Spara dina gamla foton till eftervärlden på Topotek!

Jämtlänning! Igår, den 26 januari, öppnade Landsarkivet i Östersund en ny plattform för (äldre) fotografier, Topotek, Jämtlands län.
Varför inte lägga dina gamla fotografier på Topotek Jämtlands län. Här blir de sökbara genom bl.a. en googlekarta. Men du kan också söka på motiv, ämne, ägare, årtal mm. Du behåller rättigheterna till bilderna och bestämmer själv om andra får ladda ner dem eller inte. Det är gratis att delta i Topoteket. Det svenska Riksarkivet har varit med och utvecklat den här plattformen, och Topoteket har nu en egen avdelning för Jämtlands län, det andra länet i Sverige efter Gotland.
Ta fram dina fotoalbum eller kartong med gamla foton, och välj ut de foton som du tycker är värda bevaras för eftervärlden, sätt av några timmar och spara dem för dina nära och kära och andra intresserade!
Vill du veta mer om Topoteket eller få ett konto? Ta kontakt med Martin Ahlström, Landsarkivet i Östersund: martin.ahlstrom (at) riksarkivet.se 
Här nedan kan du se ett exempel från Gotlands Topotek :
Dragkamp

Att tolka gamla handskrifter

Som nybliven släktforskare kommer man ganska omgående i kontakt med de handskrivna kyrkböckerna och annat handskrivet forskningsmaterial. Att lära sig skrivstil ingick i den äldre skolundervisningen, men är märkligt nog borta ur den nya skolan. Detta gör tröskeln hög för den unga forskaren, som kanske i stället för primärkällor nöjer sig med att googla på nätet och på så sätt bygger sin släktforskning på mycket osäkra och ofta felaktiga uppgifter, och som nästan alltid saknar referenser till primärkällorna, dvs. kyrkböckerna. Ofta går det dock bra att läsa 1800-talets husförhörslängder, födelse- och dödböcker, även om vissa av 1800- och 1900-talets präster kunde ha en nästan oläslig handstil. I de här källorna handlar det dock ofta om korta textavsnitt som kan jämföras med intilliggande identiska eller liknande skrivningar och som kan vara lättare att tolka och läsa.

Sättet att skriva en bokstav förändras ju längre tillbaka i tiden man kommer. På 1600-1700-talet kunde en bokstav skrivas på ett tiotal olika sätt. Vill man läsa källor från den här perioden, t.ex. domstolsprotokoll, saköreslängder, sockenstämmoprotokoll, kyrkoräkenskaper mm och som innehåller sammanhängande text eller ordförkortningar, eller beteckningar för mynt, mått och vikt bör man skaffa en handledning för tolkning av gamla handskrifter.

Här kommer några förslag på användbara handledningar:

  • Vad står det? Handbok i handskriftsläsning. Boken finns på Rötterbokhandeln och används också i studiecirklar.
  • Läsebok för släktforskare. Lär dig tyda och läsa gammal handstil. (2006) ICA bokförlag. Boken är utgången från förlaget, men kan ibland köpas begagnad via Bokbörsen. Den kan också fjärrlånas på biblioteket.
  • BOKSTÄVER & gamla handskrifter. Att läsa handskrifter från Vasatiden och Stormaktstiden samt tidiga kyrkoböcker. (2011) En bok som finns som pdf och som du kan ladda ner från nätet, här.
  • Min egen favorit är Tolka rätt! Handledning i tolkning av gamla handskrifter. Den innehåller nästan allt som man behöver med ett antal pedagogiska exempel i färg från kyrkböcker, sockenstämmor, bouppteckningar, generalmönsterrullor, domböcker mm. Där behandlas också gamla mynt och mått, förkortningar, bokstavsformer etc. Utdrag ur vad det spiralbundna häftet på 140 sidor innehåller finns på hemsidan.

Ett exempel ur häftet hittar du också här: