Kategoriarkiv: Aktuellt

Offerdals tingslags domboksprotokoll 1649-1690

Nu publicerar Jämtlands läns Fornskriftsällskap den fjärde utgåvan av Domboksprotokollen: Offerdals tingslags domboksprotokoll, redigerade av mig. Offerdals tingslag omfattade före 1679 enbart Offerdals socken. Detta år utökades tingslaget till att omfatta även socknarna Alsen och Mattmar, som dessförinnan hade utgjort ett eget tingslag (Alsens tingslag). År 1690 hade Offerdal 33 byar med 72 hemman, Alsen 29 byar med 79 hemman och Mattmar 10 byar med 28 hemman, enligt röklängden 1690.

I den här utgåvan, som är nedladdningsbar som pdf-fil, hittar släktforskaren  mängder med uppgifter, som inte finns att hitta på något annat ställe.

Här kan du öppna utgåvan, som är på cirka 180 sidor: Offerdals tingslags domboksprotokoll 1649-1690

“Om stavran – för stavrom” – två offerdalsbyars historia

Nils Mattsson, barnfödd i Stavre i Offerdal, har i två häften beskrivit de två byarna Stavres och Västerstavres utveckling och historia från mitten av 1400-talet till 1950. Skrifterna bygger på en sammanställning av en i tid och rum spridd skriftlig dokumentation som funnits tillgänglig i arkiv och på andra håll. Med arkivalierna som grund tecknar Nils på 270 sidor en detaljerad bild av bybornas levnadsförhållanden under ett halvt årtusende. Ur köpebrev, domböcker, kyrkans ministerialböcker och andra handlingar skriver Nils varje gårds historia i de två byarna och ger liv åt de människor som verkat här under mer än 15 generationer.  Skrifterna finns tillgängliga i Landsarkivets bibliotek i Östersund för den bygdehistoriskt intresserade.

Ansätten – en by vid fjällets fot

Ingegärd och Ture Andersson har åter igen gjort en lokalhistorisk sammanställning med hög kvalitet. Efter deras bok om folket i Bakvattnet har de nu gjort en djupdykning om nybyggarna och deras efterföljare i den lilla fjällbyn Ansättens historia, från 1800 till nutid. Genom myndighetsbeslut och annan dokumentation presenteras på över 150 sidor en bild av de många gånger svåra förhållanden som rådde i väglöst land under besvärliga klimatförhållanden. I boken presenteras detaljerade uppgifter om människorna i Ansättbyn, deras fastighets- och arrendeförhållanden och de myndighetsbeslut som styrde vardagen. En bok att läsa för alla bygdehistoriskt intresserade.

Ingegärd och Ture Andersson: Ansätten – en by vid fjällets fot (2013). ISBN: 978-91-7465-454-7

Släkt i Hälsingland?

Som jämtländsk släktforskare så stöter man på släktgrenar som försvinner utanför länet, ofta till Norge, Värmland, Dalarna och Ångermanland. Det finns också ett antal släktband mot Hälsingland och här kan du som söker anor ha stor hjälp av det omfattande arbete som hälsingeforskarna utfört under flera decennier. På länsbiblioteket i Östersund kan du låna bl.a. följande sockensammanställningar:

  • Sveriges släktregister: Alfta socken (1947), 1379 sidor.
  • Sveriges släktregister: Ovanåkers socken (1945), 1071 sidor.
  • Sveriges släktregister: Bjuråkers, Delsbo och Norrbo socknar (1949).
  • Sveriges släktregister: Färila socken (1957), 445 sidor.
  • Sveriges släktregister: Enångers socken (1960), 385 sidor.
  • Sveriges släktregister: Arbrå socken (1955), 413 sidor.
  • Sveriges släktregister: Järvsö socken (1953), 520 sidor.
  • Sveriges släktregister: Voxna socken (1950).

I varje sockensammanställning kan du i ett speciellt söksystem följa anorna bakåt i tiden i socknen. Eftersom ett antal hälsingesocknar är redovisade på samma sätt så behöver sockengränsen inte vara något problem. De här sammanställningarna gör det mycket lättare att hitta tillbaka i anträdet, men som vanligt måste den seriöse forskaren naturligtvis stämma av resultaten med primärkällorna (ministerialböcker etc).

Jämtlands avradsland 1649 och 1666

Fornskriftsällskapet har gett ut en sammanställning som bl.a. innehåller Bygsellängd för Jämtland år 1649 och Jämtlands avradsbok 1666 med en mängd för släktforskaren värdefull information, namn och orter. En nedladdningsbar pdf-fil hittar du här.

Avradslanden var något speciellt för Jämtland. Ett avradsland var i dess ursprungliga, medeltida bemärkelse, en avsöndrad del av allmänningen utanför gårdarnas eller byarnas territorier, som den norska kronan låtit bönder på vissa gårdar eller i vissa byar få exklusiv nyttjanderätt, men inte äganderätt till, mot erläggande av en årlig avrad (arrendeavgift) till kronan. Byarnas egna marker sträckte sig i Jämtland normalt en mil (knappt 7 km) ut från gårdarna, såvida inte annan bebyggelse utgjorde hinder. Avradslanden låg alltså utanför byterritorierna och användes i första hand för jakt, fiske och slåtter och längre fram i tiden också för fäbodsdrift.

