Kategoriarkiv: Släktforskartips

Böter och fredsköp

Nu har Riksarkivet och Fornskriftsällskapet gett ut en bok med tryckta och kommenterade avskrifter av saköreslängderna 1601-45 för Jämtland och Härjedalen. Längderna är verifikationer till länsräkenskaperna och ett komplement till de redan utgivna domböckerna. Ett viktigt verk för historisk forskning och för släktforskningen.

I början av 1600-talet lydde Jämtland under kung Kristian IV av Danmark-Norge. Det var en tid då befolkningen ansågs behöva fostras och kontrolleras. Olika former av ohörsamhet mot överheten slogs ned hårt. Handlingar som ansågs syndiga kriminaliserades och straffades i en aldrig tidigare skådad omfattning.

I saköreslängderna antecknades vilka som betalat böter för olika förseelser och vilka förseelser det gällde. Här nämns också avrättningar och värderingar av egendom. I boken finns också ett par speciella längder över fredsköp, efter Kalmarkriget 1611-13, eller Baltzarsfejden, som den kallades i Jämtland.

Forskarlaget bakom boken är Olof Holm, Georg Hansson, Christer Kalin, Per Sörlin och Karl Göran Eriksson.

Boken kan beställas på epost: landsarkivet.ola@riksarkivet.se

Att släktforska i nutid

Att hitta släktsamband i nutid var för bara ett tjugotal år sedan en tidskrävande sysselsättning. Det innebar oftast brevväxling med olika arkivinstitutioner ifall den släktlinje man sökte försvann till andra delar av Sverige utanför det egna landsarkivets domäner. Det innebar också timmar i telefon för att få tag på namn, släktskap, födelse- och eventuella dödsdatum på de personer man forskade på. Det blev genast lättare att komma vidare bakåt i tiden när man passerade kyrkböckernas sekretessgräns. Släktforskning på 1800-talet var och är oftare betydligt lättare än 1900-talets forskning.

Med de hjälpmedel som finns idag är situationen helt annorlunda. För den som abonnerar på Arkiv Digitals och SVARs tjänster finns landets alla kyrkoarkiv lätt tillgängliga på datorskärmen hemma, och de ibland nästan oläsliga mikrofichen är historia. Nutidsforskningen har fortfarande 70-årsgränsen för kyrkbokssekretess att tampas med, men ett antal sekundärkällor är kraftfulla hjälpmedel i informationssökandet. De stora databaserna Sveriges befolkning 1970, 1980 och 1990 ger persondata om alla som var skrivna i Sverige i november respektive år med uppgift om för- och efternamn, gatu- och postadress, födelsedatum, födelseförsamling och boendeförsamling. För år 1990 finns också uppgift om vigsel eller make/makas döddag. De här databaserna är fantastiska hjälpmedel när man söker folk i förskingringen. Vad som inte framgår är släktskap. Att personer bor på samma adress och har samma efternamn i de här sekundärkällorna kan bara ge underlag för någorlunda kvalificerad gissningar om släktskap och måste verifieras på annat sätt. Sveriges Dödbok 1901-2013 kompletterar databaserna ovan och innehåller 9,3 miljoner poster med födelse- och döddatum, födelse- och dödförsamling, namn, adress, civilstånd och kön.

På samma sätt finns värdefull information i Sveriges befolkning 1880, 1890, 1900 och 1910 som kan köpas hos Riksarkivet.

I år har Arkiv Digital genom ett allt-i-ett-abonnemang gjort det möjligt att söka i tre ytterligare databaser, Sveriges befolkning 1950 och 1960, samt Befolkningen i Sverige 1880-1920. De två första täcker en besvärande lucka mellan kyrkböckernas sekretessgräns och Sveriges befolkning 1970. Den senare databasen, som skapats i samarbete med MyHeritage bygger på husförhörslängder och församlingsböcker och där en sökning ger klickbara länkar direkt till kyrkboken.

När släkter sprids över Sverige, som i hög grad har skett under 1900-talet, är de här hjälpmedlen ovärderliga.

