Ting den 6 december 1649
Källa: Jämtlands domsagas häradsrätts arkiv, vol AI:3, s. 130 – 131, ÖLA.
Anno 1649 den 6 Decembris höltz laga tingh medh allmogen i Offerdal, nährwarandes H. K. M:tz befallningsman ehrligh och wäll:tt Pehr Erickson Niure sampt de 12 edsvorne lagrättesmän i nembden.
[nämndemännens namn saknas]
1. Jon Gillianson i Liden saakfält för svarslösa till 3 m:k effter deth 33 cap. i Ting:B.
2. Helge Larsson i Åflo kärar till Anders Jonsson i Rise effter 3 rijckzdaler på ett häste kiöp, Anders säger att hästen icke war så godh som penningarna. Hellie måste \så/ taga hästen tillbakers och nu resterar då kiöpet 3 rdr effter handskrifttens lydelse, som Anders hafwer utgifuit. Bleff affsagdt att Anders Jonsson inlöser sin handskrifft och betaler be:te penningar.
3. Lähnsman Lars i Stavre gifwer i rätta att en soldat Knut Larsson hafwer belägrat Elin Jönsdotter den tijdh han reste till Tysklandh, och nu barn emillan kommit. Knuth lofwade henne echtenskap den tijdh lägersmålet skiedde. Efftersom Knuth Larsson samtycker Elin till hustru dömbdes han till 20 m:r effter dedh 3 cap: Gifft:B.
4. Nils Erikson Lähnsman i Viken kärer till Anders Jonsson i Rise \för 20 rdr/ om några golff slotter i \pant/ en myra \Rijssmyra be:d/ wara bort skiämbd, i deth att bäfweren hafwer lagdt sigh medh sine ungar och bygdt sigh huss mit i elfwen som löper igenom myran och dämbt watnet in oppå landet och fördärfwat hööet. Anders Jonsson hafwer med sine bylagare förment Nils Erikson komma med be:te bäfwer huus som ligger inne uthi be:te pant myra. Nilss begärer \dem/ igen lösa sin pant myra, eller bruka så mycket som inom myran ligger. Bleff affskiedat inför rätten att Anders Jonsson inlöser be:te myra och gifwer Nilss Erickson be:te 20 rdr pantepenningar, dock behåller Nils offta be:te myra till dess penningarna äre lefwererade.
5. Her Olof Bertilsson låther opbiuda Ede gården tredie gången.
6. Helge Jonsson låther opbiuda Änge gården andre gången 2 t item 3 gången be:te Engie.
7. Herr Olof i Trång låther upbiuda sine inlagde penningar 40 rdr i Per Anderssons gårdh Åflo, ihem Nils Olofsson i Åflo 5½ rdr inlagd i be:te gårdh.
8. Erik Olofson i Kaxås medh sine bröder- och systerbarn klagar effter sin \ru/-odelsgårdh Landön, som broderen Mårten Olofsson bort bytt hadhe medh Anders Simonsson i Kaxås uthan deras loff och tillståndh. Begärer nu komma till sin arfsrätt. Her emot framladhe Anders Simonson ett bytes breff daterat den 19 februarij 1635 förmälandes dedh han hafwer bytt sin gårdh Kaxåsen medh Morten Oluffson uthi Landöhn, der medh bort breffuat ifrån sigh och sine medarfwingar. Tå tillspordes Erick Oluffson och hans medarfwingar om the hafwa \gifwit honom samtyckio till att/ borte bytta deras sin fadersgårdh, Landöhn. Ther till de alla nekade sigh någon sin dedt giorde. Och effter hen:s K:M:ttz nådige resolution såsom jorden är kommin under arfsfrijheet igen, dömes arfwingarne till sin jordh ther hon ligger, och Anders Simonsson sökie sin man Morthen Oluffson. Anders Simonsson berättar den gårdh Landöhn han nu tijdh långh besuttit, äga medh huss, tak och annan bekostnat wäl tillflijdh, och den andra gården Kaxåsen wara förderfwat. Effter gode mäns skattning proff och wärderingh skall dem emillan läggias om gården är förwärrat, och Morthen Oluffson skall Anders Simonsson \stå/ för alt åtal som kiöpebrefwet lyder.
[Följande mening överkorsad:] Morthen sakfält för ohemult sähl till 3 m:r effter dedt 12 cap. i jorde balken.
Ting 1650 (utan datum)
Källa: Jämtlands domsagas häradsrätts arkiv, vol. AI:3, ÖLA.
