Emigrantforskning

Alla som sysslar med släktforskning kommer förr eller senare att intressera sig för hur man bär sig åt för att spåra släktingar som utvandrat. Ibland finns det några gamla amerikabrev undanstoppade i en byrålåda och som kan vara utgångspunkten för att spåra en släkting. Kanske har man bara uppgifterna i kyrkböckerna att gå på i sitt sökande efter släktens borttappade emigranter. Nu kan du få hjälp av en modern handbok i emigrantforskning. Två mycket duktiga forskare på Sveriges Släktforskarförbund, Ted Rosvall och Anna-Lena Hultman, har skrivit en modern handledning med fokus på forskning på Internet. De har koncentrerat sig på utvandringen till USA och Canada och ger ett stort antal exempel på hur man söker sig fram digitalt på nätet. En stor mängd källmaterial har digitaliserats och gjorts tillgängligt på Internet. Uppgifter kan sökas i en stor mängd databaser.

I handboken Emigrantforskning ger författarna först en ingående beskrivning av vad vi kan hitta här hemma i Sverige. De beskriver hur uppgifter kan hittas i exempelvis kyrkoarkiven, bouppteckningar, de svenska databaserna Emigranten och EMIBAS, Utrikesdepartementets arkivförteckningar, Nationalitetsmatriklar mm. Nästa steg kan vara att studera passagerarlistor. Många emigranter från Jämtland och kringliggande landskap valde norska hamnar för sin utvandring. De norska passagerarlistorna finns på Digitalarkivet här . Handboken ger sedan en detaljerad beskrivning hur man går vidare till de 91 emigrantdatabaser som man kan nå från Digitalarkivet.

Passagerarlistor kan hittas på många ställen och boken ger exempel på ett antal ingångar. Det finns både kostnadsfria databaser och möjlighet att abbonnera på sökningar i vissa databaser. Många emigranter passerade Ellis Island i New York. Med en smula tur kan man här hitta nyckelinformation för att komma vidare. En bra ingång är Morses sökformulär som ger många möjligheter att söka i befintliga databaser. En annan möjlighet är att söka i de amerikanska folkräkningarna – US Census Records. De gjordes vart tionde år från 1850 och ger möjlighet att hitta och över tid följa en person eller familj. Det finns även en mängd andra ingångar, t.ex. kyrkogårdsregister, adresskalendrar, mönstringskort från världskrigen, röstlängder för presidentvalen mm. Genom mormonkyrkan finns också möjligheter att göra kostnadsfria sökningar. Gå in på FamilySearch.org så finns många intressanta länkar.

Handboken ger en mängd faktauppgifter som är ovärderliga i emigrantforskning. Den innehåller en mängd länkar för alla som forskar på USA och Canada. Handboken kan köpas hos Rötters bokhandel .

Gamla porträttfoton

I slutet av 1800-talet blev det populärt att gå till fotografen i de flesta samhällsklasser. Många har säkert några foton av släktingar i en pärm eller en låda. De här fotografierna med hård baksiada och fotografens namn längst ner har för det mesta en mycket god skärpa och bra kvalitet. Ibland saknas (tyvärr allt för ofta) ett påskrivet namn på baksidan av fotot eller i fotopärmen. Har du själv foton som du inte märkt upp så försök att göra det så snart du kan, gärna i sällskap med äldre släktingar, som kan identifiera personerna på korten. Som släktforskare ger de här fotografierna ytterligare en dimension till en fascinerande hobby. Bilderna ger ansikten åt sedan länge bortgångna släktingar. De visar mode och frisyrer och kan i bästa fall ge en glimt av en tid som sedan länge är förbi. I nästan 10 år har nättidningen Rötter haft en databas för gamla porträttfotografier. Den är en riktig guldgruva för för oss med släkt i Jämtland. Där finns idag fler än 8000 porträttfoton från Jämtland. Gå in på Nättidningen Rötter och sök i vänsterspalten upp Läsarsidor > Porträttfynd. Här hittar du orter och fotografer och med en gnutta tur finner du bilder på din egen släkt. Har du själv bilder så skanna in dem och lägg ut dem här, till glädje för andra och kan också få hjälp att identifiera personer du inte har namnet på.

Jag har själv i dagarna lagt ut ett 40-tal bilder ur ett gammalt familjealbum. Nästan alla kommer från Näskott och Offerdal och jag har haft den turen att de flesta fotona sen tidigare haft påskrifter på baksidan.

Landsarkivet visar modet

Idag var det vårsäsongens sista After Work på Jamtli. En aktivitet som blivit en succé. De sista gångerna har det varit lapp på luckan och intresserade har fått vända om, eftersom lokalen fyllts till sista plats långt före utsatt tid. Varje torsdag sedan 20 januari har ett ämne presenterats, oftast med ett lokalhistoriskt innehåll. Under våren har man behandlat föjande ämnen: Karolinernas vardag. Lära för livet, om barnaundervisning och små- och folkskolans framväxt. Svensk konst och svenska konstnärer. På bruket, om länets brukshistoria. Staden Östersund 1905, konsten att illustrera en stad från kartor, foton och texter. Mat med historia, gamla tiders rätter i Jämtland. Birka folkhögskola då och nu. Bojornas buller och spöslitandets jämmerskri, om brott och straff i Östersund.

Idag avslutades säsongen med en modeodyssé genom 1900-talet, där arrangörerna var modeller (med stor bravur!). Under professionell guidning fick vi se  hur modet växlat och höra om vilka influenser som styrt under ett århundrade.

Arrangörerna Lands- och Föreningsarkivet, Jamtli och Birka folkhögskola återkommer i höst. Missa inte denna möjlighet att få kunskap ur arkiven presenterad på ett professionellt,  lättsamt och intresseväckande sätt.

Östersunds husförhörslängder

De släktforskare som har anledning att gå in i Östersunds husförhörslängder för att söka uppgifter har ofta svårigheter att hitta den information som man söker. Det beror på att husförhörslängder för stadsförsamlingar (i motsats till församlingar på landet) saknar “byindelning” och därmed en hanterbar struktur. Dessutom flyttar människor i stadsmiljön ofta och blir därmed svåra att hitta.

Jag vill därför tipsa dej som har anledning att leta släktingar i Östersund om det personregister som finns på Östersunds Landsarkiv. Registret tar upp alla personer med efternamn i Östersunds husförhörslängder under perioden 1795 till 1895. I personregistret finns efternamn, förnamn, yrke, födelseår och volymnummer samt sidhänvisning till  husförhörslängden AIa. Det här registret är ovärderligt för dej som söker en ingång till Östersunds husförhörslängder. Du behöver bara fråga i Landsarkivets expedition efter registret.

Släktforskning i Jämtland – en del av Jämtlands lokalhistoria