Personforskning i norska källor

Släktforskning i norska källor – guide

I november 2014 höll landsarkivarie Maria Press, som tidigare jobbat i Norge,  ett föredrag om hur man släktforskar i norska källor.  Maria gav en presentation av det norska Riksarkivet och de åtta statsarkiven och hur man som släktforskare hittar i de norska digitala arkiven på nätet, samt ett antal praktiska tips hur man söker i de olika digitala databaserna. Marias presentation hittar du här i Personforskning i norska källor eller genom att besöka Arkivet i Östersund, där en länk finns under rubriken Aktiviteter.

 

 

Offerdals tingslags domboksprotokoll 1649-1690

Nu publicerar Jämtlands läns Fornskriftsällskap den fjärde utgåvan av Domboksprotokollen: Offerdals tingslags domboksprotokoll, redigerade av mig. Offerdals tingslag omfattade före 1679 enbart Offerdals socken. Detta år utökades tingslaget till att omfatta även socknarna Alsen och Mattmar, som dessförinnan hade utgjort ett eget tingslag (Alsens tingslag). År 1690 hade Offerdal 33 byar med 72 hemman, Alsen 29 byar med 79 hemman och Mattmar 10 byar med 28 hemman, enligt röklängden 1690.

I den här utgåvan, som är nedladdningsbar som pdf-fil, hittar släktforskaren  mängder med uppgifter, som inte finns att hitta på något annat ställe.

Här kan du öppna utgåvan, som är på cirka 180 sidor: Offerdals tingslags domboksprotokoll 1649-1690

Härjedalsbrev 1531-1645

I en digital utgåva har Christer Kalin publicerat ett 170-tal brev eller diplom som rör landskapet Härjedalen under perioden 1531-1645, och som  tar vid där Jämtlands och Härjedalens diplomatarium slutar för närvarande. Dokumenten  rör överlåtelse av fast egendom, vittnesbrev, synedokument, intyg och kvitton från många olika arkiv och samlingar och speglar en tidsperiod i Härjedalens historia där den lokala dokumentationen varit spridd och mycket svåråtkomlig för den lokalhistoriskt intresserade. Utgåvan kan laddas ned som pdf-fil från Fornskriftsällskapets hemsida: Härjedalsbrev 1531-1645.

“Om stavran – för stavrom” – två offerdalsbyars historia

Nils Mattsson, barnfödd i Stavre i Offerdal, har i två häften beskrivit de två byarna Stavres och Västerstavres utveckling och historia från mitten av 1400-talet till 1950. Skrifterna bygger på en sammanställning av en i tid och rum spridd skriftlig dokumentation som funnits tillgänglig i arkiv och på andra håll. Med arkivalierna som grund tecknar Nils på 270 sidor en detaljerad bild av bybornas levnadsförhållanden under ett halvt årtusende. Ur köpebrev, domböcker, kyrkans ministerialböcker och andra handlingar skriver Nils varje gårds historia i de två byarna och ger liv åt de människor som verkat här under mer än 15 generationer.  Skrifterna finns tillgängliga i Landsarkivets bibliotek i Östersund för den bygdehistoriskt intresserade.

Ansätten – en by vid fjällets fot

Ingegärd och Ture Andersson har åter igen gjort en lokalhistorisk sammanställning med hög kvalitet. Efter deras bok om folket i Bakvattnet har de nu gjort en djupdykning om nybyggarna och deras efterföljare i den lilla fjällbyn Ansättens historia, från 1800 till nutid. Genom myndighetsbeslut och annan dokumentation presenteras på över 150 sidor en bild av de många gånger svåra förhållanden som rådde i väglöst land under besvärliga klimatförhållanden. I boken presenteras detaljerade uppgifter om människorna i Ansättbyn, deras fastighets- och arrendeförhållanden och de myndighetsbeslut som styrde vardagen. En bok att läsa för alla bygdehistoriskt intresserade.

Ingegärd och Ture Andersson: Ansätten – en by vid fjällets fot (2013). ISBN: 978-91-7465-454-7

Undersåkers tingslag 1649 – 1690

Nu publicerar Jämtlands läns Fornskriftsällskap den tredje utgåvan av Domboksprotokollen: Undersåkers tingslag 1649 – 1690, redigerade av Karin Bark. Undersåkers tingslag omfattade socknarna Undersåker, Kall, Åre och Mörsil. I Undersåker fanns det år 1650 13 byar (med sammanlagt 29 hemman), i Kall 19 byar (31), i Åre 23 byar (42) och i Mörsil 9 byar (med 15 hemman). Byn Ytterocke i Mörsil fördes med sina 3 hemman senare till Mattmars socken.

I den här utgåvan, som är nedladdningsbar som pdf-fil, hittar släktforskaren med anor inom detta tingslag mängder med uppgifter, som inte finns att hitta på något annat ställe.

Här kan du öppna utgåvan som är på mer än 190 sidor: Undersåkers tingslag 1649-1690.

 

Släkt i Hälsingland?

