Bräcke och Nyhem. Årskrönika.


Fjällsjö

Till Jämtlands från Västernorrlands län år 1973. Tillhörde Ramsele pastorat till 1837, men från 1908 eget pastorat. Trångåsen överförd från Fjällsjö till Ströms församling 1973. Födelser vid Backe sjukhus åren 1904 – 1946 finns införda i särskild fb.
Hfl 1780 – 1898, församlingsböcker 1899 – 1947
Fb 1684 – 1826 (ofullständig), 1826 – 1948
Vb 1724, 1726, 1750- 1948
Db 1724 – 1942

Släktforskarhjälp:
Agneta Olofsson: Fjällsjö byar och gårdar 1600-1800. (1992) 73 sid. ÖLA.
Fjällsjö krönika. (1949-2004). Årskrönika.


Fors

Annex till Ragunda. Eget pastorat från 1881. 1888 överfördes Häbbärsjön och Malmsjön från från Graninge till Fors. Fors har egen kyrkobokföring.
Hfl 1693 – 1742, 1803 – 1900; församlingsböcker 1900 – 1949
Fb 1689 – 1718, 1726 – 1736, 1739 – 1950
Vb 1689 – 1718, 1744 – 1922
Db 1689 – 1718, 1739 – 1916

Släktforskarhjälp:
S Edvardsson: Familjer i Fors. CD. Säljes av författaren Sven Edvardsson.


Frostviken

Frostviken och Frostvikens lappförsamling bröts ut från Föllinge pastorat till eget pastorat år 1862. År 1942 införlivades Frostvikens lappförsamling. Byarna Granön och Rotnäset överfördes från Frostviken till Tåsjö socken år 1863 och byn Lillånäset överfördes till Dorotea socken år 1865. År 1926 överfördes hemmanen Risede, Svaningen, Svansele och Torsfjärden från Frostviken till Ströms församling. Födelser vid Röda korsets förlossningshem och Gäddede förlossningsrum är införda i församlingens fb.
Hfl 1789 – 1800 (Föllinge), 1813 – 1900; församlingsböcker 1900 – 1945
Fb – 1841 (Föllinge), 1842 – 1943
Vb – 1841 (Föllinge), 1842 – 1947
Db – 1841 (Föllinge), 1842 – 1928

Släktforskarhjälp:
L Johansson: Bebyggelse och folkliv i det gamla Frostviken (1947) 360 sid.
Frans de Brun: Frostviksbor och Frostviksbyar I-II 1750-1900 (1910) (1928) (ÖLA). Personuppgifter. Handskrift.
Frostviken 200 år 1750-1950. 266 sid.
Årskrönika för Frostvikens hembygdsförening. (2001-2002). Årskrönika.
Frostviksboken (2000-2001).


Frösö

Annex till Sunne. Eget pastorat från 1906. Frösö har egen kyrkobokföring.
Födelser vid Enskilda förlossningshemmet Solgården finns i församlingens fb.
—-
Frösö sjukhus (egen församling 1915-1945)
Församlingsböcker 1915 – 1945
Db 1915 – 1946

Hfl 1693 – 1723, 1746 – 1904; församlingsböcker 1904 – 1949
Fb 1692 – 1770, 1773, 1776 – 1777, 1779 – 1833, 1836 – 1936
Vb 1692 – 1748, 1750 – 1769, 1772 – 1776, 1779 – 1781, 1784 – 1943
Db 1692 – 1770, 1772, 1775 – 1776, 1778 – 1928

Släktforskarhjälp:
P Swedmark: Blad ur Frösö historia (1955) 360 sid.
Frösökrönikan. Nr 1-7.  Årskrönika.


Föllinge

Annex till Lit. Eget pastorat från 1746. Till Föllinge fördes från Hammerdal byn Ottsjö år 1759, Hökvattnet år år 1784 samt Laxsjö och Storåbränna år 1787. Från Föllinge avskildes Hotagen. Frostviken avskildes och blev eget pastorat år 1861 och Laxsjö avskildes till annexförsamling år 1872. Lövhögen och Ålviken överfördes från Föllinge till Laxsjö församling år 1917. År 1930 överfördes från Ås församling till Föllinge Vallrun nr 7 – 17 och 1931 från Rödöns församling till Föllinge Vallrun nr 20 – 47. Föllinge har egen kyrkobokföring.
Hfl 1693 – 1700, 1702 – 1711, 1746 – 1898, församl.böcker 1898 – 1945
Fb 1737 – 1929
Vb 1736 – 1746, 1777 – 1938
Db 1746 – 1949

Släktforskarhjälp:
P Tejbo: Holmsjön, Troll-Maxens hembygd (1987) 144 sid. Allmän del samt familjetabeller.
H Johansson: Vallrun och Dal. Två byars historia. (1994). Innehåller även familjetabeller.
Paul Jonsson: Föllinge hembygdsförenings skriftserie del XI. Historik och släktkrönika över Ottsjöns och Wäster-Ottsjöns byar (1988).
B och A Brändemo: Åkersjön – Högrun. 200 år på Åckrens Afradsland. (1993). Köpehandlingar mm. Innehåller även familjetabeller.


Föllinge/Hotagens lappförsamling

Föllinge lappförsamling bildades när Föllinge församling avskildes från Lit år 1746, och omfattade hela Jämtlands lappmark. Från mitten av 1750 övertog Undersåker Undersåkers lappmark och från cirka 1768 övertog Hede Hede lappmark. Från 1852 Hotagens lappförsamling. Samerna har tagits upp i olika församlingars kyrkböcker både i vanliga längder och och i särskilda längder för lappar.
Hfl 1746 – 1798, 1804 – 1866
Fb 1747 – 1853
Vb 1746 – 1849
Db 1751 – 1754, 1763 – 1852

Släktforskarhjälp:


Gillhov

Gillhovs kapellag i Hackås socken bildades 1860 ur Hackås. Kapellaget upphör 1939. Tillhörde Ovikens pastorat till 1864 och 1864 – 1940 Näs pastorat. Från 1940 särskild kyrkobokföring inom Hackås.
Hfl 1871 – 1895, församlingsböcker 1895 – 1930
Fb 1871 – 1939
Vb 1871 – 1939
Db 1871 – 1939

Släktforskarhjälp:


Gåxsjö

Annexförsamling till Hammerdal. Bildades år 1893 när byarna Gåxsjö med Nyland, Kakuåsen med Lomåsen, Klumpen, Raftkälen, Raftsjöhöjden och Yxskaftkälen avskildes från Hammerdal. Gåxsjö har egen kyrkobokföring från 1893.
Hfl 1893 – 1899, församlingsböcker 1900 – 1941
Fb 1893 – 1948
Vb 1893 – 1949
Db 1893 – 1948

Släktforskarhjälp:
Gåxsjöboken – fyra byars historia (2000).  Skildrar bygdens historia med tyngdpunkt på byarna Gåxsjö, Nyland, Lomåsen och Klumpen med fastigheter och personuppgifter. Även CD med ljudupptagning.
G Englund: Hammerdal/Gåxsjös historia, del 1 (1996).


