Barnhusbarn i Jämtland

Många jämtar har barnhusbarn från Allmänna Barnhuset i Stockholm i sina anor. De flesta kom till Jämtland i början av 1800-talet och var ofta transporterade av forbönder på Stockholmsresa. De placerades ut hos bönder och torpare, där de fick utföra de sysslor som behövde utföras, först kanske som getare och sedan som pigor och drängar.… Fortsätt läsa Barnhusbarn i Jämtland

Svenskt Biogafiskt lexikon nu sökbart på Internet

Svenskt biografiskt lexikon (SBL) är ett vetenskapligt och populärvetenskapligt standardverk som började utges 1917. Från den 1 januari 2009 ingår SBL i Riksarkivets verksamhet som en egen avdelning. SBL är ett alfabetiskt verk och har kommit fram till bokstaven S. När projektet är slutfört beräknas det bestå av 38 band vilket gör SBL till det… Fortsätt läsa Svenskt Biogafiskt lexikon nu sökbart på Internet

Nu finns alla jämtlandsförsamlingar i Arkiv Digital!!

Kyrkböckerna för Jämtlands församlingar färgfotograferas och digitaliseras av Arkiv Digital. Jämtland har varit sist i Sverige med detta tillsammans med Gotland. Nu finns äntligen alla jämtska församlingar tillgängliga, totalt 73 församlingar, från A(lanäs) till Ö(verhogdal). Färgfotograferingen gör att tidigare oläsbara delar i kyrkböckerna nu oftast kan läsas. Det underlättar naturligtvis mycket i släktforskningssammanhang, eftersom det… Fortsätt läsa Nu finns alla jämtlandsförsamlingar i Arkiv Digital!!

Släkt i Finland, Danmark eller Norge?

Försvinner någon släktgren utomlands? Nu börjar det bli möjligt att söka digitalt även i de andra nordiska länderna. Prova gärna någon av de här länkarna: Damnark: http://www.sa.dk/content/dk/brug_arkivet/sog_i_samlingerne/arkivalieronline eller http://www.sa.dk/ Finland: http://digi.narc.fi/digi/search.ka eller http://www.arkisto.fi/se/etusivu/ Norge: www.arkivverket.no eller http://www.slekt.no/

Uppslagsverk på nätet

Som släktforskare måste man ofta konsultera uppslagsverk och använda diverse andra hjälpmedel för att få klarhet om ett okänt begrepp eller få mer information kring en ”kändis” i släkten. Oftast hjälper det att googla, men glöm inte bort att använda konserverat vetande från de mest berömda lexikonen från förra sekelskiftet. Nordisk Familjebok, första utgåvan (1876-1899)… Fortsätt läsa Uppslagsverk på nätet

Folkräkningen 1890 – gratis på nätet

Folkräkningen 1890, fritt tillgänglig för vissa norrlandslän För dej som släktforskar i Jämtlands, Västerbottens, Norrbottens, Västernorrlands, eller Värmlands län så kan du nu gratis gå in och söka svårfunna personer som varit skrivna i något av länen 1890. Använd den här länken: http://www.foark.umu.se/folk/

Den svenska folkbokföringens historia

All svensk släktforskning bygger på den omfattande dokumentation som gjorts av svenska kyrkan under mer än 300 år. Kyrkobokföringen från 1600-talet och framåt ger oss en nästintill unik möjlighet att följa släktlinjer bakåt under flera sekel. Kombineras detta med alla de andra källor som domböcker, mantals- och tiondelängder mm mm så kan vi skapa ögonblicksbilder… Fortsätt läsa Den svenska folkbokföringens historia

Emigrantforskning

Alla som sysslar med släktforskning kommer förr eller senare att intressera sig för hur man bär sig åt för att spåra släktingar som utvandrat. Ibland finns det några gamla amerikabrev undanstoppade i en byrålåda och som kan vara utgångspunkten för att spåra en släkting. Kanske har man bara uppgifterna i kyrkböckerna att gå på i… Fortsätt läsa Emigrantforskning

Gamla porträttfoton

I slutet av 1800-talet blev det populärt att gå till fotografen i de flesta samhällsklasser. Många har säkert några foton av släktingar i en pärm eller en låda. De här fotografierna med hård baksiada och fotografens namn längst ner har för det mesta en mycket god skärpa och bra kvalitet. Ibland saknas (tyvärr allt för… Fortsätt läsa Gamla porträttfoton

Östersunds husförhörslängder

De släktforskare som har anledning att gå in i Östersunds husförhörslängder för att söka uppgifter har ofta svårigheter att hitta den information som man söker. Det beror på att husförhörslängder för stadsförsamlingar (i motsats till församlingar på landet) saknar “byindelning” och därmed en hanterbar struktur. Dessutom flyttar människor i stadsmiljön ofta och blir därmed svåra… Fortsätt läsa Östersunds husförhörslängder