Som jämtländsk släktforskare så stöter man på släktgrenar som försvinner utanför länet, ofta till Norge, Värmland, Dalarna och Ångermanland. Det finns också ett antal släktband mot Hälsingland och här kan du som söker anor ha stor hjälp av det omfattande arbete som hälsingeforskarna utfört under flera decennier. På länsbiblioteket i Östersund kan du låna bl.a. följande sockensammanställningar:

  • Sveriges släktregister: Alfta socken (1947), 1379 sidor.
  • Sveriges släktregister: Ovanåkers socken (1945), 1071 sidor.
  • Sveriges släktregister: Bjuråkers, Delsbo och Norrbo socknar (1949).
  • Sveriges släktregister: Färila socken (1957), 445 sidor.
  • Sveriges släktregister: Enångers socken (1960), 385 sidor.
  • Sveriges släktregister: Arbrå socken (1955), 413 sidor.
  • Sveriges släktregister: Järvsö socken (1953), 520 sidor.
  • Sveriges släktregister: Voxna socken (1950).

I varje sockensammanställning kan du i ett speciellt söksystem följa anorna bakåt i tiden i socknen. Eftersom ett antal hälsingesocknar är redovisade på samma sätt så behöver sockengränsen inte vara något problem. De här sammanställningarna gör det mycket lättare att hitta tillbaka i anträdet, men som vanligt måste den seriöse forskaren naturligtvis stämma av resultaten med primärkällorna (ministerialböcker etc).

Fale Burmans dagböcker över resor genom Jämtland 1793–1802

Fornskriftsällskapet i Jämtland gav 2010 ut Fale Burmans dagböcker över resor genom Jämtland 1793–1802. De anteckningar som ingår, är till största delen resultat av Burmans egna rön och iakttagelser. Det är ett oerhört rikt material inom de mest skilda ämnen: växter och djur, geografi, geologi, meteorologi, ekonomi, historia, bebyggelsehistoria, fornlämningar och fornfynd, böcker och arkivalier, etnologi, folkloristik, ortnamn och dialekter, byggnader, genealogi och personalia, vägväsen och klädedräkt. Utgåvan består av skannade bilder från en maskinskriven avskrift som gjordes 1928, inklusive person- orts- och sakregister. Botanisera i det här och du kommer garanterat att hitta intressanta uppgifter. Dokumentet är ganska stort (c:a 29 Mb), så det kan ta en stund att ladda ner Fale Burmans dagböcker

Jämtlands avradsland 1649 och 1666

Fornskriftsällskapet har gett ut en sammanställning som bl.a. innehåller Bygsellängd för Jämtland år 1649 och Jämtlands avradsbok 1666 med en mängd för släktforskaren värdefull information, namn och orter. En nedladdningsbar pdf-fil hittar du här.

Avradslanden var något speciellt för Jämtland. Ett avradsland var i dess ursprungliga, medeltida bemärkelse, en avsöndrad del av allmänningen utanför gårdarnas eller byarnas territorier, som den norska kronan låtit bönder på vissa gårdar eller i vissa byar få exklusiv nyttjanderätt, men inte äganderätt till, mot erläggande av en årlig avrad (arrendeavgift) till kronan. Byarnas egna marker sträckte sig i Jämtland normalt en mil (knappt 7 km) ut från gårdarna, såvida inte annan bebyggelse utgjorde hinder. Avradslanden låg alltså utanför byterritorierna och användes i första hand för jakt, fiske och slåtter och längre fram i tiden också för fäbodsdrift.

År 1649 upprättades socken för socken, en längd över dessa, med namn på de bönder och präster som tillsammans brukade ett visst avradsland, samt uppgifter om avrad eller ”böxel” (bygsel) av respektive avradslägenhet.

År 1666 gjordes en ny och ännu grundligare undersökning eller ”rannsakning”. Denna gång berörande alla slags lägenheter som inte var lagda under skatt i Jämtland Således inte bara avradsland och avradsfisken utan också många ödesbölen.

Söka släkt i Finland

De flesta av oss har släktgrenar som hamnar i Finland. Ibland långt tillbaka i tiden, ibland i närtid. Finland var fram till 1809 en del av Sverige och under den tiden lades grunden för folkbokföringen, domstolsväsendet, skolväsendet mm.

Följande saker är att märka angående släktforskning i Finland:

  • kyrkbokföringen i Sverige och Finland är identiska ända in på 1900-talet
  • samtliga kyrkböcker är skrivna på svenska ända fram till ca 1860-1880
  • det finländska arkivväsendet är identiskt med det svenska arkivväsendet
  • i Finland läser man mikrofilm och mikrokort på samma sätt som i Sverige
  • på grund av bl.a. krig är luckorna i det finländska arkivmaterialet betydligt större än i motsvarande material för Sverige
  • det går utmärkt att i Sverige bedriva forskning i det mest centrala, mikrofilmade finländska arkivmaterialet.

Vill du försöka söka släkt i Finland så testa gärna följande länkar:
http://www.genealogia.fi/sve/indexr.htm
http://hiski.genealogia.fi/hiski?se
http://www.digiarkisto.org/sshy/index_sve.htm
http://www.arkisto.fi/se/etusivu/
www.genealogia.fi

Släktforskning i Jämtland – en del av Jämtlands lokalhistoria