Hackås

Tillhörde Ovikens pastorat. Fördes till Näs pastorat år 1864. År 1889 överfördes Hara nr 1 och 2 från Hackås till Sunne socken. År 1860 bildades kapellaget Gillhov i Hackås socken. Hackås har egen kyrkobokföring men tas tidvis upp i den för Oviken, Myssjö och Hackås gemensamma ministerialboken.
Hfl 1781 – 1895, församlingsböcker 1896 – 1937
Fb 1703 – 1706 (Oviken), 1745 – 1751 (Oviken), 1758 – 1763 (delvis Oviken och Myssjö), 1814 – 1934
Vb 1688 – 1771 (Oviken), 1814 – 1895
Db 1701 -1732 (Myssjö), 1716-1813, 1814 – 1939

Släktforskarhjälp:
Hackås sockenkrönika. Årg. 1 (1959) – årg. 49 (2019).  Årskrönika.


Hallen

Annex till Sunne tillsammans med Marby. Eget pastorat med Marby som annex från 1889. 1887 överförs Trappnäs nr 2 till Marby församling. Hallen har egen kyrkobokföring
Hfl 1693 – 1702, 1731 – 1895, församlingsböcker 1896 – 1943
Fb 1693 – 1919
Vb 1693 – 1925
Db 1693 – 1718, 1722 – 1920

Släktforskarhjälp:
E A Egervärn: Hallen-Marby socknars historia. Del 1. Från äldsta tid till 1645. (1984).
E A Egervärn: Hallen-Marby socknars historia. Del 2. Från 1645-1850. (1990).
Hallen och Marby. Årg. 1 (1952) – årg. 67 (2018).  Årskrönika.


Hammerdal

Från Hammerdal avskildes annexet Ström med Alanäs. Ström blev eget pastorat år 1872. Från Hammerdal överfördes till Föllinge församling Ottsjö år 1759, Laxsjö och Storåbränna år 1787, Hökvattnet år 1784 och till Borgvattnets församling byarna Aspnäs (Solbergslandet), Skyttmon, Fullen, Sörviken och Borgvattnet år 1781. Till Laxsjö överfördes Flykälen och Vitvattnet år 1888. År 1893 avsöndrades Gåxsjö annexförsamling som bestod av byarna Gåxsjö med Nyland, Kakuåsen med Lomåsen, Klumpen, Raftkälen, Raftsjöhöjden och Yxskaftkälen. Henningsflokälen och Öjarn tillhörande Ström har tidvis under 1600- och 1700-talen kyrkobokförts i Hammerdal. Hammerdal har egen kyrkobokföring.
Hfl 1694 – 1705, 1730 – 1750, 1755 – 1787, 1807 – 1899, församlingsböcker 1900 – 1948
Fb 1687 – 1948
Vb 1687 – 1706, 1714 – 1747, 1780 – 1946
Db 1687 – 1707, 1714 – 1747, 1780 – 1948

Släktforskarhjälp:
Hammerdals socken, bönder och nybyggare 1600-1900.  Björn Espell hade på sin hemsida detaljerade uppgifter om Hammerdal (numera nedlagd, men centralt arkiverad här:)  Hammerdals socken 1600-1900, en gedigen sammanställning byggd på hans egen forskning, som omfattar fler än 1200 familjer, mestadels bönder och nybyggare i Hammerdal. Hemsidan innehåller också annat om släkt- och hembygdsforskning.
G Englund: Hammerdal/Gåxsjös historia, del 1 (1996).
Marie Stensby Jönsson: Sikås – byn, gårdarna, släkterna (1996). En sammanställning från äldsta tid till nutid med mängder av personuppgifter från Jämtlands största by.
Gjörwiks by (1983) 124 sid.  Gårdar och folk, byhistoria.


Hede

Hede omfattade i slutet av 1500-talet förutom moderförsamlingen även Vemdalen och Tännäs. I slutet av 1600-talet bildades en bruksförsamling Ljusnedal. Tännäs med Ljusnedal blev eget pastorat år 1925. I mitten av 1770-talet avskildes byarna Storsjö, Ljungdalen och Mässlingen till Storsjö kapellag. År 1895 överfördes Henådalen till Storsjö. Hede har egen kyrkobokföring
Hfl 1738 – 1740 (Ljusnedal), 1808 – 1899, församlingsböcker 1899 – 1936
Fb 1777 – 1945
Vb 1777 – 1858, 1863 – 1926
Db 1777 – 1945

Släktforskarhjälp:


Hede lappförsamling

Från cirka 1768 hade prästerskapet i Hede hand om samernas religionsvård i södra Jämtland och Härjedalen (Hede lappmark). 1770 – 1806 var brukspredikanten i Ljusnedal lapparnas pastor. Till Hede lappförsamling hörde Hede, Ovikens och tidvis Undersåkers samer och heter sedan 1925 Tännäs lappförsamling.
Hfl 1826 – 1873, 1881 – 1898, församl.böcker 1899 – 1936
Fb 1851 – 1858, 1879 – 1945
Vb 1851 – 1854, 1857 – 1858, 1881 – 1969
Db 1851 – 1855, 1857 – 1859, 1879 – 1945

Släktforskarhjälp:


Hotagen

Tillhörde Föllinge församling. Egen ministerialbok från 1846 och hfl från 1812.
Hfl 1812 – 1895 (före 1812, se Föllinge AI:3), församlingsböcker 1895 – 1932
Fb 1846 –  1950 (före 1846 se Föllinge)
Vb 1846 – 1950 (före 1846 se Föllinge)
Db 1846 – 1950 (före 1846 se Föllinge)

Släktforskarhjälp:
Första boken om Gunnarvattnet – från nybyggartid till nutid (2002) 140 sid.  Gårdar och torp, människor, allmän byhistoria.


