Att släktforska i Tyskland

Ibland behöver man söka släkt i Tyskland. Som vanligt när det gäller att söka släkt i andra länder kan tröskeln vara hög vid starten. Det är därför bra att starta med några länksamlingar på svenska, t.ex. Wiki Rötter  som dock är mycket basal. En mer omfångsrik och riktigt bra introduktion tycker jag att G-gruppen har. Du… Fortsätt läsa Att släktforska i Tyskland

Publicerat den
Kategoriserat som Aktuellt

Personforskning i norska källor

Släktforskning i norska källor – guide I november 2014 höll landsarkivarie Maria Press, som tidigare jobbat i Norge,  ett föredrag om hur man släktforskar i norska källor.  Maria gav en presentation av det norska Riksarkivet och de åtta statsarkiven och hur man som släktforskare hittar i de norska digitala arkiven på nätet, samt ett antal praktiska tips… Fortsätt läsa Personforskning i norska källor

Offerdals tingslags domboksprotokoll 1649-1690

Nu publicerar Jämtlands läns Fornskriftsällskap den fjärde utgåvan av Domboksprotokollen: Offerdals tingslags domboksprotokoll, redigerade av mig. Offerdals tingslag omfattade före 1679 enbart Offerdals socken. Detta år utökades tingslaget till att omfatta även socknarna Alsen och Mattmar, som dessförinnan hade utgjort ett eget tingslag (Alsens tingslag). År 1690 hade Offerdal 33 byar med 72 hemman, Alsen… Fortsätt läsa Offerdals tingslags domboksprotokoll 1649-1690

Publicerat den
Kategoriserat som Aktuellt

”Om stavran – för stavrom” – två offerdalsbyars historia

Nils Mattsson, barnfödd i Stavre i Offerdal, har i två häften beskrivit de två byarna Stavres och Västerstavres utveckling och historia från mitten av 1400-talet till 1950. Skrifterna bygger på en sammanställning av en i tid och rum spridd skriftlig dokumentation som funnits tillgänglig i arkiv och på andra håll. Med arkivalierna som grund tecknar… Fortsätt läsa ”Om stavran – för stavrom” – två offerdalsbyars historia

Ansätten – en by vid fjällets fot

Ingegärd och Ture Andersson har åter igen gjort en lokalhistorisk sammanställning med hög kvalitet. Efter deras bok om folket i Bakvattnet har de nu gjort en djupdykning om nybyggarna och deras efterföljare i den lilla fjällbyn Ansättens historia, från 1800 till nutid. Genom myndighetsbeslut och annan dokumentation presenteras på över 150 sidor en bild av… Fortsätt läsa Ansätten – en by vid fjällets fot

Släkt i Hälsingland?

Som jämtländsk släktforskare så stöter man på släktgrenar som försvinner utanför länet, ofta till Norge, Värmland, Dalarna och Ångermanland. Det finns också ett antal släktband mot Hälsingland och här kan du som söker anor ha stor hjälp av det omfattande arbete som hälsingeforskarna utfört under flera decennier. På länsbiblioteket i Östersund kan du låna bl.a.… Fortsätt läsa Släkt i Hälsingland?

Jämtlands avradsland 1649 och 1666

Fornskriftsällskapet har gett ut en sammanställning som bl.a. innehåller Bygsellängd för Jämtland år 1649 och Jämtlands avradsbok 1666 med en mängd för släktforskaren värdefull information, namn och orter. En nedladdningsbar pdf-fil hittar du här. Avradslanden var något speciellt för Jämtland. Ett avradsland var i dess ursprungliga, medeltida bemärkelse, en avsöndrad del av allmänningen utanför gårdarnas… Fortsätt läsa Jämtlands avradsland 1649 och 1666

Svenskt Biogafiskt lexikon nu sökbart på Internet

Svenskt biografiskt lexikon (SBL) är ett vetenskapligt och populärvetenskapligt standardverk som började utges 1917. Från den 1 januari 2009 ingår SBL i Riksarkivets verksamhet som en egen avdelning. SBL är ett alfabetiskt verk och har kommit fram till bokstaven S. När projektet är slutfört beräknas det bestå av 38 band vilket gör SBL till det… Fortsätt läsa Svenskt Biogafiskt lexikon nu sökbart på Internet

Emigrantforskning

Alla som sysslar med släktforskning kommer förr eller senare att intressera sig för hur man bär sig åt för att spåra släktingar som utvandrat. Ibland finns det några gamla amerikabrev undanstoppade i en byrålåda och som kan vara utgångspunkten för att spåra en släkting. Kanske har man bara uppgifterna i kyrkböckerna att gå på i… Fortsätt läsa Emigrantforskning

Östersunds husförhörslängder

De släktforskare som har anledning att gå in i Östersunds husförhörslängder för att söka uppgifter har ofta svårigheter att hitta den information som man söker. Det beror på att husförhörslängder för stadsförsamlingar (i motsats till församlingar på landet) saknar ”byindelning” och därmed en hanterbar struktur. Dessutom flyttar människor i stadsmiljön ofta och blir därmed svåra… Fortsätt läsa Östersunds husförhörslängder