Personforskning i norska källor

Släktforskning i norska källor – guide

I november 2014 höll landsarkivarie Maria Press, som tidigare jobbat i Norge,  ett föredrag om hur man släktforskar i norska källor.  Maria gav en presentation av det norska Riksarkivet och de åtta statsarkiven och hur man som släktforskare hittar i de norska digitala arkiven på nätet, samt ett antal praktiska tips hur man söker i de olika digitala databaserna. Marias presentation hittar du här i Personforskning i norska källor eller genom att besöka Arkivet i Östersund, där en länk finns under rubriken Aktiviteter.

 

 

Släkt i Hälsingland?

Som jämtländsk släktforskare så stöter man på släktgrenar som försvinner utanför länet, ofta till Norge, Värmland, Dalarna och Ångermanland. Det finns också ett antal släktband mot Hälsingland och här kan du som söker anor ha stor hjälp av det omfattande arbete som hälsingeforskarna utfört under flera decennier. På länsbiblioteket i Östersund kan du låna bl.a. följande sockensammanställningar:

  • Sveriges släktregister: Alfta socken (1947), 1379 sidor.
  • Sveriges släktregister: Ovanåkers socken (1945), 1071 sidor.
  • Sveriges släktregister: Bjuråkers, Delsbo och Norrbo socknar (1949).
  • Sveriges släktregister: Färila socken (1957), 445 sidor.
  • Sveriges släktregister: Enångers socken (1960), 385 sidor.
  • Sveriges släktregister: Arbrå socken (1955), 413 sidor.
  • Sveriges släktregister: Järvsö socken (1953), 520 sidor.
  • Sveriges släktregister: Voxna socken (1950).

I varje sockensammanställning kan du i ett speciellt söksystem följa anorna bakåt i tiden i socknen. Eftersom ett antal hälsingesocknar är redovisade på samma sätt så behöver sockengränsen inte vara något problem. De här sammanställningarna gör det mycket lättare att hitta tillbaka i anträdet, men som vanligt måste den seriöse forskaren naturligtvis stämma av resultaten med primärkällorna (ministerialböcker etc).

Jämtlands avradsland 1649 och 1666

Fornskriftsällskapet har gett ut en sammanställning som bl.a. innehåller Bygsellängd för Jämtland år 1649 och Jämtlands avradsbok 1666 med en mängd för släktforskaren värdefull information, namn och orter. En nedladdningsbar pdf-fil hittar du här.

Avradslanden var något speciellt för Jämtland. Ett avradsland var i dess ursprungliga, medeltida bemärkelse, en avsöndrad del av allmänningen utanför gårdarnas eller byarnas territorier, som den norska kronan låtit bönder på vissa gårdar eller i vissa byar få exklusiv nyttjanderätt, men inte äganderätt till, mot erläggande av en årlig avrad (arrendeavgift) till kronan. Byarnas egna marker sträckte sig i Jämtland normalt en mil (knappt 7 km) ut från gårdarna, såvida inte annan bebyggelse utgjorde hinder. Avradslanden låg alltså utanför byterritorierna och användes i första hand för jakt, fiske och slåtter och längre fram i tiden också för fäbodsdrift.

År 1649 upprättades socken för socken, en längd över dessa, med namn på de bönder och präster som tillsammans brukade ett visst avradsland, samt uppgifter om avrad eller ”böxel” (bygsel) av respektive avradslägenhet.

År 1666 gjordes en ny och ännu grundligare undersökning eller ”rannsakning”. Denna gång berörande alla slags lägenheter som inte var lagda under skatt i Jämtland Således inte bara avradsland och avradsfisken utan också många ödesbölen.

Söka släkt i Finland

De flesta av oss har släktgrenar som hamnar i Finland. Ibland långt tillbaka i tiden, ibland i närtid. Finland var fram till 1809 en del av Sverige och under den tiden lades grunden för folkbokföringen, domstolsväsendet, skolväsendet mm.

Följande saker är att märka angående släktforskning i Finland:

  • kyrkbokföringen i Sverige och Finland är identiska ända in på 1900-talet
  • samtliga kyrkböcker är skrivna på svenska ända fram till ca 1860-1880
  • det finländska arkivväsendet är identiskt med det svenska arkivväsendet
  • i Finland läser man mikrofilm och mikrokort på samma sätt som i Sverige
  • på grund av bl.a. krig är luckorna i det finländska arkivmaterialet betydligt större än i motsvarande material för Sverige
  • det går utmärkt att i Sverige bedriva forskning i det mest centrala, mikrofilmade finländska arkivmaterialet.