Hotagens lappförsamling

Omkring 1923 övertog pastor i Hotagen samerna i Föllinge lappmarks religionsvård. 1746 – 1851 Föllinge lappförsamling, 1852 –  Hotagens lappförsamling, 1941 upplöst.
Hfl + församlingsbok 1867 – 1941
Fb 1855 -1941
Vb 1858 – 1941
Db 1855 – 1941

Släktforskarhjälp:


Håsjö

Annex till Hällesjö. Håsjö har egen kyrkobokföring
Hfl 1815 – 1891, församlingsböcker 1892 – 1940
Fb 1689 -1936
Vb 1689 – 1757, 1764 – 1921
Db 1689 – 1757, 1765 – 1924

Släktforskarhjälp:
Håsjö sockens historia (1951) 248 sid.  Byarnas historia; vissa personer omnämns.
S Edvardsson: Familjer i Håsjö.  CD. Säljes av författaren Sven Edvardsson.
Västerövsjö 1755-1990, Svedjelandet 1840-1990 (1991).


Häggenås

Annex till Lit till 1922, då Häggenås blev eget pastorat. Häggenås har egen kyrkobokföring.
Hfl 1804 – 1891, församlingsböcker 1892 – 1943
Fb 1693 – 1738, 1741 – 1924
Vb 1693 – 1737, 1742 – 1922
Db 1693 – 1737, 1741 – 1916

Släktforskarhjälp:
G. Rydstedt: Häggenås Hembygdsbok (1933).  Skildrar Häggenås historia. Innehåller bl.a. vissa utdrag ur olika längder.


Hällesjö

Hällesjö med Håsjö var annex till Ragunda till 1903, då Hällesjö blev eget pastorat med Håsjö som annex. Hällesjö har egen kyrkobokföring.
Hfl (rekonstruktion 1689 – 1824 ÖLA), 1815 – 1891, församlingsböcker 1892 – 1948
Fb 1689 – 1917
Vb 1689 – 1942
Db 1689 – 1937

Släktforskarhjälp:
(Olika förf.) Bidrag till Hällesjö sockens historia, del 1-4.  Bygd och människor. Innehåller även familjetabeller.
S Edvardsson: Familjer i Hällesjö.  CD. Säljes av författaren Sven Edvardsson.
Torbjörn Björnsson: Hällesjö socken. De gamla släktgårdarna (1992) 134 sid (ÖLA).


Kall

Annex till Undersåker till 1928, då Kall blev eget pastorat. Inom Kall låg Huså bruks församling, som dock inte hade egen kyrkobokföring. Största delen av denna församling kyrkobokfördes i Kall. Fröå gruva bokfördes i Åre. Särskild hfl för Huså finns för vissa år. Samerna finns i de vanliga ministerialböckerna för Kalls församling. Kall har egen kyrkobokföring.
Hfl 1695 – 1702, 1716 – 1783, 1805 – 1899, församlingsböcker 1900 – 1949
Fb 1688 – 1926.
Vb 1689 – 1715, 1718, 1720 – 1758, 1767 – 1928
Db 1688 – 1930

Släktforskarhjälp:
Gösta Ullberg: En bok om Kall – gränsbygd i Jämtland (1969).  En bred skildring av socknens historia med vissa personanteckningar. Innehåller register över byar och gårdar som omnämns i boken.
Donald Monvall: CD om Kall. Innehåller bl.a. en förteckning över alla personer som bott i Kalls församling byavis fr o m att man började med kyrkobokföring t o m år 1991, dödsorsaker, domar mm.
Oscar Löding: Torpen under Huså Bruk och de som där bodde (1981).


Klövsjö

Kapellförsamling under Berg. Från 1920 annex till Rätan. Klövsjö har egen kyrkobokföring. I hfl för 1862 finns Börtnan och Galberget. År 1857 överfördes Kvarnsjö och Skålan från Bergs socken. År 1888 överfördes Dövelsås och Nybo till Klövsjö.
Hfl 1827 – 1899, församlingsböcker 1900 – 1941
Fb 1695 – 1802, 1807- 1931
Vb 1850 – 1937
Db 1861 – 1947

Släktforskarhjälp:
G Ullberg: Bönder, Torpare och Knektar i det gamla Klövsjö, del 1 och 2 (1933).  Gårdarnas och deras åboars historia. Mycket innehållsrik.
Hj Zakarias Dillner, Claes Schiebler: En fortsättning på släktregister ur G Ullbergs “Bönder, Torpare och Knektar…” (del 2).  Släkttabeller med flera ingångar.


Kyrkås

Annex till Lit. Kyrkås har egen kyrkobokföring.
Hfl 1805 – 1895, församlingsböcker 1895 – 1949
Fb 1693 – 1924
Vb 1693 – 1796, 1800 – 1892
Db 1693 – 1938

Släktforskarhjälp:
Släkter i Kyrkås
Hans Jonsson: Hemmansåboar i Kyrkås (1899).


Laxsjö

Laxsjö bildades 1887 under Föllinge och bestod av byarna Laxsjö, Laxviken, Storåbränna, Hökvattnet, Lakavattnet, Almdalen och Tuvattnet från Föllinge. År 1888 tillkom Flykälen och Vitvattnet från Hammerdal. År 1916 tillkom Lövhögen och Ålviken. Laxsjö har egen kyrkobokföring från 1887. Förklarad som annexfförsamling år 1922.
Hfl 1887- 1896, församlingsböcker 1897 – 1936
Fb 1887 – 1948
Vb 1887 – 1950
Db 1887 – 1948

Släktforskarhjälp:
S Helmerius: En by blir till. Laxviken från 1747 till laga skiftet 1854. (1997).  Beskriver gårdar och släkter. Innehåller familjetabeller.
S Helmerius: Byn lever vidare. Laxviken med omnejd. Från laga skiftet 1854 till nutid. (2003).  Beskriver gårdar och släkter. Innehåller familjetabeller.


Lillhärdal

Eget pastorat från 1867. Var tidigare annex under Sveg. Byn Ulvsjön (i Mora socken) tas upp till 1916 och Fågelsjö (i Los socken) till 1850-talet. En del av Fjätdalen tas upp i Linsells hfl för åren 1812 – 1828. Lillhärdal har egen kyrkobokföring.
Hfl 1706, 1808 – 1895, församlingsböcker 1896 – 1944
Fb 1691 – 1793, 1795 – 1947
Vb 1694 – 1944
Db 1691 – 1944

Släktforskarhjälp:
Disa Eriksson: Födda 1691-1897 i Lillhärdals socken (2000) ÖLA.


Linsell

Byarna Ransjö, Linsell, Glöte och Lofsdalen bildade kapellag under Sveg år 1758. I en del av hfl ingår del av Fjätdalen, Glissjöberg och Mosätt. Linsell har egen kyrkobokföring från 1807.
Hfl 1811 – 1896, församlingsböcker 1897 – 1948
Fb 1807 – 1935
Vb 1807 – 1931
Db 1807 – 1928

Släktforskarhjälp:


Lit

Lit hade sedan 1500-talet tre annex, Häggenås (eget pastorat år 1922), Kyrkås och Föllinge (eget pastorat år 1746). I Lits hfl finns följande byar nämnda år: Näverede 1757 – 1782, Mårdsjön 1757 – 1782, Bringsjön (Brynjelandet) 1757 – 1782 och Öravattnet 1762 – 1782. Landvågen tas från 1850-talet upp i Aspås hfl.
Hfl 1739 – 1766, 1750 – 1899, församlingsböcker 1900 – 1948
Fb 1694 – 1726, 1739 – 1939
Vb 1695 – 1725, 1739 – 1924
Db 1694 – 1725, 1739 – 1949

Släktforskarhjälp:
A Frändén: Lillsjöhögen, bygd och folk under 200 år (1985).  Gårdar, lokalhistoria, ägare. Omfattande personregister.
Lits hembygdsförenings skriftserie/Litsboken. (1948-) Årskrönika. Ett flertal av krönikorna innehåller utredningar kring enskilda byar med hemmans- och personuppgifter.


Ljusnedal

Bruksförsamling bildad på 1680-talet inom Tännäs. Särskilda kyrkoböcker för Tännäs och Ljusnedal från 1749.
Hfl 1816 – 1856, 1859 – 1873, 1879 – 1899, församlingsböcker 1900 – 1923
Fb 1749 – 1907
Vb 1749 – 1907
Db 1749 – 1907

Släktforskarhjälp:
Frans Järnankar (1987): Gruvarbetare, torpare och bruksfolk.


Lockne

Annex till Brunflo. Lockne har egen kyrkobokföring.
Hfl 1695 – 1727, 1818 – 1894, församlingsböcker 1895 – 1945
Fb 1809 – 1926
Vb 1777 – 1805, 1809 – 1908, 1835 – 1935 (delvis Brunflo)
Db 1809 – 1941, (1753 – 1809 ersättningslängd för db)

Släktforskarhjälp:
Per Persson: Lockne socken i Jämtlands län (1930, nytryck 1984).  Historiska och geografiska anteckningar samt dokumentavskrifter. Innehåller även byförteckningar med hemman och ägare.


Marby

Annex till Sunne till 1889. Annex till Hallen från 1889. Ett antal torpare i Brattåsen, Skallgården (Verkön) och Myckelåsen, som tillhörde Norderö församling var kyrkobokförda i Marby. Detta gäller även några torpare i Hallens församlings. År 1887 överfördes Trappnäs 2 från Hallen till Marby församling. År 1843 överfördes Månsåsen till Sunne socken. Marby har egen kyrkobokföring.
Hfl 1769 – 1816, 1827 – 1895, församlingsböcker 1895 – 1943
Fb 1764 – 1936
Vb 1693 – 1704 (Sunne), 1764 – 1945
Db 1694 – 1704 (Sunne), 1764 – 1950

Släktforskarhjälp:
E A Egervärn: Hallen-Marby socknars historia. Del 1. Från äldsta tid till 1645. (1984).
E A Egervärn: Hallen-Marby socknars historia. Del 2. Från 1645-1850. (1990).
Hallen och Marby. (1952-).  Årskrönika.


Marieby

Annex till Brunflo. Marieby har egen kyrkobokföring. Böckerna har dock tidvis förts i Brunflo församlings volymer. År 1795 upprättades en längd över alla i församlingen födda 1703 – 1794.
Hfl 1807 – 1894, församlingsböcker 1895 – 1950
Fb 1689 – 1710, 1715 – 1739, 1742 – 1769 (Brunflo), 1770 – 1791, 1794 – 1937
Vb 1703 – 1712, 1715 – 1734, 1742 – 1772, (lysningsbok 1777 – 1798 och 1806 – 1809 (Brunflo)), 1811 – 1857 (Brunflo) – 1937
Db 1693 – 1728, 1742 – 1769 (Brunflo), 1770 – 1937

Släktforskarhjälp:
Brunflobygden. Årg. 1 (1945) – årg. 65 (2018).  Årskrönika. Ett flertal av krönikorna innehåller utredningar kring enskilda byar med hemmans- och personuppgifter.


Mattmar

Annex under Offerdal till 1856. 1856 – 1961 annex under Alsen, därefter Mörsils pastorat. Mattmar har egen kyrkobokföring.
Hfl 1749 – 1899, församlingsböcker 1900 – 1949.
Fb 1642 – 1668 (Offerdal), 1689 – 1930
Vb 1642 – 1668 (Offerdal), 1689 – 1909
Db 1642 – 1648 (Offerdal), 1689 – 1914

Släktforskarhjälp:


Myssjö

Annex under Oviken. Myssjö har egen kyrkobokföring. Tidvis har förts gemensam ministerialbok för Oviken, Myssjö och Hackås.
Hfl 1744 (militärmanskap), 1779 – 1898, församlingsböcker 1899 – 1942
Fb 1703 – 1924
Vb 1688 – 1756 (Oviken), 1763 – 1930
Db 1701 – 1735, 1738 – 1798, 1808 – 1809, (1798 – 1814 ersättningslängd för db), 1814 – 1935

Släktforskarhjälp:
Ivar Martinsson: Födda personer i Myssjö församling 1705-1860 (2008) ÖLA.
Oviks- och Myssjöbygden. Årg. 1 (1957) – årg. 63 (2019).  Årskrönika.