År 1649 upprättades socken för socken, en längd över dessa, med namn på de bönder och präster som tillsammans brukade ett visst avradsland, samt uppgifter om avrad eller ”böxel” (bygsel) av respektive avradslägenhet.

År 1666 gjordes en ny och ännu grundligare undersökning eller ”rannsakning”. Denna gång berörande alla slags lägenheter som inte var lagda under skatt i Jämtland Således inte bara avradsland och avradsfisken utan också många ödesbölen.

Svenskt Biogafiskt lexikon nu sökbart på Internet

Svenskt biografiskt lexikon (SBL) är ett vetenskapligt och populärvetenskapligt standardverk som började utges 1917. Från den 1 januari 2009 ingår SBL i Riksarkivets verksamhet som en egen avdelning.

SBL är ett alfabetiskt verk och har kommit fram till bokstaven S. När projektet är slutfört beräknas det bestå av 38 band vilket gör SBL till det största uppslagsverket i Norden efter Svenska Akademiens ordbok.

I SBL finns utförliga biografier över personer och släkter som gjort sig bemärkta inom samhällets alla områden. Författarna till artiklarna är alla framstående experter inom sina respektive områden.

SBL är ett utmärkt redskap för släkt- och hembygdsforskare med flera. Sedan april 2012 finns SBL gratis tillgängligt som en sökbar databas på Internet. För att söka. klicka här.

Emigrantforskning

Alla som sysslar med släktforskning kommer förr eller senare att intressera sig för hur man bär sig åt för att spåra släktingar som utvandrat. Ibland finns det några gamla amerikabrev undanstoppade i en byrålåda och som kan vara utgångspunkten för att spåra en släkting. Kanske har man bara uppgifterna i kyrkböckerna att gå på i sitt sökande efter släktens borttappade emigranter. Nu kan du få hjälp av en modern handbok i emigrantforskning. Två mycket duktiga forskare på Sveriges Släktforskarförbund, Ted Rosvall och Anna-Lena Hultman, har skrivit en modern handledning med fokus på forskning på Internet. De har koncentrerat sig på utvandringen till USA och Canada och ger ett stort antal exempel på hur man söker sig fram digitalt på nätet. En stor mängd källmaterial har digitaliserats och gjorts tillgängligt på Internet. Uppgifter kan sökas i en stor mängd databaser.

I handboken Emigrantforskning ger författarna först en ingående beskrivning av vad vi kan hitta här hemma i Sverige. De beskriver hur uppgifter kan hittas i exempelvis kyrkoarkiven, bouppteckningar, de svenska databaserna Emigranten och EMIBAS, Utrikesdepartementets arkivförteckningar, Nationalitetsmatriklar mm. Nästa steg kan vara att studera passagerarlistor. Många emigranter från Jämtland och kringliggande landskap valde norska hamnar för sin utvandring. De norska passagerarlistorna finns på Digitalarkivet här . Handboken ger sedan en detaljerad beskrivning hur man går vidare till de 91 emigrantdatabaser som man kan nå från Digitalarkivet.

Passagerarlistor kan hittas på många ställen och boken ger exempel på ett antal ingångar. Det finns både kostnadsfria databaser och möjlighet att abbonnera på sökningar i vissa databaser. Många emigranter passerade Ellis Island i New York. Med en smula tur kan man här hitta nyckelinformation för att komma vidare. En bra ingång är Morses sökformulär som ger många möjligheter att söka i befintliga databaser. En annan möjlighet är att söka i de amerikanska folkräkningarna – US Census Records. De gjordes vart tionde år från 1850 och ger möjlighet att hitta och över tid följa en person eller familj. Det finns även en mängd andra ingångar, t.ex. kyrkogårdsregister, adresskalendrar, mönstringskort från världskrigen, röstlängder för presidentvalen mm. Genom mormonkyrkan finns också möjligheter att göra kostnadsfria sökningar. Gå in på FamilySearch.org så finns många intressanta länkar.

Handboken ger en mängd faktauppgifter som är ovärderliga i emigrantforskning. Den innehåller en mängd länkar för alla som forskar på USA och Canada. Handboken kan köpas hos Rötters bokhandel .

Östersunds husförhörslängder

De släktforskare som har anledning att gå in i Östersunds husförhörslängder för att söka uppgifter har ofta svårigheter att hitta den information som man söker. Det beror på att husförhörslängder för stadsförsamlingar (i motsats till församlingar på landet) saknar “byindelning” och därmed en hanterbar struktur. Dessutom flyttar människor i stadsmiljön ofta och blir därmed svåra att hitta.

Jag vill därför tipsa dej som har anledning att leta släktingar i Östersund om det personregister som finns på Östersunds Landsarkiv. Registret tar upp alla personer med efternamn i Östersunds husförhörslängder under perioden 1795 till 1895. I personregistret finns efternamn, förnamn, yrke, födelseår och volymnummer samt sidhänvisning till  husförhörslängden AIa. Det här registret är ovärderligt för dej som söker en ingång till Östersunds husförhörslängder. Du behöver bara fråga i Landsarkivets expedition efter registret.