Offerdaalz tinglagh
Nembden
Lars Halvarsson i Rise Anders Jonsson i Rise
Nils Ersson i Öne Erik Bengtsson i Flatmon
Olof Kiellsson i Västbyn Lars Larsson i Änge
Erik Jonsson i Risse Helge Larsson i Åflo
Olof Persson i Kaxås Olof Stefansson i Kläppen
Jon Sigsson i Rjse Nils Olofsson i Åflo
1. Framträdhe för räthen Embrekt Gutesson i Böle att slutha eet wenligit jordekiöp medh Elisabet Eriksdotter om hallfannor mählingh jordh belägne uthi be:te Böhle som hon honom tijdh och ofta tillbudit hafuer, ty ähre dhe om 3 rdr wenligen och wähl öfuerehnss komne, then han och henne straxt lefuereradhe och dher medh kiöpet fast och gilt giordt, att stå och icke åthergåå.
2. I samma sinne anträdher och Simon Jonsson i Åflo för rätten att ther inggåå och slutha itt brodher wänligit jordhe kiöp medh sinom brodher Tol Jonsson om sin anpart och arflått i huuss och jordh uti be:te Oflodh then Thool brukar och besijter een 3 part i gården och är dem emellan afskedatt och sluttit att Thool skulle gifua sinom brodher, alz och allz der jordh och huus: femtijo rdr, 10 rdr allenast der af dragandes uthi sytningzlöhn.
3. Länssman Lars i Stavre förkunnar sig hafwa lageligen stämpt Per Persson i Ekeberg till tingh, hvilken efter han stem[- – ] intet efterkommit hafuer, saakfälles till 3 marker.
Ting 2 oktober 1650
Källa: Jämtlands domsagas häradsrätts arkiv, vol AI:3, s. 160 – 160v, ÖLA.
Anno 1650 den 2 octobris höltz laga tingh medh allmogen i Offerdal, nährwarandes landzskriffwaren ehrligh och wäll:te Pehr Welhelmson uthi befallningsmannens ställe.
Lars Halvarsson i Rise Anders Jonsson i Rise
Nils Erikson i Öne Erik Bengtson i Flatmon
Olof Kiellsson i Västbyn Lars Larsson i Änge
Erik Jonsson i Rise Helge Larsson i Åflo
Olof Persson i Kaxås Olof Stefansson i Kläppen
jon Siggeson i Rise Nils Olofsson i Åflo
1. Lähnsman Lars i Stavre angifwer för rätta sigh hafwa lageligen stempdt Per Person i Ekeberg till tingz och will icke möta, bleff han saakfält till 3 marker.
2. Embrekt Gutesson i Böle giorde in för rätten midh hande bandh ett wänligit giord kiöp medh Elisabet Eriksdotter om halfannan mälings jordh liggiandes uthi be:te Böle, der före gaff Enbrögd Elisabeth 3 r:d:r, der medh äre de medh all godh sämio wälförente.
[3.] [text saknas]
4. Samma dagh framträdde Simon Jonsson i Åflo för rätta och giorde ett wänligit jordh kiöp medh sinom broder Tol Jonsson om sin arfwe jordh och anpart uthi be:te Oflod, den Tol brukar och besitter en tredie part i gården, der före gaff hans sammbroder Tol Jonson honom för huus och jordh, intet undantagandes i någon motto som der under ligger och aff ålder legat hafwer, femtijo r:d:r, räcknandes 40 r:d:r i jorden och tijo \r:d:r/ i syttningslohv så blifwer summan: 50 r:d:r.
Ting 12 juni 1651
Källa: Jämtlands domsagas häradsrätts arkiv, vol . AI:3, s. 193v – 194v, ÖLA.
Anno 1651 den 12 junij höltz laga tingh medh allmogen uthi Offerdal, nährwarandes erligh och wäll:tt Jon Jonsson Bergh i befallningsmannens ställe, sampt de 12 edsorne lagrättes-männ. N.
Lars Halvarsson i Rise Anders Jonsson i Rise
Nss Eriksson i Öne Erik Bengstson i Flatmon
Olof Månsson i Tångeråsen Halvar Larsson i Rise
Erik Jonsson i Rise Helge Larsson i Åflo
Olof Persson i Kaxås Lars Nilsson i Grötom
Halvar Larsson i Rise [ändrat till Lars Halvarsson] Nils Olofsson i Åflo
1. [paragrafen överstruken]
Vnder fischalen wäll:tt Erick Matzson angifwer thet sochne wägen ähr odugeligh. Bleff sagdt att bro syn medh några aff de 12 [resten av sidan blank]
3. [!] Andrager \under/ fischalen deth några bönder i socknen hafwa rest och fördt några skinnwahror emot H:K:Mt förbudh åth Norrige, N. några \dekar/ bockskinn, att lähnsman Lars Eriksson i Stavre fördt, dedh han eij neka kunde, och är tagne aff landtridaren Johan Mickelsson widh Medstugom och förde dem till Viken. Sedan hafwer Lars tagit dem igen. Bekiende Lars och att landtrijdaren och Hans Andersson i Medstugun förde 5 deckar bockskin åth Norrige. Uthaff deras försätt tagit sigh dristigheet före. Säger sigh och hafwa landshöfdingz wäll. Hans Strick loff att föra sin gårdz afwel. Effter som landtrijdaren och Hans Andersson icke woro tillstädes, remitterat till nästa landstingh. Lars Erichsson bekiende att landtrijdaren hafwer tagit stickpenningar aff några bönder som reste öfwer åth Norrige.
