Kategoriarkiv: Släktforskartips

Barnhusbarn i Jämtland

Många jämtar har barnhusbarn från Allmänna Barnhuset i Stockholm i sina anor. De flesta kom till Jämtland i början av 1800-talet och var ofta transporterade av forbönder på Stockholmsresa. De placerades ut hos bönder och torpare, där de fick utföra de sysslor som behövde utföras, först kanske som getare och sedan som pigor och drängar. De flesta blev bofasta här och inlemmades i det lokala jordbrukssmhället.

I husförhörslängderna står oftast endast en kortfattad anmärkning ”barnhusb.” eller likande, och här fastnar man ofta som släktforskare. Idag kan man få mer information genom att på nätet besöka Stockholms Stadsarkiv, där man just håller på att samla ihop en del register till släktforskarsidor. Här hittar du Register till Allmänna barnhusets rullor.

Du kan också använda Rötters Barnhus-Sök (barnhusbarn i Stockholm 1713-1803). Informationen i rullorna är ibland tillräckligt fyllig för att söka vidare bakåt i tiden. I barnhusrullorna finns också ofta vilka personer som tagit emot barnen i Jämtland.

Svenskt Biogafiskt lexikon nu sökbart på Internet

Svenskt biografiskt lexikon (SBL) är ett vetenskapligt och populärvetenskapligt standardverk som började utges 1917. Från den 1 januari 2009 ingår SBL i Riksarkivets verksamhet som en egen avdelning.

SBL är ett alfabetiskt verk och har kommit fram till bokstaven S. När projektet är slutfört beräknas det bestå av 38 band vilket gör SBL till det största uppslagsverket i Norden efter Svenska Akademiens ordbok.

I SBL finns utförliga biografier över personer och släkter som gjort sig bemärkta inom samhällets alla områden. Författarna till artiklarna är alla framstående experter inom sina respektive områden.

SBL är ett utmärkt redskap för släkt- och hembygdsforskare med flera. Sedan april 2012 finns SBL gratis tillgängligt som en sökbar databas på Internet. För att söka. klicka här.

Nu finns alla jämtlandsförsamlingar i Arkiv Digital!!

Kyrkböckerna för Jämtlands församlingar färgfotograferas och digitaliseras av Arkiv Digital. Jämtland har varit sist i Sverige med detta tillsammans med Gotland. Nu finns äntligen alla jämtska församlingar tillgängliga, totalt 73 församlingar, från A(lanäs) till Ö(verhogdal). Färgfotograferingen gör att tidigare oläsbara delar i kyrkböckerna nu oftast kan läsas. Det underlättar naturligtvis mycket i släktforskningssammanhang, eftersom det krävs starka skäl att få titta i originalhandlingar numera.

Nu fortsätter man med att fotografera bouppteckningar från äldsta tid till 1860.Forskar du inom någon av jämtlandsförsamlingarna är det värt att prova ett abonnemang.

Släkt i Finland, Danmark eller Norge?

Försvinner någon släktgren utomlands? Nu börjar det bli möjligt att söka digitalt även i de andra nordiska länderna. Prova gärna någon av de här länkarna:

Damnark: http://www.sa.dk/content/dk/brug_arkivet/sog_i_samlingerne/arkivalieronline eller http://www.sa.dk/

Finland: http://digi.narc.fi/digi/search.ka eller http://www.arkisto.fi/se/etusivu/

Norge: www.arkivverket.no eller http://www.slekt.no/

Uppslagsverk på nätet

Som släktforskare måste man ofta konsultera uppslagsverk och använda diverse andra hjälpmedel för att få klarhet om ett okänt begrepp eller få mer information kring en ”kändis” i släkten. Oftast hjälper det att googla, men glöm inte bort att använda konserverat vetande från de mest berömda lexikonen från förra sekelskiftet. Nordisk Familjebok, första utgåvan (1876-1899) och Uggleupplagan (1904-1926) finns tillgängliga på nätet med en knapptryckning i Projekt Runeberg på http://runeberg.org/nf/ en mycket användbar sajt!

Den svenska folkbokföringens historia

All svensk släktforskning bygger på den omfattande dokumentation som gjorts av svenska kyrkan under mer än 300 år. Kyrkobokföringen från 1600-talet och framåt ger oss en nästintill unik möjlighet att följa släktlinjer bakåt under flera sekel. Kombineras detta med alla de andra källor som domböcker, mantals- och tiondelängder mm mm så kan vi skapa ögonblicksbilder och förstå de skeenden som format våra förfäders liv i vardag och helg. En artikel om den svenska folkbokföringens historia under tre sekel finns att ladda ner eller läsa direkt på Skatteverkets hemsida.

http://www.skatteverket.se/folkbokforing/ovrigt/folkboforingenshistoria.4.18e1b10334ebe8bc80004141.html

Emigrantforskning

Alla som sysslar med släktforskning kommer förr eller senare att intressera sig för hur man bär sig åt för att spåra släktingar som utvandrat. Ibland finns det några gamla amerikabrev undanstoppade i en byrålåda och som kan vara utgångspunkten för att spåra en släkting. Kanske har man bara uppgifterna i kyrkböckerna att gå på i sitt sökande efter släktens borttappade emigranter. Nu kan du få hjälp av en modern handbok i emigrantforskning. Två mycket duktiga forskare på Sveriges Släktforskarförbund, Ted Rosvall och Anna-Lena Hultman, har skrivit en modern handledning med fokus på forskning på Internet. De har koncentrerat sig på utvandringen till USA och Canada och ger ett stort antal exempel på hur man söker sig fram digitalt på nätet. En stor mängd källmaterial har digitaliserats och gjorts tillgängligt på Internet. Uppgifter kan sökas i en stor mängd databaser.