Mörsil

Annex under Undersåker. Mörsil har egen kyrkobokföring.
Hfl 1695 – 1703, 1716 – 1719, 1724 – 1725, 1742, 1745 – 1782, 1795 – 1837, 1846 – 1895, församlingsböcker 1895 – 1948
Fb 1688 – 1948
Vb 1686 – 1796, 1799 – 1948
Db 1688 – 1946

Släktforskarhjälp:
Mörsils sockenkrönika (hembygskrönika). Del I – 3. (1905-1973)


Norderö

Annex till Sunne. Ett antal torpare i Brattåsen, Skallgården (Verkön) och Myckelåsen, som tillhörde Norderö församling var kyrkobokförda i Marby. Norderö har egen kyrkobokföring.
Hfl 1693, 1764 – 1778, 1813 – 1894, församlingsböcker 1894 – 1938
Fb 1692 – 1725, 1747 – 1933
Vb 1692 – 1727, 1747 – 1838, 1840 – 1944
Db 1693 – 1704 (Sunne), 1693 – 1729, 1747 – 1934

Släktforskarhjälp:


Norrlands Artilleriregemente

Norrlands artilleriregemente hade särskild kyrkobokföring 1893 – 1927. Uppgick i Östersund år 1927.
Hfl 1894 – 1900, församlingsböcker 1900 – 1938
Fb 1893 – 1927
Vb 1894 – 1927
Db 1894 – 1927

Släktforskarhjälp:


Nyhem

År 1851 bildades Nyhems kapellag av byarna Gimdalen, Hovdsjö, Sunnanå, Ramsjö, Ulvsjönäs, Rotsjö och Nybodarna i Revsunds socken. Annex till Bräcke år 1921.
Hfl 1858 – 1895, församlingsböcker 1896 – 1937
Fb 1862 – 1912
Vb 1862 – 1894
Db 1862 – 1894

Släktforskarhjälp:
Nyhems socken. Byar, brukare, befolkning. Del I (1995), del II (2001), del III (2007).
Märtha Åhlund: Anteckningar från Bräcke, Nyhem och Revsund. (1991): ÖLA.  Samlade anteckningar för byar, gårdar och släkter.
Bräcke och Nyhem.  Årskrönika.


Näs

Annex till Brunflo till år 1864. Då förenad med Hackås med Näs som moderförsamling. 1940 – 1961 Näs och Hackås, 1962 – Sunne pastorat. Näs har egen kyrkobokföring.
Hfl 1817 – 1894, församlingsböcker 1895 – 1948
Fb 1704 – 1778, 1809 – 1931
Vb 1691 – 1777, 1809 – 1894 (delvis endast hinderslöshetsintyg)
Db 1809 – 1812, 1816 – 1938 (1692 – 1816 ersättningslängd för db)

Släktforskarhjälp:
Gammalt och nytt – krönika för Näs församling Årg. 1 (1960) – (1969).  Årskrönika.
Näsbygden. 1986 – 2019/20.  Årskrönika.


Näskott

Annex under Rödön. Näskott har egen kyrkobokföring. År 1866 överfördes Ytterå myra från Alsen till Näskott socken. 1871 överfördes torpet Ytterån från Näskott till Rödön socken.
Hfl 1711 – 1717 (Rödön), 1735 – 1805, 1810 – 1895, församlingsböcker 1896 – 1948
Fb 1688 – 1936
Vb 1688 – 1948
Db 1688 – 1948

Släktforskarhjälp:
A. Stafwerfeldt: Näskott – en hembygdsbok (1958).  Beskriver socknens gårdar och befolkning. Innehåller en del felaktigheter.
Bykrönikegruppen: Livet i en by. En resa genom Nordannäldens historia. (2001) 225 sid.  Byhistoria, gårdarna och deras invånare.


Offerdal

Offerdal hade två annex, Alsen och Mattmar. År 1856 blev Alsen med Mattmar som annex eget pastorat. År 1924 delades Offerdals fs i Offerdals och Rönnöfors kbfd (kyrkobokföringsdistrikt).
Hfl 1690 – 1696, 1733 – 1899, särskilda längder för samer 1821 – 1833, församlingsböcker 1900 – 1949
Fb 1642 – 1652, 1655 – 1668, 1688 – 1947
Vb 1642 – 1668, 1688 – 1946
Db 1642 – 1648, 1688 – 1949

Släktforskarhjälp:
Olof Bertilssons kyrkobok förd i Sveg och Offerdal 1636–1668. Utarbetad av Solbritt Hellström & Christer Kalin (2006) (cirka 250 kr).  Vår tidigaste ministerialbok i Jämtland. Kan köpas hos Landsarkivet i Östersund.


Oviken

Har annexet Myssjö. Har annexet Hackås till 1864. År 1895 överfördes Lövdalen till Oviken från Storsjö och år 1897 överfördes Tossåsen från Oviken till Storsjö. Oviken har egen kyrkobokföring, tidvis gemensam med Myssjö och Hackås.
Hfl 1726 – 1894, särskild lapplängd 1806 – 1838, församlingsböcker 1895 – 1950.
Fb 1705 – 1926 (1707 -1744 saknas)
Vb 1688 – 1701, 1703 – 1704, 1707 – 1724, 1748 – 1757, 1764 – 1922
Db 1701 – 1940 (1750 – 1763 saknas) (1749 – 1768 ersättningslängd för db)

Släktforskarhjälp:
Oviks- och Myssjöbygden. Årg. 1 (1957) – årg. 63 (2019).  Årskrönika.


Ragunda

Ragunda hade annexen Fors, Hällesjö  och Håsjö, samt kapellförsamlingen Stugun. Stugun blev eget pastorat 1873, Fors blev eget pastorat 1881 och Hällesjö med Håsjö som annex blev eget pastorat 1903. Selsålandet nr 1 överfördes 1879 från Ragunda till Borgvattnets socken. Ragunda har egen kyrkobokföring.  Ragunda kyrkoarkiv skadades vid en brand i prästgården år 1849.
Hfl 1782 – 1895, församlingsböcker 1895 – 1945
Fb 1818 – 1940
Vb 1818 – 1932
Db 1818 – 1928 (1692 – 1817 ersättningslängd för db)

Släktforskarhjälp:
Staffan Lindqvist: Familjer i Ragunda – en sockengenealogi (1998).  Eftersom de äldre kyrkböckerna i Ragunda gått förlorade är denna rekonstruktion av stort värde för den som söker uppgifter före 1849, då Ragunda prästgård brann ner.
S Edvardsson: Familjer i Ragunda Socken. Del 2 1785-1888.  En sammanställning som kan ses som påbyggnad till Staffan Lindqvists “Familjer i Ragunda…” här ovan.
Ravund. Årg. 1 (1979) – årg. 41 (2019).  Årskrönika.