3. Skaril Olofsson Lapp kärer på sin fadhers wägnar till lähnsman Lars Eriksson i Stavre, thet hafwer lånt aff sin fader tijo r.d:r för några åhr sädan, och nu fordrar han dem igen. Lars lofwade betalningen till medsommar.
4. Kyrkioherden \wäll: her Olof/ angifwer, thet bogården är odugelig och ofärdigh. Allmogen begärde förskoningh medh bötter, och lofwade medh eno mun willia den giöra färdigh inom fiorton dagars tijdh widh plicht tillgiörande.
5. [ingen text]
Ting 1 december 1651
Källa: Jämtlands domsagas häradsrätts arkiv, vol. AI:3, s. 214 – 214v, ÖLA.
Anno 1651 den 1 decemb: höltz laga tingh medh allmogen uthi Offerdal, nährwarandes Befall. ehrligh och wäl:tt Pehr Erickson Niure sampt de wahnlige tolff edsworne. N.
[namnen saknas]
1. Befallningsman ransakade och tillsporde de 12 huru många lappar som \sin/ skatt giöra till Offerdalz tinglagh. Angofwo the desse efftertechnade, Olof Andersson, Clemet Mårtensson, Zakarias Mårtensson, Olof Torkilsson, Mårten Jonsson.
2. Lars Larsson i Änge kärer till Lars Eriksson i Stavre öfwer ett gårde bythe som de för tolff åhr sädan medhan de woro under det danske regementet, sålunda Lars Erickson bodde i Engie och Lars Larsson i Stafre. Altså byttes Engie för Stafre hwilke Lars Larson för penningar halfparten inlöst hafwer och gaff den för Engie igen, och Engie war gammal chrono och än är. Efftersom Engie war bättre bygd och brukat än Stafre, hafwer Lars Larsson bytt på lycka och fromma. Der till ock gifwit mellan lagh som de på bådha sijdor förmentes och förlijcktes om. Nu will Lars Larsson ryggia sitt bythe och skipte, och gå till Stafre igen.
1. Ärendet stältes under den ringa \rättn/ då kunde han icke oprijfua deres gårdhe bythe som nu rum tijdh stådt hafwer, efter som de gårdarne på lycka och fromma skipt hafwer, odel i chrono, effter egen willia och gifwit mellan lagh, ty chrono gården war bättre och lågh lagligare tillhanda. Kunde rätten eij annat finna uthan bythe må stå som giordt är, ty de woro sielff sina fullmäkthige och af laga åhr kompne.
1. Kan eij undfalla bythet den tijdh ded skiedde iu woro förlijckte om.
3. Kyrckioherden her Olof Bartholi lådher upbiuda Västerstavre första gången.
Ting 18 december 1652
Källa: Jämtlands domsagas häradsrätts arkiv, vol . AI:3, s. 254 – 254v, ÖLA.
Anno 1652 den 18 decemb: höltz laga tingh medh allmogen uthi Offerdal, nährwarandes be-fallningsman, ehrligh och wäl:tt Jacob Christophersson, sampt de 12 edsworne lagrättesman. N.
Anders Jonsson i Rise Mårten Olofson i Kaxås
Erik Bengtson i Flatnor Erik Jonsson i Rise
Lars Larsson i Änge Olof Månsson i Tångeråsen
Jon Persson i Tångeråsen Olof Stefansson i Kläppen
Erik Jonsson i Bäcken Nils Olofson i Åflo
Erik Eriksson i Bredbyn Halvar Larsson i Rise
1. Emillan Anders Jonsson i Rise och Per Jonsson i Tångeråsen skall synh hållas första wåhrdagh.
2. Her Olof Kyrkioherden låther upbiuda Västergården Stavre andre gången.
3. Item Tulleråsen andre gången.
4. Såsom och Tångeråsen första gången.
5. Simon Torbjörnsson i Ölsås är lageligen stämbd till tingz och det försummat. Bleff han sakfält till – 3 marker.
6. Samma dagh trädde för rätten beskiedeligh man Helge Larsson i Åflo och praesenteradhe en lagh budin och lagståndin kiöpe skriff medh winn och wittnen bekräfftat, hwar medh han bewijsadhe sigh hafwa kiöpt någon jordh aff sin broder Grels Larsson i Rönningsbergh och sine närskylde fränder Erik i Liden och Måns Eriksson i Hållbacken. Sålunda att Grels hafwer såldt sin fädernebördh och odel i Västergården Oflo till br: Hellie Larsson, alltså hafwer han gifwit honom Trettijo r.d:r och en koo i sohne, sasom och till sine nährskylde fränder Erich och Måns Tretton rijksdaler i wänligit sam mädan de woro under den danske chronan och nu till bättre och stadigare förwaringh, gifwit Siu r.d:r som kiöpe brefwet innehåller att de haffwa aff händt ifrån sigh och sine födde som ofödde arfwingar och op under sin broder och frände Hellie sampt hans arfwingar medh lunder och intet, endhast undantagandes i någon måtto som under be:te deres enpart lyder och länder fritt och frälst att nyttia och bruka till odelz egendom. Item syttat deras sal. modher i siuton åhr.
Ting 21 juni 1653
Källa: Jämtlands domsagas häradsrätts arkiv, vol . AI:3, s. 273 – 274, ÖLA.
Anno 1653 den 21 junij höltz laga tingh medh allmogen uthi Offerdal, nähr warandes befallningsman, ehrligh och förståndigh Jacob Christophersson, sampt de 12 edsworne lagrättesmän. N.
Anders Jonsson i Rise Mårten Olofsson i Kaxås
Nils Olofsson i Grötom Helge Larsson i Åflo
Lars Larsson i Änge Nils Olofson i Åflo
Halvar Larsson i Rise Jon Arnesson i Kaxås
Erik Persson i Berge Jakob Olofsson i Söråsen
Olof Persson i Kaxås Erik Jonsson i Rise
1. Jon Arnesson, Erik Persson i Berge och Jacob Olofsson i Söråsen afladhe sin tolffmans edh.
2. Upplästes H. K M:tz utgågne mynt placat.
3. Der näst den högstberömligaste Kongl. Hofrättens ankompne breff om den prodamneradhe person Hans Johansson hvilken fogel frij lyster är öfwer hela Sveriges Rijke.
4. Befallningsman effterfrågade hwadh orsaaken månde wara, att allmogen icke nöiachteligen contenterat hadhe sine uthlegde såldater med kostthållande på den nyie skandzarbeth Andersöö, för dess trångmåhl, måst rymt öfwer åth Norrige och arbetat der medh studzat wordin. Då swarade allmogen det Gudh bättre fattigdomen hos en dehl alt för stoor och swår är, hafwer orsacken der till warit. Då framstogh en soldat Anders Warg medh wittnen öfwertygade medh edh å booken Olof Helgesson i Bångåsen att Lars Larsson i Änge hadhe stält och med opstudzningh sagdt uthi ett bröllop i Ekebergh det och rustmästaren Jon Nilsson honom pålade att han fält hafwer, huru wille i bära edher åth medh de afrymbde soldaters tahl \medh de andres hemma warande som skola arbeta på skantzen/, hafwer han swarat, wij hafwe så slutit oss emillom att wij wele taga oppå oss deras saak, att de icke fram komma i rättan tiijd på arbetet, och villia det för svara. Lars kan eij här emot föga neka uthan säger det wara aff hastigt och oberådt modhe uthi dryckenskap hafua ofwan rördhe eedh fält. Dock säger han sigh icke minnas androm sådanom sturdzachtige sinnen, bleff han straffat till chronones fängsel. Soldaten Anders Wargh och hans wärdh, berättade, att trumslagaren Edwardt i Röden hafwer fält för sigh, soldaterne icke skola slippa aff skandzarbetet för än uthi. hösten uthaff hans ordh hafwa de afrymde tagit sigh det enda rådet. Remitterat till widare rannsakning.
5. Desse effterskrefne hafwa treskas och icke byggt sin andehl på tiuff kistan, utan bewitstes det hafwa försummat.
Blefwo the hwardera saakfelt till sine 3 marker \för tredsko/.
Simon Torbjörnsson, Ulfsås,
Olof Eriksson ib.
Olof Nilsson ib.
Erik Nilsson ib
Jon Andersson, Utgård,
Per Nilsson i Utgård,
Håkan Olofson i Flatnor
6. Kyrkioherden herr Olof Bertilsson läth opbiuda Tångeråsen 3 gången.
Hellie Aflodz breff. Vide 1652 den 18 decemb.
Ting 7 december 1653
Källa: Jämtlands domsagas häradsrätts arkiv, vol . AI:3, s. 284 – 284v, ÖLA.
Anno 1653 den 7 decembris höltz lagha tingh uthi Offerdaal Nährwarandes befallnings-mannen well.:te Jacob Christophersson Steenklyfft, och efterskr. sutto i retten nembl.
Anders Joensson i Rise Erik Jonsson i Rise,
Nils Olofsson i Grötom Helge Larsson i Åflo
Halvar Larsson i Rise Hemming Jonsson i Berge
Olof Månsson i Tångeråsen Olof Persson i Kaxås
Nils Olofsson i Åflo Jon Siggesson i Rise
Jakob Olofsson i Soderåsen Erik Persson i Berg
1. Befallningsmannen tillfrågadhe allmogen om dee efter hennes Kongl. Maij:ts ahnkomne och publicerade feste och stoore bönedags placeat hafwer sigh flijteligen der efter uthi kyrkian med all som störste gudeligheet funna låtit som uthom skiäligit förfall warit hafwuer: Huar till suarandes af lendzmannen och elliest andre som till ordnadhe wore att opwachta, sigh icke wetta någon der emot bruttit och sigh försummeligen funnit, hel den dagen otillbörligen stält.
2. Oplästes landzhöfdingens edle och welb:me h:r Anders Apelboms fullmacht och in-struction gifwuen förståndigh Jacob Göransson att wara taverne sampt wäge, och broe inspector, alltså oförmantes och befaltes allmogen att der sådand sigh uthi hörsambligh eftherrettelse lagha skola, och honom alt billigdt asistense der som fordras, bewijsa.
3. Efter welb:me landshöfdingens ahnkomne och publicerade påbudhs zedell, förehöltz allmogen på deth alfwarligeste att ingen af landssens myckiet inrijtadhe[?] landskiöpmän må sigh fördrista att uthi miugg ophandla någon spannemål heller andre vicualie pertsedlar, som elliest skinwaror och sådant till Norrige öfwerföra widh godssets förlijst och lagligit straff: Doch oachtandes att skattebonden som för nödhen ähr till utlhlagz penningars förskaffande må tillståndh hafua något spannemål öfuerdra, skall han sigh först der oppå förskaffa befallningsmannens zedell, att wijsa på Medstufwan hoos den som wederböör.
4. Aron Torbjörnsson i Böle låter andra gången opbiuda een fierdepart i samma by som han aff Erik Nilsson i be:de Böle kiöpt hafwer. Erik Jonsson Såldaat klandrar detta kiöp.
5. Nembden afsade och dömbde dedh Jon Nilsson i Önet skall behålla sin fadhers gårdh be:te Öhne, efther såsom ländzmannen så wäll som Jon Halvarsson för retten widtnede att deras fadher sal. Nils Eriksson i sin lisstijdh hafuer honom dedh fram för dee andre syskonen tillsagt, och mener att hans brodher Erik Nilsson haufwer nehr byte stodh för sin part aff honom godhwillerligen 20 r.d:r upburit. Doch så att han Joen Nielson skall förplichtadt wara att födha uthi dödhedagar sin siukelige syster, och sedan hennes faste ägendoom gånge under alle arfuingarna, och Joen till sigh för penningar lösa skall. Män achtandes att Joen sin brodher och syskon efter metesmanna ordom för sin ahrfsrätt förnöijer och utbetaler.
6. Kyrrkioherden wyrdige h:r Olof Bertilsson opbiuder Tångeråsen andre gången.
7. Item låter han första gången opbiudh Påvell Reffssons gårdh i Almåsa som han sigh tillhandlat hafuer.
8. [saknar text]
Ting 11 december 1654
Källa: Jämtlands domsagas häradsrätts arkiv, vol. AI:4, s. 30 – 31, ÖLA.
Anno 1654 den 11 december höltz laga tingh medh allmogen uthi Offerdal, nährwarandes befallningsman ehrligh och förståndigh Jacob Christophersson sampt de 12 edsvorne laghrättesmänn. N.
Mårten Olofsson i Kaxås Erik Jonsson i Rise
Anders Jonsson i Rise Olof Persson i Kaxås
Nils Olofsson i Grötom Olof Kjellsson i Västbyn
Erik Persson i Berg Jon Bengtsson i Ekeberg
Nils Olofsson i Åflo Jakob Olofson i Söråsen
Jon Siggeson i Rise Olof Månsson i Tångeråsen
1. Lars Jonsson i Landön läth opbiuda en syttningzskrifft, förste gången, som hans contract uthwijser.
2. Kyrrkioherden wyrdige H:r Olof Bertilsson opbiuder Almåsgården andre gången, nestom frendom till återlössn.
3. Bleeff aff retten afsagt, att nu nestkommande wårdagh skall mäthas Karin Olofsdotters brodhers lått i Södheråsen liggiandes, effter jorden dijt bytter ähr, och sedhan skola Olof Pederson[?] i Ekeberg medh sine syskon skaffa sigh richtiga skiääl och beskeedh oppå huadh och huru myckit hennes löössören warit hafuer, att man henne i sin siukelige lägenheet och ålderdoom sådant till födho läggia kan.