Vill du försöka söka släkt i Finland så testa gärna följande länkar:
http://www.genealogia.fi/sve/indexr.htm
http://hiski.genealogia.fi/hiski?se
http://www.digiarkisto.org/sshy/index_sve.htm
http://www.arkisto.fi/se/etusivu/
www.genealogia.fi

Centrala soldatregistret och Östersunds Landsarkivs soldatregister

Central soldatregistret har flyttat och påtagligt förbättrats, från att tidigare ha varit mycket begränsat. Söker du på soldater utanför Jämtland så kan du få träff här. Det finns nu på Linköpings universitets hemsida och du når det här: Soldatregistret.

När det gäller de jämtländska soldaterna finns det inget som slår den databas som finns på Landsarkivet i Östersund. Där finner du alla soldater i Jämtland och kan söka på namn, byar och rotar. Rullkorten visar en individs hela tjänstgöring. Många bytte ju rotar eller befattning. Det går att studera dödstal, antal stupade och tillfångatagna mm under olika perioder, skriva ut rotebemanningen i en viss by eller gård/rote över olika tidsperioder. Registret är mycket omfattande. Här finns uppgifter om nästan 24 000 individer i 43 000 rullposter och berör mer än 6200 gårdar i 1195 byar och 415 socknar!

Besök Landsarkivet och använd den här databasen.

Barnhusbarn i Jämtland

Många jämtar har barnhusbarn från Allmänna Barnhuset i Stockholm i sina anor. De flesta kom till Jämtland i början av 1800-talet och var ofta transporterade av forbönder på Stockholmsresa. De placerades ut hos bönder och torpare, där de fick utföra de sysslor som behövde utföras, först kanske som getare och sedan som pigor och drängar. De flesta blev bofasta här och inlemmades i det lokala jordbrukssmhället.

I husförhörslängderna står oftast endast en kortfattad anmärkning ”barnhusb.” eller likande, och här fastnar man ofta som släktforskare. Idag kan man få mer information genom att på nätet besöka Stockholms Stadsarkiv, där man just håller på att samla ihop en del register till släktforskarsidor. Här hittar du Register till Allmänna barnhuset.

Du kan också använda Rötters Barnhus-Sök (barnhusbarn i Stockholm 1713-1803). Informationen i rullorna är ibland tillräckligt fyllig för att söka vidare bakåt i tiden. I barnhusrullorna finns också ofta vilka personer som tagit emot barnen i Jämtland.

Svenskt Biogafiskt lexikon nu sökbart på Internet

Svenskt biografiskt lexikon (SBL) är ett vetenskapligt och populärvetenskapligt standardverk som började utges 1917. Från den 1 januari 2009 ingår SBL i Riksarkivets verksamhet som en egen avdelning.

SBL är ett alfabetiskt verk och har kommit fram till bokstaven S. När projektet är slutfört beräknas det bestå av 38 band vilket gör SBL till det största uppslagsverket i Norden efter Svenska Akademiens ordbok.

I SBL finns utförliga biografier över personer och släkter som gjort sig bemärkta inom samhällets alla områden. Författarna till artiklarna är alla framstående experter inom sina respektive områden.

SBL är ett utmärkt redskap för släkt- och hembygdsforskare med flera. Sedan april 2012 finns SBL gratis tillgängligt som en sökbar databas på Internet. För att söka. klicka här.

Nu finns alla jämtlandsförsamlingar i Arkiv Digital!!

Kyrkböckerna för Jämtlands församlingar färgfotograferas och digitaliseras av Arkiv Digital. Jämtland har varit sist i Sverige med detta tillsammans med Gotland. Nu finns äntligen alla jämtska församlingar tillgängliga, totalt 73 församlingar, från A(lanäs) till Ö(verhogdal). Färgfotograferingen gör att tidigare oläsbara delar i kyrkböckerna nu oftast kan läsas. Det underlättar naturligtvis mycket i släktforskningssammanhang, eftersom det krävs starka skäl att få titta i originalhandlingar numera.

Nu fortsätter man med att fotografera bouppteckningar från äldsta tid till 1860.Forskar du inom någon av jämtlandsförsamlingarna är det värt att prova ett abonnemang.