Revsund

Revsund hade annexen Bodsjö, Sundsjö och Bräcke. År 1851 avskildes byarna Grimdalen, Hovdsjö, Sunnanå, Ramsjö, Ulvsjönäs, Rotsjö och Nybodarna, som bildade Nyhems kapellförsamling. År 1920 blev Bräcke med Nyhem som annex eget pastorat. Binnäset finns i Revsunds hfl åren 1784 – 1820 men tillhör övrig tid Sundsjö. Revsund har egen kyrkobokföring.
Hfl 1729 – 1895, församlingsböcker 1896 – 1948
Fb 1688 – 1925
Vb 1688 – 1930
Db 1688 – 1930

Släktforskarhjälp:
Per Persson: Refsunds socken i Jämtlands län (1923, nytryck 1983).  Historiska och geografiska anteckningar samt dokumentavskrifter. Innehåller även byförteckningar med hemman och ägare.
Märtha Åhlund: Anteckningar från Bräcke, Nyhem och Revsund. (1991) ÖLA.  Samlade anteckningar för byar, gårdar och släkter.


Rätan

Kapellförsamling under Berg. Eget pastorat från 1920 med Klövsjö som annex. Digerberget kyrkobokfördes i Berg till cirka 1820 och därefter i Rätan. Rätan har egen kyrkobokföring.
Hfl 1827 – 1897, församlingsböcker 1898 – 1943
Fb 1695 – 1941
Vb 1696 – 1820, 1823 – 1945, 1850 – 1861 (Berg)
Db 1695 – 1927

Släktforskarhjälp:
A Grinde: Släkter i Rätan 1695-1900. (1970) 470 sid. Släktbok om skola, handel och människor samt mer än 1000 släkttabeller.
A Grinde: Folket i Lillstugan, Rätan. (1985) 408 sid.  Testamenten, köpebrev, födorådskontrakt mm


Rödön

Rödön hade ursprungligen de tre annexen Ås, Näskott och Aspås. Ås blev eget pastorat år 1934. Torpet Ytterån överfördes till Rödöns socken år 1871. Vissa lägenheter i Dvärsätt, Fanbyn, Tomte och Silje överfördes till Föllinge (Vallrun 20 – 47), 1936 överfördes Undroms fyllnadsjord till Ås (Nifsåsen) och 1937 överfördes fastigheten Vejmon till Alsens församling.
Hfl 1711 – 1899, församlingsböcker 1900 – 1950
Fb 1688 – 1939
Vb 1688 – 1939
Db 1688 – 1931

Släktforskarhjälp:
G Wikegård: Rödöns socken, byar och gårdar. (1968) 454 sid.  Ett fylligt material kring gårdar och människor. Innehåller även ett personregister på 117 sidor.
A J Hansson: Släktbok från Rödöns socken (1929) 209 sid.  Innehåller familjetabeller för släkter härstammande från gården Tomte i Rödön.


Rönnöfors

År 1924 delades Offerdals församling i Offerdals och Rönnöfors kbfd (kyrkobokföringsdistrikt).

Församlingsbok 1921 – 1941
Fb 1921 – 1950
Db 1921 -1949

Släktforskarhjälp:


Storsjö

Omkring 1750 avsöndrades byarna Storsjö, Ljungdalen och Mässlingen till eget kapellag, Storsjö, som annex till Hede. Senare tillfördes Lövdalen, som från 1895 tillhör Oviken. År 1895 tillkom Henådalen (Lövkläppen). År 1897 överfördes Tossåsen från Oviken. Storsjö har egen kyrkobokföring från 1750.
Hfl 1808 – 1899, församlingsböcker 1900 – 1921
Fb 1750 – 1776, 1808 – 1932
Vb 1750 – 1775, 1808 – 1932
Db 1750 – 1773, 1808 – 1932

Släktforskarhjälp:


Ström

Annex under Hammerdal. År 1808 avsöndrades kapellaget Alanäs från Ström. 1872 bildade Ström med Alanäs eget pastorat. År 1922 blev Alanäs eget pastorat. År 1774 fick Stamsele by kyrkorätt i Ström. År 1832 lades Stamsele och Täxan under Ström. Henningsflokälen och Öjarn har vissa tider kyrkobokförts i Hammerdal. År 1888 överfördes Lövberga 2 från Alanäs till Ström. År 1926 överfördes hemmanen Risede, Svaningen, Svansele och Torsfjärden från Frostviken till Ströms församling. Ström har egen kyrkobokföring.
Hfl 1780 – 1792, 1812 – 1897, församlingsböcker 1898 – 1945
Fb 1695 – 1940 (1712 – 1713 saknas)
Vb 1695 – 1711, 1715 – 1772, 1791 – 1926, 1853 – 1870 (Hammerdal)
Db 1694 – 1711, 1713 – 1948

Släktforskarhjälp:
Georg Hansson: Familjer i Ström 1650-1820.  En gedigen sammanställning som kan laddas ner som pdf-fil från Georgs hemsida.:
Familjer i Ström och Alanäs.
M och L Trangius: Strömsboken del I-III.  Byar, gårdar och familjer i Ström.
Strömsboken. Tillbakablickande årlig krönika.
Heimlöuta årskrönika. Årg. 1 (1984) – årg. 33 (2017).  Årskrönika.
BotniaFoto: Strömsund Vår hembygd 2007-2008.  Ett bokverk med foton av fastigheter i Ström.
Tullingsåsboken (2010).  Berättelser, gårdar och människor (532 sid). Separat personregister (95 sid.)


Stugun

Kapellag under Ragunda. Eget pastorat år 1873 med kapellaget Borgvattnet år 1781. 1781 hörde till Stugun: Stuguns by, nybyggena Strömnäs, Borglunda, Höglunda, Fisksjölandet, Näverede, Bringsjön, Mårdsjön och Öravattnet. Fisksjölandet fanns tidigare i Sundsjö kyrkoböcker och Näverede, Bringsjön, Mårdsjön och Öravattnet i Lits kyrkoböcker. Stugun har egen kyrkobokföring.
Hfl 1692 – 1898, församlingsböcker 1899 – 1946
Fb 1689 – 1720, 1732 – 1941
Vb 1689 – 1720, 1798 – 1851, 1861 – 1934
Db 1689 – 1720, 1798 – 1932

Släktforskarhjälp:
A J Hansson: Släktbok från Stuguns socken. (1927). 435 sid.  Familjetabeller för släkter härstammande från Stuguns socken till 1927.
Släktbok från Stuguns socken. (1991) 1039 sid.  Familjetabeller för släkter härstammande från Stuguns socken intill 1990. Samlade och utgivna av AJ Hansson, kompletterade av Å Tågefelt, reviderade och väsentligt utökade av E Eriksson.
S L Karlsson: Höglunda – Borglunda 1751 – 2001 (2001) 311 sid.  Gårdar och familjetabeller.
Stugukrönika. (1954-).  Årskrönika.