4. Bleeff aff rätten afsagt och dömbdt dedt[?] kyrkiowerdarne som woro 1647 nembl. Jon \ i Ede/ och Lars Larsson uthi Änge skola betala till då warande landzskrifwaren well:de Jon Jonson Berg f[ör?] – 19½ [lb?] brödh som oppå den tijden aff crononess kyrrkiotijonde opbakades till proviant och oppehälle till soldaterne uppå Frössöö skantz. Och de sädhen sökia sine fängemän igen dedh bäste dee kunna och gitta.
5. Emädan såsom kyrkioherden wyrdige H:r Olof Bertilsson så wäl som Lars Ersson i Stavre wittnadhe, dedh well:de Jon Jonsson den tijdh han kiörckioskrifware war och rechningh med kyrkiowerdarne giorde icke bekom sin deputerade löhn aff kyrkiowerdarne, uthan bewijstes at Lars Larsson i Änge den tijdhen korn såldhe. Altså blef aff retten dömbd att be:te Lars Larsson betaler till ba[ka?] Joen Joensson samma sin löhn så för dette som dee förrige åher som löper fyra tunnor så som [..] en tunna som Joen Joensson till H:r Oluff i handho betalat hafur.
[Följande mening tillagd i marginalen:] Kyrkioherden wördigh H:r Oluff Bartholdy wittnade uthi detta måhlet samt att Jon Jonsson rättmäteligen hafwer att fordra be:te fem tunnor korn aff kyrckiowärdarna, dedh han medh eed hålla will.
6. Helge Jonsson i Änge kiäradhe till Lars Larsson i Ede om halfue ängie slåtten uthi Kiönstadh ödhegods som Lars sigh underbringat hafuer, till cronejorden aff rette odale, föregifuandes sigh icke dess föruthan cronejorden bruka kunna framteen dess der hoos åthskillige k[..] och bewijsad att samma halfue slåttep[art?] icke borde under cronejorden lyda helst effter han som be[kant] ähr, odel är. Der emod bewijste och framtedde Lars Larsson een doom aff landzhöfdingen sal. H:r Hans Strjk och landsens tiugo fyre gifuen att be:te part effter Hellie och Larsses föreningh oppå landztinget ähr kiendt och dömbt till Lars Larsson, huarföre kundhe man intte hoo till saakn giöra, uthan remitterade ährendet under landzhöfdingen och dee tiuge fyres doom.
Ting 18 augusti 1655
Källa: Jämtlands domsagas häradsrätts arkiv, vol. AI:4, s. 54v, ÖLA.
Anno 1655 den 18 augusty höltz lagha tingh i Offerdal, nährwarandes befallningsman ehrligh
och förståndigh Jacob Christophersson Steenklyfft sampt de 12 edsvorne laghrättesmän. N.
Anders Jonsson i Rise Nils Olofson i Åflo
Lars Eriksson i Stavre Helge Larsson i Åflo
Erik Jonsson i Stavre Olof Persson i Kaxås
Jon Bengtsson i Ekeberg Jon Segerson i Rise
Erik Jonsson i Bäcken Jon Aronsson i Kaxås
Erik Person i Berg Jakob Olofsson I Söråsen
1. Wardt allmogen förmante, richtigt ährläggia sine wahnlige utlagor.
2. Her Olof Bertilsson opbiuder Almåsagården tredie gången.
3. Lars Jonsson i Landön opbiuder Tomatzgården i be:te Landöön andre gången.
Ting 20 december 1655
Källa: Jämtlands domsagas häradsrätts arkiv, vol. AI:4, s. 72v, ÖLA.
Anno 1655 den 18 decem. höltz lagha tingh medh allmogen i Offerdal, nährwarandes befallningsman ehrligh och förståndigh Jacob Christophersson, sampt de 12 edsvorne laghrättesmän. N.
Helge Larsson i Åflo Mårten Olofsson i Kaxås
Ooff Persson i Kaxås Olof Kjellsson i Västbyn
Nils Olofsson i Åflo Jakob Olofsson i Söråsen
Jon Aronsson i Kaxås Erik Persson i Berg
Erik Jonsson widh Bäcken Lars Eriksson i Almåsa
Jon Persson i Tångeråsen Per Persson i Ekeberg
1. [text saknas]
Ting 8 juli 1656
Källa: Jämtlands domsagas häradsrätts arkiv, vol. AI:4, s. 90 -91, ÖLA.
Anno 1656 den 8 julij höltz lagha tingh medh allmogen i Offerdhal, nährwarandes landzskrifwaren ehrligh och förståndigh Lars Jonsson uthi befallningzmans ställe. Sampt de 12 edsvorne laghrättesmän. N.
Nils Olofsson, Åflo Anders Jonsson i Rise
Erik Jonsson i Rise Lars Eriksson i Stavre
Olof Persson i Kaxås Jon Bengtsson i Ekeberg
Helge Larsson i Åflo Jon Aronsson i Kaxås
Jakob Olofsson i Söråsen Erik Persson i Berg
Erik Jonsson i Bäcken Jon Segersson i Rise
1. Oplästes H. K. M:tz wår allernådigste kunungz herres utgågne placat om barna mordet.
2. Effterfrågades om storböndagsbrott, då fans ingen som dem öfwerträdt hafwer.
3. Wardt allmogen alfwarligen förmant om cronones utlagors ährläggiande att de dem richtigt clarera.
4. Brofougden Johan Mickelsson fordrar Lars Larsson i Änge i rätta effter någon räst som han på Per Erikssons räckningh skyldigh ähr uti skiutzfärdzpenningar 2 r:d:r 16 öre. Emot be:te räst nekar Lars uthan säger att Per Erichsson hafwer dem opburit. Skickar sigh emott rätten med oliudh \och tresko/ otillbörligh, bleff han saakfält till 3 m.k:r effter det 43 cap. Ting:m B.
5. Desse effterskreffne huusmän fans uthi tinglage, som till chronan icke een skillingh uthgör
Måns Jonsson i Åflo bewilliade ½ rdr
Nils Oluffsson i Åflo, huusman 16 öre
Hans Persson i Kaxås 16 öre
Jacob Olofsson i Söråsen ½ rdr
Oluff Månsson i Bångåsen ½ rdr
Jon Nilsson i Bångåsen, huusman ½ rdr
Per Persson i Ekeberg, huusman ½ rdr
Olof Håkansson i Bäcken ½ rdr
Håkan Larsson i Landön, huusman ½ rdr
Sjul Nilsson i Utgård, huusman ½ rdr
Mickel Nilsson i Böle, huusman ½ rdr
Erik Rolfsson[?] i Böle 16 öre
Torsten Nilsson i Svedje 16 öre
Helge Torkilsson i Svedje 16 öre
Lars Jonsson i Rise ½ rdr
Lars Larsson i Rise, huusman ½ rdr
Nils Mårtensson den yngre i Stavre ½ rdr
Torsten Jonsson i Stavre ½ rdr
Jon Helgesson i Änge ½ rdr
Måns Eriksson i Tulleråsen ½ rdr
6. Lars Jonsson i Landön opbiuder een syttningz skrifft 3 gången.
7. Desse effterskreffne husarme fans i tinglaget aldeles äländige att uthgöra cronoes utlagor,som är Jon Olofsson i Öhn, Olof Larsson i Flatnor och Olof Simon i Landön. Sampt desse opräcknade och afdragne lappar för sin stora fattigdom och äländigheet skuldh. Och ingen weet hwar de hafwa sitt näste. Olof Sjulsson, Måns Sjulsson, Jöns Sjulsson, Olof Tomasson, Mats Torkelsson och Clemet Nilsson.
Ting 20 november 1656
Källa: Jämtlands domsagas häradsrätts arkiv, vol. AI:4, s. 102 – 103, ÖLA.
Anno 1656 den 20 novemb. höltz lagha tingh medh allmogen i Offerdal, nährwarandes landzskrifwaren ehrligh och förståndigh Lars Jonsson sampt de 12 edsvorne laghrättesmän. N.
Anders Jonsson i Rise Mårten Olofsson i Kaxås
Erik Jonsson i Rise Lars Eriksson i Stavre
Ooff Persson i Kaxås Olof Persson i åongeråsen
Erik Jonsson i Bäcken Jon Bengtsson i Ekeberg
Olof Månsson i Tångeråsen Erik Persson i Berg
Jon Siggesson i Rise Jon Aronsson i Kaxås
1. Tol Jonsson i Åflo beswärer sigh öfwer sine grannar, thedh de hafwa uthrefwit sitt qwarndamb, då befans att Jon Hemmingsson och Nils Olofsson ibidem uthan lof och någons tillståndh fullfölgt. Emädan Nils war afrest för än tingh budh kom och Jon lageligen stämbder war. Saakfälles han till – 3 m.k:r. för stämbno effter det- 33 cap. T:B.