I handboken Emigrantforskning ger författarna först en ingående beskrivning av vad vi kan hitta här hemma i Sverige. De beskriver hur uppgifter kan hittas i exempelvis kyrkoarkiven, bouppteckningar, de svenska databaserna Emigranten och EMIBAS, Utrikesdepartementets arkivförteckningar, Nationalitetsmatriklar mm. Nästa steg kan vara att studera passagerarlistor. Många emigranter från Jämtland och kringliggande landskap valde norska hamnar för sin utvandring. De norska passagerarlistorna finns på Digitalarkivet här . Handboken ger sedan en detaljerad beskrivning hur man går vidare till de 91 emigrantdatabaser som man kan nå från Digitalarkivet.

Passagerarlistor kan hittas på många ställen och boken ger exempel på ett antal ingångar. Det finns både kostnadsfria databaser och möjlighet att abbonnera på sökningar i vissa databaser. Många emigranter passerade Ellis Island i New York. Med en smula tur kan man här hitta nyckelinformation för att komma vidare. En bra ingång är Morses sökformulär som ger många möjligheter att söka i befintliga databaser. En annan möjlighet är att söka i de amerikanska folkräkningarna – US Census Records. De gjordes vart tionde år från 1850 och ger möjlighet att hitta och över tid följa en person eller familj. Det finns även en mängd andra ingångar, t.ex. kyrkogårdsregister, adresskalendrar, mönstringskort från världskrigen, röstlängder för presidentvalen mm. Genom mormonkyrkan finns också möjligheter att göra kostnadsfria sökningar. Gå in på FamilySearch.org så finns många intressanta länkar.

Handboken ger en mängd faktauppgifter som är ovärderliga i emigrantforskning. Den innehåller en mängd länkar för alla som forskar på USA och Canada. Handboken kan köpas hos Rötters bokhandel .

Gamla porträttfoton

I slutet av 1800-talet blev det populärt att gå till fotografen i de flesta samhällsklasser. Många har säkert några foton av släktingar i en pärm eller en låda. De här fotografierna med hård baksiada och fotografens namn längst ner har för det mesta en mycket god skärpa och bra kvalitet. Ibland saknas (tyvärr allt för ofta) ett påskrivet namn på baksidan av fotot eller i fotopärmen. Har du själv foton som du inte märkt upp så försök att göra det så snart du kan, gärna i sällskap med äldre släktingar, som kan identifiera personerna på korten. Som släktforskare ger de här fotografierna ytterligare en dimension till en fascinerande hobby. Bilderna ger ansikten åt sedan länge bortgångna släktingar. De visar mode och frisyrer och kan i bästa fall ge en glimt av en tid som sedan länge är förbi. I nästan 10 år har nättidningen Rötter haft en databas för gamla porträttfotografier. Den är en riktig guldgruva för för oss med släkt i Jämtland. Där finns idag fler än 8000 porträttfoton från Jämtland. Gå in på Nättidningen Rötter och sök i vänsterspalten upp Läsarsidor > Porträttfynd. Här hittar du orter och fotografer och med en gnutta tur finner du bilder på din egen släkt. Har du själv bilder så skanna in dem och lägg ut dem här, till glädje för andra och kan också få hjälp att identifiera personer du inte har namnet på.

Jag har själv i dagarna lagt ut ett 40-tal bilder ur ett gammalt familjealbum. Nästan alla kommer från Näskott och Offerdal och jag har haft den turen att de flesta fotona sen tidigare haft påskrifter på baksidan.

Östersunds husförhörslängder

De släktforskare som har anledning att gå in i Östersunds husförhörslängder för att söka uppgifter har ofta svårigheter att hitta den information som man söker. Det beror på att husförhörslängder för stadsförsamlingar (i motsats till församlingar på landet) saknar “byindelning” och därmed en hanterbar struktur. Dessutom flyttar människor i stadsmiljön ofta och blir därmed svåra att hitta.

Jag vill därför tipsa dej som har anledning att leta släktingar i Östersund om det personregister som finns på Östersunds Landsarkiv. Registret tar upp alla personer med efternamn i Östersunds husförhörslängder under perioden 1795 till 1895. I personregistret finns efternamn, förnamn, yrke, födelseår och volymnummer samt sidhänvisning till  husförhörslängden AIa. Det här registret är ovärderligt för dej som söker en ingång till Östersunds husförhörslängder. Du behöver bara fråga i Landsarkivets expedition efter registret.