Sundsjö

Annex till Revsund. Fisksjölandet tas upp till 1781, från 1880 i Stugun. Binnäset tas upp i Sundsjös äldsta hfl, samt från 1821, men kyrkobokförs i Revsund åren 1784 – 1820. Sundsjö har egen kyrkobokföring.
Hfl 1758 – 1789, 1817 – 1894, församlingsböcker 1895 – 1941
Fb 1688 – 1915
Vb 1688 – 1764, 1766 – 1939
Db 1688 – 1939

Släktforskarhjälp:
Per Persson: Sundsjö socken i Jämtlands län (1925, nytryck 1989).  Historiska och geografiska anteckningar samt dokumentavskrifter. Innehåller även byförteckningar med hemman och ägare.
Sundsjökrönikan. Årg.1 (1959-).  Årskrönika.


Sunne

Sunne hade annexen Norderö, Frösö, Hallen med Marby. Hallen med Marby blev eget pastorat från 1889, och Frösö år 1906. År 1843 överfördes Månsåsen från Marby till Sunne. År 1889 överfördes Hara 1 och 2 från Hackås till Sunne. Sunne har egen kyrkobokföring.
Hfl 1754 – 1766, 1776 – 1894, församl.böcker 1894 – 1945
Fb 1691 – 1945
Vb 1693 – 1927
Db 1693 – 1933

Släktforskarhjälp:
Sunnebygden. Årg. 1 (1956) – årg. 57 (2017).  Årskrönika.


Sveg

Sveg

År 1758 avsöndrades byarna Ransjö, Linsell, Glöte och Lofsdalen till Linsells kapellag. Åren 1794–1807 får Sveg även ta upp byarna Fågelsjö och Tandsjö. Sveg har egen kyrkobokföring. Genom eldsvåda i Svegs prästgård i mars 1870 gick en stor del av Svegs kyrkoarkiv förlorat.
Hfl 1791 – 1806, 1870 – 1900, församlingsböcker 1899 – 1950
Fb 1636 – 1642 (Offerdal), 1870 -1946
Vb 1636 – 1641 (Offerdal), lysningshandlingar 1749 – 1798, 1800, 1802 – 1804, 1830, 1832, 1851, 1870 – 1933
Db 1870 – 1934

Släktforskarhjälp:
Olof Bertilssons kyrkobok förd i Sveg och Offerdal 1636–1668. Utarbetad av Solbritt Hellström & Christer Kalin (2006) (cirka 250 kr).  Vår tidigaste ministerialbok i Jämtland. Kan köpas hos Landsarkivet i Östersund.


Tåsjö

Till Jämtland från Västernorrlands län år 1974. Tillförd Norrby från Dorotea år 1846. Tillförd Granön och Rotnäset år 1864. År 1772 utbruten ur Fjällsjö som kapellförsamling. Tillhörde Ramsele pastorat 1772 – 1837, åren 1838 – 1902 Bodum och blev år 1902 eget pastorat.
Hfl 1773 – 1899, församlingsböcker 1900 – 1931
Fb 1752 – 1943
Vb 1751 – 1914
Db 1754 – 1949

Släktforskarhjälp:
K E Ström: Aldernäset, Backsvedjan eller Bellviksnäset, Björksjönäs eller Skisjön 1778-1930, Hoting, Järvnäset, Karbäcken, Stornäset, Valån, Vike.  Ett antal häften, ett per by, med familjetabeller.
E Nordin: Gamla Tåsjö. Anteckningar om hembygden. (1938).  Innehåller byarnas historia, näringar, levnadssätt mm.
Agneta Olofsson: Fjällsjö byar och gårdar 1600-1800. (1992) 73 sid. ÖLA.


Tännäs

Annex under Hede. Blev eget pastorat 1925. Till Tännäs hör Ljusnedals och Tännäs lappförsamling. I hfl 1816 – 1825 tas även Midskogen (Hede) upp. Tännäs har egen kyrkobokföring. Vid eldsvåda 1917 blev flera arkivalier skadade
Hfl 1805 – 1899, församlingsböcker 1900 – 1922
Fb 1749 – 1860, 1863 – 1943
Vb 1749 – 1762 (delvis Ljusnedal), 1763 – 1940
Db 1749 – 1859, 1863 – 1934

Släktforskarhjälp:
Tännäs – byn vid de sju bergens sydsluttningar nära många glittrande fiskevatten. (1988).  Behandlar byns historia. Innehåller gårdshistorik.


Tännäs lappförsamling

Se Hede lappförsamling – 1925. 1925 – Tännäs lappfs.
Hfl se Hede lappfs, församl.böcker 1899 – 1924
Fb
Vb
Db

Släktforskarhjälp:


Undersåker

Undersåker, Mörsil, Kall och Åre har varit ett pastorat. Åre blev pastorat år 1925 och Kall år 1928. Undersåker har egen kyrkobokföring.
Hfl 1784 – 1792, 1805 – 1894, församl.böcker 1895 – 1950
Fb 1689 – 1948
Vb 1688 – 1821, 1842 – 1945
Db 1688 – 1950

Släktforskarhjälp:
E Olsson: Min hembygd Undersåker. Minnen, uppteckningar mm. (1954).  Bygdens historia, kultur mm. Personregister.
S Edfeldt: Ett försök till krönika över Undersåkers socken med ett mera ingående studium av Stamgärde från tidig medeltid till våra dagar. (1985)
Undersåkers församling (1952-2008).  Årskrönika.
Undersåkers socken. Årg. 1 (1988) – årg. 9 (2008).  Årskrönika.