Och saken remitteras till nästa tingh.
2. Samma dag angaf lähnsman \Lars/ Nilsson en höghmål saak i rätta, thedh \en/ ung drängh widh sin 18 [?] åhr, Erik Larsson i Stavre, skall hafwa bedrifwit otucht och tidelagh medh ett stoo i marcken i förleden sommar. Då tillspordes af hwem han sådant först hördt hafwer, swarade han att Lars Larsson i Änge, kalladhe sigh uthur Helge Jonssons gårdh i Änge, der de sutto och drucko, och sadhe för sigh \på marken/ dedh Halvar Larsson i Rise hafwer sagdt och sedt när be:te drängen hadhe sin otucht \och olofligh beblandelse/ i skougen medh stoet. \Straxt der effter/ blef aff lähnsman igenom twenne tolffmän Anders Jonsson och Jon Siggesson i Rise grangifweligen tillfrågat \om/ be:te Halfwar sådant rychte och grofwe tall för Lars Larsson oppenbarat och till kienna gifuit. Hwar till han för dem nekat hadhe, uthan \sade/ att dränghn redh i moras under buken i dyn medh stoet, der af skulle hans taal wändas lijka som han hadhe saght att drängen hade bedrefuit den ledha otucht medh stoet. Effter såsom Halfwar uthi lähnsmans orhde andre mäns nährwaro nekadhe till detta taalz utspridande giorde \ländzman/ sigh inga tanckar drängn att fast tagha \pilten/ uthan mente det wara ett bygdsqwalder. Och något der effter är drängien medh sin fader åth Norrige, der han än nu wistandes är. Dito framhafdes \för rätten/ Halfwar \Larsson/ som till denna grofwa saakz uthsprijdande första rothen wara skulle. Och honom på Guds wägnar medh många förmaningar, att han rätte sanningen så mycket honom witterligit om detta måhl oppenbara och tillkiänna gifwa. Dock effter långsam tijdh, stegh han fram och bekiende sigh nogsampt (Gudh bättre) sågh i skougen när drängen Erich tijdelagh medh stoet bedref. Emädan drängien ähr omkommin och afrest åth Norrig och Halfwar som gierningen sedt hadhe, bekiende nu fört \uth sanning/ och dolt denne grofwa last att lähnsman \icke/ wist hafwer \att/ honom antasta \och till/ rätta föhra kunde.
Saakfälles Half\war/ för dölzmåhl till – 40 m.k:r.
Item fadren Lars Erichsson som sin son \Erich/ emott förbudh och landstingz beslut till Norrige öfwer\rest/ hafuer. Saakfälles han och till – 40 m.k:r
3. Simon Nilsson soldat i Utgård hafwer besofwit en giänta Ingeborg Månsdotter i Bångåsen och aflat barn samman, ähr af ächta sängh född, will henne ey till hustro tagha.
Saakfälles han till – 40 m.k:r effter det 3 cap G:B.
Ting 23 april 1659.
Källa: Jämtlands domsagas häradsrätts arkiv, vol. AI:4, s. 142-142v, ÖLA.
Anno 1659 den 23 aprilis höltz laga tingh medh allmogen i Offerdal, wederwarandes befallningsman ehrligh och wäll:tt Daniel Bertillsson, sampt de 12 edsvorne lagrättesmän. N.
Lars Eriksson i Stavre Olof Persson i Tulleråsen
Nils Olofsson i Åflo Mårten Olofsson i Kaxås
Erik Jönsson i Bäcken Lars Nilsson i Grötom
Jon Aronsson i Kaxås Nils Andersson i Rise
Jakob Olofsson i Söråsen Jon Bengtson i Ekeberg
Erik Jonsson i Rise Erik Persson i Berg
1. Tolfftn giorde sin edh, att de lydige och rättrådige finnes och wara skola, efter sökia H. K. M:tz och Sveriges chronoes gagn och nytta. Och der de kunde anten nu eller i framtijden förnimma någre hemblige stämplingar woro å färde, sådant uthi tijdh tillkiänna gifwa och effter yttersta macht afhielpa
2. Lars Eriksson i Stavre kiärade till Per Olofsson i Tulleråsen om ett lass höö som han igenom sin son, en fiorton års pilt, wiste en ryttare …[?] hwares höet war, och länte honom häst och skrinna att hämta höet. Emedan Pehr finnes hafwa giordt sin granne oskiähl idet han uthwiste rummet, alltså skall han wedergälla skadan effter mätesmanna ordom.
3. Lars Larsson i Änge lade sigh för rätta \till målsman/ uthi annans saak, saakfälldes han för olydno till – 3 m.k:r. Effter det 29 cap. Kong:B:LL
4. [saknar text]