Undersåkers lappförsamling

Tillhörde Föllinge lappförsamling 1746 – cirka 1758. Anteckningar om lappar finns även från den tiden i Undersåkers församlings kyrkoböcker. Fram till 1783 finns tidvis särskilda längder i ordinarie församlingens böcker. Undersåkers lappförsamling omfattade Åre, Kalls och Offerdals samt även tidvis Undersåkers lappar. De sistnämnda tillhörde övriga tider Hede lappförsamling.
Hfl 1821 – 1835 (lappar i Åre, Kall, Offerdals och Undersåkers socknar), 1836 1895, församlingsböcker 1895 – 1942
Fb 1757 – 1781 (Undersåker), 1783 – 1941 (Åre, Kalls och Offerdals socknar)
Vb 1784 – 1939
Db 1780 – 1782 (Undersåker) 1783 – 1941

Släktforskarhjälp:


Vemdalen

Annex till Hede. Har egen kyrkobokföring.
Hfl 1808 – 1899, församl.böcker 1900 – 1940
Fb 1786 -1931
Vb 1777- 1927
Db 1777 – 1927

Släktforskarhjälp:


Ytterhogdal

Ytterhogdal överfördes 1864 från Gävleborgs till Jämtlands län. I Ytterhogdal fanns Ängersjö kapellag som blev egen församling 1925. Ösjön (Los sn) tas upp i Ytterhogdals kyrkböcker till 1849 och Rullbo i samma sn till 1846. Enåsen i Ramsjö hörde till Ytterhogdals fs till 1853. Ängersjö ingår i Ytterhogdals kyrkböcker till 1824.
Hfl 1741 – 1753, 1785 – 1896, församlingsböcker 1897 – 1948
Fb 1681 – 1950
Vb 1681 – 1920
Db 1681 – 1950

Släktforskarhjälp:


Åre

Annex till Undersåker till 1925 då Åre blev eget pastorat. Åre har egen kyrkobokföring.. Fröå koppargruva utgjorde tidvis en egen bruksförsamling och kyrkbokfördes i Åre församling. I viss utsträckning fördes särskilda kyrkböcker för lapparna i Åre, som tillhörde Undersåkers lappförsamling. Genom branden i prästgården 1918 blev ett stort antal volymer i kyrkoarkivet brandskadade.
Hfl 1765 – 1792, 1805 – 1898, församlingsböcker 1900 – 1949
Fb 1689 – 1759, 1763 – 1949
Vb 1690 – 1806, 1810 – 1926
Db 1689 – 1947

Släktforskarhjälp:
Gösta Widmark: Åre Antavlor (1967) (ÖLA).
Gösta Widmark: Åre Släkttavlor (1967) (ÖLA).
Jan Leijd: Register till Gösta Widmarks Åre-släkter (2000). ÖLA.
Gammalt och nytt. Årg. 1 (1960) – årg. 31 (2015).  Årskrönika.


Ås

Annex under Rödön, men blev eget pastorat år 1934. Vissa lägenheter t Täng, Ösa, Landsom, Hov och Hållskaven blev 1930 överförda till Föllinge församling med benämningen Vallrun 7 – 17. Nifsåsen överfördes från Rödön till Ås församling 1936. Ås hade egen kyrkobokföring.
Hfl 1707 – 1814, 1825 – 1894, församlingsböcker 1895 – 1949
Fb 1727 – 1949
Vb 1727 – 1948
Db 1727 – 1950

Släktforskarhjälp:
A. Stafwerfeldt: Ås sockens historia (1941).  Beskriver socknens gårdar och befolkning. Innehåller en del felaktigheter.
Ett år i Ås. (1974 – 2010).  Årskrönika.


Åsarne

Av byarna Hallen, Västeråsen och Österåsen bildades år 1764 Åsarne kapellag i Bergs socken. Kapellaget bröts ur Bergs församling år 1882. Särskilda kyrkböcker för Åsarne började föras år 1861. För tiden före, se Berg.
Hfl 1861 – 1901, församlingsböcker 1902 – 1947
Fb 1861 – 1923
Vb 1861 – 1884
Db 1843 – 1861

Släktforskarhjälp:
Claes Schiebler: Lingboken om Berg och Åsarne. (ÖLA)  Med sorteringar på förnamn, efternamn, årtal, män och kvinnor.
Claes Schiebler: Persontabeller ur Berg och Åsarne. (ÖLA)  Födda, vigda, 50-åringar och Dödde 1936-1990.


Älvros

Annex under Sveg. Genom eldsvåda i Svegs prästgård 1870 gick en stor del av kyrkoarkivet förlorat. Älvros har egen kyrkobokföring.
Hfl 1829 – 1899, församlingsböcker 1900 – 1949
Fb 1798 – 1830, 1870 – 1937
Vb 1798 – 1812, 1870 -1936
Db 1798 – 1809, 1870 – 1922 (1739 – 1859 ersättningslängd för db, 1799 – 1830 saknas)

Släktforskarhjälp:


Ängersjö

Kapellag i Ytterhogdals församling. Blev egen församling (annex under Ytterhogdal) år 1924. Finns i Ytterhogdals kyrkböcker till 1924, därefter egen kyrkbokföring.

Församlingsböcker 1925-1949

Släktforskarhjälp:


Östersund

Tillhörde Briunflo pastorat till 1913, då Östersund blev eget pastorat. 1895 lades delar av Odensala 1 och 7 i Brunflo under Östersunds stad och 1917 lades resten av Odensala byar (Odensala 1 – 13), hemmanet Gräfsåsen nr 1 och Odenslunds municipalsamhälle under Östersunds stad. Östersund har egen kyrkobokföring från 1795.
Hfl 1795 – 1895 (1827 – 1829 endast spridda anteckningar), personregister till hfl 1883 – 1895, församlingsböcker 1895 – 1950
Fb 1789 – 1949
Vb 1795 – 1798, 1803 – 1806, 1806 – 1809 (Brunflo), 1811 – 1946
Db 1795 – 1949

Släktforskarhjälp:
Personregister till husförhörslängder 1795-1895.  Östersunds husförhörslängder är mycket svåra att hantera eftersom de saknar “byindelning”, dvs topgrafisk struktur. Den här volymen, som finns på Östersunds landsarkiv, är ett register på samtliga personer (cirka 15000) som finns i husförhörslängderna med omkring 60 000 sidhänvisningar. Sorterad på efternamn. Ovärderlig! Kan även läsas på nätet hos Riksarkivet
Föreningen Gamla Lugnvik: årsskrift 1987 – 2019. Årsskrift.
Gamla Östersund. Årg. 1 (1938) – årg. 83 (2020).  Årsskrift.


Överhogdal

Var kapellag under Sveg till 1814, då Överhogdal överfördes till Ytterhogdals pastorat. Överhogdal har egen kyrkobokföring.
Hfl 1808 – 1899, församlingsböcker 1900 – 1949
Fb 1691 – 1923
Vb 1691 – 1860, 1863 – 1929
Db 1691 – 1929

Släktforskarhjälp: