Offerdal tingsprotokoll 1649-1680

Ting den 18 oktober 1671

Källa: Avskriftsamlingen, vol. 26, (kopia av renovation) fol. 545-546v, ÖLA.

Anno 1671 den 18 octobris höltz laga tingh med allmogen af Offerdahl, närwarandes cronones befallningsman, wellbe:de Daniel Bertilsson och dhe tolf edsworne nämbdemän

Helge Larsson i Åflo        Jon Bengtsson i Ekeberg
Jakob Olofsson i Söråsen         Erik Persson i Berg
Simon Torbjörnsson i Utgård    Olof Håkansson i Grötom
Nils Andersson i Rise        Måns Jonsson i Västbyn
Jöns Månsson i Stavre        Jon Nilsson i Öne
Erik Henriksson i Tångeråsen    Kjell Erkhsson i Lien

[1.] Desse ny tilsatte tolfmän, Måns Jonsson i Wästbyen och Erik Henriksson i Tångeråsen, aflade sin laga nämbdemans eedh.

[2.] Samptl. allmogen i gemen, tilfrågades om Hanss Maij:ttz wår allernådigste konungs utgångne placat om barne mordet 2. gånger om åhret, ähr dhem föreläsit på rum och ställe som wederböhr?, hwilket dhe eenhälleligen bekände så skedt wara.

[3.] Kongl. Maij:ttz wår allernådigste konungs placat, angående tobackzhandelen af den 24 novemb. 1670 ähr och publicerat wordin.

[4.]Kohnan Anna Nilsdotter födder i Backen och Näskott sochn, bekänner sigh hafwa hafft lägersmåhl med förrijdaren Isak Hwitkopp och aflat tilhopa barn, medan hon war utj h:r capiteins wälb. Gosvin Anreps tienst, hwilcket föddes larssmässetijdh 1671. Ingen annan bekänner Anna barnefadren wara, änn Isaac Hwitkopp, det han förmedelst sin skrifwelse, det samma tilståår, af dato 5 octob. 1671, men sielf persohnligen eij comparerat, dy kunne saken eij slutas, medan tilförne i Offerdahl haar hafft lönskeläge med een annan qwinnospersohn, och derföre plichtat 3 mkr, dy upskötz saken til Hwitkoppens ankompstz, och kan han eij bewijsa förfall, då straffas efter lagh för stembningsförsätt, och parterna skohla å nästa laga tingh comparera.

[5.] Nils Gunnarsson i Bångåsen fordrar sine inlagde penningar 30 r:d:r uthj sal. Jon Eliasons gårdh i Kaxås af Jon Aronsson, som förmyndare warit för änkian, och 2:ne åhrs uthlagor för öde 1660-1661 til cronones befallningsman betalt, jempte annan bekostnad til 30 r:d:r som tingsattesten den 13 octob. 1670 innehåller, men såsom Hans Andersson, hwilken mågh i gården ähr, eij ähr tilstädes, dy skal gården emedlertijd af gode män först wärderas och gälden antecknas, wil man å näste laga tingh, då alle parter skohla wara tilstädes at undfå rättens uthslagh, hwilken præferentzen åthniuta böhr, eller och dhe, per quota brista.

[6.] Hemming Jonsson i Berg insinuerade i rätten een reckning[h] hwar effter han fordrar af Håkan Olofsson i Flatmon 42 [r:d:r] 1 ort 12 skill:r capital, af hwilke befanss allenast contante penningar 15 r:d:r med dherpå 18 åhrs interesse 36 r:d:r, summan 78 r:d:r 1 ort och 12 skill:r. Håkan Olofsson dher emot Hemming öfwertygar med hanss reckningh, först betalt penningar 13 r:d:r 3 ort, sedan betalt på Hemmings wäg:r till Jon Aronsson i Kaxen 7 åhrs interesse á 3 r:d:r, 21 r:d:r. Item hafwer Hemming bekommit af Håkan i åtskillige poster, som han tilstod till 18 r:d:r 2 ort, summa 53 r:d:r 1 ort. Ähre altderföre på capitalet 11 r:d:r öfwerbetalte. Hwarföre pröfwar rätten det skiähligt wara, at Hemming desse 11 r:d:r niuter til godo på sine försträchte penningar och godz, men för de[.] öfrige Hemmings prætensioner befrijes Håkan Olufsson för Hemmings wjdare tiltahlan, och parterna wari sedan åthskilde från hwar annan.

[7.] Dato insinuerade i rätten Nills Erichsson i Kiösta ett uprättadt arffskiftes breff emillan sin hustru Märit Simonsdotter och dhe andra arfftagarna effter sal. Simon Olufsson i Kaxen jempte dher utj förmählandes ett testamente til Nils Erichsson at försörja Jacob Olufsson in till hanss dödedagar, och sedan bekomma all qwarlåtenskap utj löst och fast, sedan dhe 100 r:d:r [546] blefwo uthlefwererade till arfwingarna, hwilket för sittiande rätten uthj samptelige arftagarnas närwaro oplästes och publicerades, och emedan desse alle sambtyckte detta breff, så att ingen hade här emot at säga, dy confirmerades af rätten uthj alle sine clausulis, nu så i tilkommande tijder ståndachtigt och oryggeligit blifwa, wid laga straff tilgiörandes.

[8.] Måns Jonsson i Västbyn upböd sitt hemman ibid. andra gången, det han kiöpt hafwer af Mårten Henriksson i Mortsill för 110 r:d:r för löst och fast.

[9.] Märit Jonsdotters testamente i Tångeråsen, utgifne skrifft till Erik Henriksson i Tångeråsen de dato 20 aprilis 1671, opbödhz och protocollerades första gången.

[10.] Sjul Olofsons i Tångeråsens hemman opbödz tridie gången, det han kiöpt hafwer för 70 r:d:r.

[11.] Håkan Larsson i Landön opbiuder gården han åboer andra gången, kiöpt af Helge Eriksson.

[12.] Matts Jonsson i Kluk, men nu boendes i Österstavre, lät tridie gången opbiuda gården ibid., den han kiöpt hafwer af Hemming Jonsson.

[13.] Jöns Månsson i Stavre opbiuder ett gårde byte med sal. h:r Olof i Trång första gången.

[14.] Skarpås ödesböhle opbödhz första gången af Enar Pålsson i Ekeberg.

[15.] Såsom Per Eriksson i Flatmon för rätten tilståår med sambnade handh tillika med Olof Nilsson tagit 6 r:d:r af Ingeborg Nilsdotter i Vången för 18 åhr sedan till lånss, hwilka till datum obetahlte ähre. Sedan och tilstådt för 2:ne gode män, Anders Olufsson i Östbacken och Nils Halfwarsson i Bleckåsen be:te penningar skyldigh wara, men då begärat dilation, som attesten af den 2 octobris 1670 innehåller. Hwarföre erkänner rätten det skiähligt, att Per Erichson i Flattmo eller hanss cautionist ländzman Moses Andersson [546v] ähr förplichtadt desse 6 r:d:r i samma myndtesort han med sambnade hand tillika med Oluf Nilson borgat, uthan wjdere upskoff betahla effter det 16 cap. Rådst: b:n med dher på belöpande interesse effter Kongl.Maij:ttz placat å 6.pro 100, wederböranden förnöija och tilfredz ställa, som belöper 7½ r:d:r til datum, summan 13½ r:d:r och han sökie sin fångeman det bäst han gitter och förmåår.

Ting den 16 april 1673

Källa: Svea Hovrätt Advokatfiskalen Gävleborgs län EXIe:3155, sid 686r-688r.

Anno 1673 den 16 aprilis, höltz laga tingh i Offerdahl, närvarandes cronans befallningzman wäl:tt Daniel Bertilsson och nämbden.

Helge Larsson i Åflo                       Jakob Olofsson i Söråsen
Erik Persson i Berg                        Jon Bengtsson i Ekeberg
Olof Håkansson i Grötom                 Simon Torbjörnsson i Utgård
Jon Nilsson i Öne                                Nils Andersson i Rise
Måns Jonsson i Västbyn                   Jöns Månsson i Stavre
Kjell Eriksson i Lien                       Erik Henriksson i Tångeråsen

1.    Dato insinuerade i rätten befallningzman wäl:de Daniel Bertilsson högl. Kongl. cammar­collegij brefz copia af dato Stockholm d. 16 januarij 1673 och derpå medfölgd hanss excell:tz gouver­neurens höghwälbornne h:r Carl Sparres mandatorial af dato Holm 22 martij nästför­fluten, at ransaka om dhe 2:ne tunneland cronojord i Bäcken by och Offerdahl sochn, som brukas af ländzman Moses Andersson, som han under sitt hemman Bäcken till odel lösa will, hwar effter noga ransakades och befinnes i sanningh som föllier. Hela den förrymbdes Erik Jonssons i Bäcken hemman ähr utj cronones jordebook för 4 1/3 tunl:d infördt, det han hafwer tagit til bruukz at uthlösa sina andre medsyskon, hwilket hemman a:o 1665 den 25 aprilis blef af nämbden in alles för huus och jordh wärderat för 110 r.d:r som lit:A uthwijsar, och belöper på den bortrymbde Erich Jonsons arfzpart som erkändt ähr, under cronan 31 r.d:r 1:17 1/7. Den andra brodrens, Olof Jonssons arfzpart, som i Norrige tillhåller, som och erkännas under cronan för danaarff effter 23 cap. Ärfde B.L.L. 31:1:17 1/7. Sammaledes p:rne Jöns dotters arfzpart i hemmanet, som och tillhåller i Norrige 15 dal. 2:20 4/7. Men h. Anna Jöns­dotters arffzpart i Swahnängh ifrån Medelpad ähr jordpenningar arffallin 15 r.d:r 2:20 4/7. Samma­ledes h. Orsil Jönssd:rs arfzpart i Bergh och Offerdahl sochn, tolfmans Erich Persons hustru 15 r.d:r 2:20 4/7, summa 110 r.d:r. Desse 2:ne systerparter, nembl. h. Annas och h. Orsil­las ähre af ländzman Moses Andersson til odel och skattmannerättigheet inlöste, som documen­terne lit:B och C innehålla, och berächnas i fasta jorden 31 r.d:r 1:17 1/7. Men såsom h. Anna Jönsdotter i Swahnängh och Tuhna sochn ifrån Medelpad icke hafwer uthbekommit sina löösöhrer effter föräldrarna, som dhe andra hennes syskon hafwa åthniutit, altså ähr henne tilförne af tingsrätten a:o 1663 lagd af jorden allenast till 12 r.d:r till dhe 15½ r.d:r henne i jor­den tilförne lottades, belöp således hela hennes arfzpart til 27½ r.d:r som underlagmans dombbref af den 10 septembris 1663 lit:B innehåller, belöper således summan som för odel ähr inlöst 1 2/3 tunland 43 r.d:r 1:17 1/7 skill. Men dhe öfrige i Bäcke hemmanet, som cronojord befinnas wara 2½ tunl:d, hwilke ähre oinlöste, och effter giord wärderingh belöper derföre 66 r.d:r 2 ort 6 6/7 skill. blifwer hela summan för 4 1/3 tunl. 110 r.d:r, hwilke ländzman Moses Anderson bruker til dhe 4 tunland i Bäcken han [fol.687r] tilförne til odel och skattmanne­rättigheet kiöpt hafwer. Blifwa tilsamman 8 1/3 tunl:d som befinnes wara förmedlade af hanss höghwälborne h:r gouverneuren till een röök, som tillförne af ålder warit hafwer och lit:D uth­wij­sar effter det ena ingalunda ifrån det andra niutas kan, helst medan det ligger alt utj een åkerflat eller åkerteegh.

Effterskrefne föregifwa hafwa försträckt den bortrymde Erik Jönsson i Bäcken penningar, at inlösa hemmanet af sina andra syskon, nembl. Lars Larsson i Ede 40 r.d:r, Oluf Helgeson I Bångåsen 28 r.d:r, Jakob Ooufsson I Söråsen 10 r.d:r, Oluf Olufsson ibid. 20 r.d:r, Erik Henriksson i Tångeråsen på sin swärfaders Jon Perssons wäg:r 22 r.d:r, Jon Simonsson i Berge 20 r.d:r, Erik Eriksson i Bredbyn 22 r.d:r, Jon Eriksson i Rise 12 r.d:r, hustru Agnis i Kax­åsen 10 r.d:r, blifwer summan 184 r.d:r. Ofwanskrefne personer kunna fuller inga obligationer framtee på sina försträchte penningar, uthan tilbiuda sigh edeligen willia bekräfta wara i san­ningh, ödmiukligen anhålla niuta någon refusion af dhe 2½ tunl:d cronojordh eller 66½ r.d:r, hwilket j underdåhn. ödmiukheet hemställes under höga öfwerhetennes nådigste disposition.

2.    Befallningsman wäll:tt Daniel Bertilsson opwiste högl. Kongl. cammarcollegij fiscalz, wäll:de Daniel Thilasij Libell at giöra redo för det cronehemman Bärgom Lars Larsson för 70 specie r.d:r kiöpt hafwer, hwarest penningarna hafwa warit cronan beräcknade? Härpå Lars Larsson sigh sålunda förklarar, hafwa a:o 1667 den 6 februarij på Andersöö landztingh kiöp slutit, om detta cronhemman Bärgom med [fol 687v] hanss excell:tz höghwälborne h:r gouver­neuren om 70 specie r.d:r, hwilka penningar Lars Larsson sigh förskaffade och dhem sedan lef­wer­erade til secreteraren Magnus Blix, men för sielfwa odelsbrefwet bekände sigh gifwit secreteraren 6 specie r.d:r föregifwandes hafwa af åtskillige länt dessa penningar och hade stort beswähr innan han kunne få specie r.d:r ihoop. Lars Larson hårdeligen nekade desse penningar aldrigh hafwa lefwererat till befallningsman, uthan till secreteraren. När som capitein wälb. Gosvin Anrep fick förnimma at Lars Larsson hafwer fått odelsbref på Bärgom, då söchte capitein utij högl. Kongl. krigscollegio at få be:te cronhemman på sin rustningstienst, hwilket capitein och bekom, fördenskuld hanss excwll:z gouverneuren hafwer mundtligen befalt befall­ningsman penningarna utij kopparmynt honom Lars Larsson restituera, det Lars nu tilståår haf­wa fått 70 r.d:r i kopparmynt à 19 m:k stycket, som quittantzet uthwijsar, men sielfwa original­brefwet föregifwer Lars Larsson det h:r excell:z och nåde. h:r rijkzrådet höghwälborne h:r Johan Gyldenstierna hafwer på commission till sigh tagit a:o 1670 och det sedan eij återbekom. Ländzman Moses Andersson, tolfman Erich Persson i Bergh och Nils Andersson i Rijse opå sin eedzplicht betyga, at dhe närworo och påsågo, då Lars Larsson lefwererade til secreteraren 70 r.d:r in specie och 6 dito för besweret. Nu beklagar Lars Larsson sigh, eij hafwa fått sina penningar igen uti samma myndtesort i specie r.d:r, derföre han i förstone eij wille emottaga kopparpenningar uthan dhe lågo i förwahrning hoos länssman på Frösöön utj 4 åhrs tijdh, och omsider måste dhem emottaga

3.    Jöns Månsson i Stavre opbiuder ett gårdebyte ibid. med sal. h:r Olof Nilsson i Trång, tredie gången, då Hemming Jonsson klandrade på ett ängh, Sund ben:d, wille hafwa dher ifrån afskilt.

4.    Dato insinuerade i rätten hanss öfwerwördigheet prowsten och kyrckioheerden i Offerdahl, höglärde m:r Zacharias Plantin ett pergamentzbref af dato lydt 1505, lydande om een systerdeel i ett slottegodz Kiönsta som ähr såldt til archiebiskop Jacob i Ubsala för XI daler jemtska, hwil­ket halwa Kiönsta slottegodz tolfmän opå sin edzplicht betygade, hafwa af ålder och uhrminnes tijdh legat under Offerdahls kyrckiobord.

5.    Dato prætenderade rätten odelsmännerne Jon Andersson och Gunnar Sjulsson få inlösa sin odelsgårdh utj Utgård som 2:ne åhr 1660 och 1661 hafwer igennom åboendens Jon Anders­sons fattigdomb legat ödhe, huar på i dessa förflutne åhr af ryttarer ähr brukat, och odelsmän­nerne öfre blefne dher ifrån afträngde, som socknenes attest uthwijsar. Men såsom befinnes at rytta­ren Per Persson hafwer dher ifrån rymbdt, och ingen närmare byrdeman ähr, än denne Gun­­nar, som dhe 2:ne åhrs ödes uthlagor 10 dal:r 30 öre s.m:t hafwer til cronans befallningsman erlagdt, dy erkänner rätten det skiäligt at han til föllie af 1664 åhrs Kongl. May:ttz nådige rijkzdagsbeslutz 6 punct och hanss exell:z gouverneurens höghwälborne h:r Carl Sparres resolution af dato 5 aprilis 1665 tilträder framför någon annan sitt odelshemman j Utgård, under sin wälfångne possession at häfda och bruka.

 Ting den 29 oktober 1673

Källa: Svea Hovrätt Advokatfiskalen Gävleborgs län EXIe:3155, sid 711r-714v.

Anno 1673 den 29 octobris, höltz laga tingh i Allzen med allmogen af Offerdahl sochn, när­varandes cronans befallningsman wäl:tt Daniel Bertilsson och dhe tolf edhsworne nämb­demen.

 

Helge Larsson i Åflo                       Jacob Olofsson i Söråsen
Jon Bengtsson i Ekberg                     Simon Torbjörnsson i Utgård
Erik Persson i Berg                        Nils Andersson i Rise
Olof Håkansson i Grötom               Erik Henriksson i Tångeråsen
Måns Jönsson i Västbyn                   Jon Nilsson i Öne
Kjell Eriksson i Lijn                       Staffan Olofson i Kläppen

1.    Staffhan Olofsonn i Kläppen aflade sin nämbdemannss eedh.

2.    Opsyhningsmännerna j Offerdahl sochn aflade sin embetes eedh, nembl. Lars Jonsson i Landön, Jon Andersson i Ulfsås, Jon Gunnarsson i Bergom, Nils Gunnarsson i Bångåsen, Enar Pålsson i Ekeberg och Erik Andersson i Tångeråsen, rättrådeligen angifwa och opspana, hwad som een och annan emot Kongl. ordinationer bryta.

3.    Ländzman Moses Andersson angaf, at ryttaren Hans Jönson Mogen hafwer illa slagit for­dom ryttaren Hans Andersson i Kaxen, om afton, näst effter midsommarsdagen, 2 åhr sedan, och sålunda hafwer sigh tildragit som effterföljer. Nembl. Hans Jönsson war budin til dragoun Hans Claësson och dher om affton drucko ibland andra bonddrängiar. Jmedlertijdh han om aff­ton utgick, kom Hans Jönssons hustru kiörandes med några fåår uhr åkren. Då han fattade utj ett fåår som Hans Andersson war tilhörigt, och slogh det först i giärdslegården, sedan utj een steen, at fåhret dher af blef dödt. Då Hans Andersson som bodde utj den andra gården det fick see, möttes dhe tilsamman emillan gårdarna, och togo hwarandra i håret, och slogo hwar­andra j marcken. Då togh Hans Andersson utj knifwen, dock ingen skada dher med giorde, uthan Hans Jönsson sade, det ähr eij maneer at slås med knif. Gick så Hans Jönsson effter wär­ian och kom tilbaka igen till Hans Anderssons stuguwägg. Då Hans Andersson hafwer och gått effter sin wäria, der dhe bägge fächtade med hwarandra, och Hans Andersson feck ett stijck i wänsterarmen. Dher af han feck ett ährr och Hans Jönsson blifwit huggien i hufwu­det. Sedan Hans Andersson blef stuckin öfwergaf han, och Hans Jönsson geck tilbaka och satte sin wäria ifrån sigh, och på een stund dher effter tänckte sigh komma til förlijkningh med Hans Andersson, dock eij trodde honom wäl, uthan togh een yxa med sigh, den han högg utj ladu­wäggen och gick så in i ladun dher Hans Andersson lågh, och samma gångh förlijktes.

Dragoun Hendrich Nilsson witnade, at när Hans Jönsson Mogen och Hans Andersson fäch­ta­de sin emillan, och Hans Andersson hade fått ett stick i armen, begaf han sig afsides öfwer een giärdlsegårdh, och in utj grangården at förbinda sigh, men Hans Jönsson med dragin wäria medlertijdh gåt in i Hans Anderssons stugu och frågat hanss hustru hwarest mannen ähr, sedan gåt fram, då dragoun Hindrich kungiorde Hans Jönsson, at Hans Andersson blef stuckin i arm­en, tyckte honom illa wara och gick så tilbaka, fattade i en huggyxa i handen, effter han eij trodde Hans och hanss broder wäl. Söckte så igen honom och förlicktes, men yxan huggs i wäggen uthan ladudörren. Och emedan som dhe bägge hafwa hwar andra mött med wäria uthom porten, då Hans Andersson feck ett stick i armen, och Hans Jönsson dher emot, som dhe sigh emillan hafwa förlijkt om fått ett hugg i hufwudet.

Men för det Hans Jönsson hafwer med dragin wärja och wrediesmodh efftersöcht Hans Anders­son utj hanss egen gårdh, dy kunde rätten eij befrija honom ifrån eft. 5 cap. Edsöris­balken, utan fast fältes till 40 m:k:r s.m:t för hemgångerna, och bägge för kiötsåårsak fältes hwartera til 3 dal. s.m:t effter 10 cap. Såramåla B.L.L med willia. Men för fåret Hans Jönsson haar ihielslagit, skal plichta 3 m:k:r s.m:t effter 44 cap. Byg. B.L.L

4.    Tolfman Erik Persson i Berge klagade, at lappen Jon Ooufsson i Offerdals fiäll, hafwer på påskedagen under predikan, för 3 åhr sedan, medan folket war i kyrckan, trugat öhl af sin piga til 3 kannor, som Jon lapp med sin hustru wtdrucko. När Erich Persson hemkom uhr kyrckian, blef han dhem eij frij, eij heller kunne komma dhem uhr gården, uthan måtte med twångh kiöra dhem bort. För denne Jon lappz otijdige förhållande, så för gudztientz försum­mande som elliest för hanss fyllerij på påskedagen, saakfältes för denne gången til 40 m:k:r s.m:t effter sabbatzbrottzordination. Men såsom befanss, at han intet äger at böta medh, dy skal han plichta effter strafordningen med een månadz fängelsse.

5.    Jon Olofson lapp klagade, att Erik Persson i Berg hafwer tagit af honom een älgshudh, som han hafwer skutit på sin affradzskogh, huar til Erich föregifwer, at lappen hafwer fält diuret på sitt afradzland. Blef förafskedat, at 3 opartiske män å hwartera sidan skohla förordnas som bägge parternas råå och röör opleeta, och ransaka på hwars skogh diuret ähr fält, gifwandes rät­ten honom all god underrättelse, til näste laga tingh.

6.    Dato beswärade sigh ländzman ifrån Hammerdahl, Christiern Andersson, at förrijdaren af h:r majorens, wälb:e Petter Sabbels compagnie, Hendrich Bly, hafwer förledin augustj månad om een mårgon illa tracterat hanss stiufbarn som besittia sin sal. faders hemman i Rise by och Offerdahl sochn, hwilket hafwer sigh tildragit, som föllier. Olof Erichsson, sonen i gården, som huuswärden ähr, wid pass 20 åhr gammal, klagligen tilkänna gifwer, at förrijdaren Hendrich Bly, som hoos honom j gården ähr inquarterat, hafwer om een mårgon in augusto gåt uhr sin stuga in i wärdens at twätta sigh. Sedan hafwer han utgåt och åter inkommit andra gån­gen, och huuswärden Oluf Erichsson tilfrågade, hwarföre han i grangården hoos Nils Andersson i Rijse hafwer fördt osanningh på sigh och fördenskuld sagt, willia blifwa af med förrijdaren uhr gården. Men Oluf Erichsson nekade det hafwa giordt. Gick förrijdaren dher med uth, och tredie gången inkom, hafwandes ett röönspöö i handen, ställandes sigh så emillan dörren och Oluf Erichsson, så at hwarken han eller hanss broder fingo utgå, uthan blefwo förhindrade af förrijdaren, at dhe eij uthsloppo, då den äldre brodern Olof Erichsson badh i Jesu nampn han skulle skona sig för hugg, det förrijdaren ingalunda wille och blef Oluf Erichsson dheraf för­skräckt, så at han klöp under bordet och meente dher kunna blifwa i fredh. Men förrij­daren utj sin påstående ijfrigheet hafwer söckt Oluf Erichsson dher han war, honom i håret fattat och framdragit, och med stoorändan af röönspöö slagit några slängiar öfwer axlan och armarna. Men Olof continuerligen bedit han wille wända igen, då hafwer pigan framkommit och wehlat afstyra, hafwer hon fått een slängh medh öfwer ryggen. Wid samma tilfälle fingo bröderna eller sönnerna i gården sin undanflyckt på dörren, så at den yngre brodren uthan hugg undslapp. Sedan detta war öfwerståt [fol.713v] och förrijdaren hafwer gått utj sin stugu, hafwer drängen Oluf Jonsson ingåt j sin huusbondes stugu. Då förrijdaren hafwer straxt effter kommit, haf­wandes samma röönspö i handen och sagt til drängen. Hvad hafwer du här med beställa? Dräng­en swarade, iagh weet icke annat med edher än ära och gott. Då hafwer förrijdaren honom slagit 3 slängiar öfwer ryggen af samma röön.

Ländhzman Moses Andersson, Nils Andersson i Rijse och Staffan Olofsson i Kläppen betyga, at huuswärden Oluf Erichsson hafwer fått 4 blåningar öfwer ryggen, drängen Oluf Jons­son 3 blånader och pigan Kerstin Jonsdotter een blånadh.

Till detta kan förrijdaren Hendrich Bly sigh eij unddraga, uthan omsider bekände hafwa slagit Oluf Erichsson förr han kröp under bordet, några slagh af röönspöö eller käppen. Jembwäl och sedan med håret undan bordet framdragit, och åter andra gången slagit, då pigan hafwer framkommit och sådant afstyrdt, dher af hennes huusbonde feck undflyckte igennom dörren. Förrijdaren sigh beklagar, at Oluf Erichsson effter åtskilliga förmahningar eij hafwer täckt hanss stugu, hwarföre kläderne som hafwa hängdt på wäggen j denne sommar ähre af dropp blif­ne bortskämbde och förderfwade, der til Oluf Erichsson swarade, at han nu först j wåhras tilträdde sitt fars hemman och begynt dhet at bruka, hafwer altså eij hindt täckia den andra stugun, dher förrijdaren hafwer hafft tilhåldh, som sig hade bordt.

Detta haar kunnat blifwit på annat sätt, med bättre fogh rättat och corrigerat, än slijk wåld­samblig [fol.714r] process föröfwa emot sin egen wärd, hwarföre kan denna ringa rätten eij för­rijdaren Hendrich Bly, för edhörisbrott befrija, uthan derföre plichta effter 3 och 35 cap. Edz­öris B.L.L. Hanss egen öfwerste, och officerare nu närwarande sampt nämbden med geme­ne man witna, at han elliest tilförne hafwer hållit sigh roligh och stilla och ingen slagsmåhl för­öf­­wadt. Fördenskuld hanss officerare tillika med honom underdåhn. ödmiukeligast bidia honom kunde denne gången weederfaras nådh. Hwilket alt som förbemält ähr heemställes j under­dåhn. ödmiukheet höghlofl. Kongl. hofrättens widare höghwijse omdöhme och nådige reso­lution.

7.    Tolfman Måns Jonsson i Västbyn bewilliades fastebref på halfwa Wästbyhemmanet som han hafwer kiöpt af Mårten Henriksson i Ryoms hustrus tilfallne arfwejordh och löösöhrer och derföre gifwit 110 r.d:r och 2 t:r korn. Emedan det befanss wara lagbudit och lagståndit och ingen emedlertijdh hafwer dher åklandrat.

8.    Sammaledes bewilliades och Håkan Larsson i Landön fastebref på halfwa Landöö hem­manet af 1¼ tunl:d som han af Helge Erikssons i Lundsiön och Jon Nilssons i Stavre kiöpt och derföre dhem för dheras hustruers odel gifwit 47¼ r.d:r, hwilket befanss wara lagbudit och lag­ståndit.

9.    Änkian h. Agnis Jonsdotter i Östbacken, hwilken hafwer giordt sigh till måhlssman uti een annors saak och brukat döde manss bomärckien under een attest at förleda tingsrätten, saakfält til 2:ne 3 m:k:r s.m:t effter 43 cap. Bygg.B. och 29 cap. Konungs B.L.L.

10.  Olof Helgesons kiöpeskrifft på Skarpåsen opbödhz andra gången.

11.  Bewilliades syyn emillan Bärga männerne och Staffan Olofsson i Kläppen å den ena, och Änges åboanden med Håkan i Flatmo å den andra sidan, angående ett ödesböhle Kläppe och Raasen dhe omtwista, rådandes half nämbd hwartere effter 26 capitel Byggn.B.L.L.

 Ting den 9 november 1674

Källa: Svea Hovrätt, Advokatfiskalen Gäveborgs län EXIe:3156, fol.765r-767r , ÖLA

Anno 1674 den 9 novembris, höltz laga tingh i Offerdahl, närwarandes cronones befallningz­man wäl:tt Daniel Bertilsson och nämbden.

Hälge Larsson i Åflo                     Jakob Olofsson i Söråsen
Erik Persson i Berg                        Simon Torbjörnsson i Utgård
Olof Håkansson i Grötom                 Jon Nilson i Öne
Nils Andersson i Stavre                     Kjell Eriksson i Lien
Stffhan Olofsson i Kläppen               Erik Henriksson I Tångeråsen
Nils Eriksson i Kaxås                      Jöns Månsson i Stavre

1.    Jöns Månsson i Stavre och Nils Eriksson i Kaxås aflade sin nämbdemanss eedh.

2.    Ländzman Moses Andersson angifwer det dragoun Per Danielsson hafwer förr sin opford­ringh belägrat een norsk piga, som han sielfwilligh hafwer tilstådt förr han uthreste, Kerstin N.dot­ter och aflat tilhopa barn och sedermehra hafwer Kerstin begifwit sigh her ifrån til Norrige. Detta remitteras til näst laga tingh och widare förfrågan hoos högl. Kongl. håfrätten, om denne i slijka fall frånwarande dömas, besynnerligh i een oppenbaar och bekänd saak, effter 2 puncten rättegångz ordinantien.

3.    Angafs och af ländzman, det dragoun Aron Olofsson hafwer på 2:dra storböndagen på kyrckio­walln, effter gudstienstens förrättande tagit een käpp af poiken Erik Bengtsson och sedan stött honom i näsan och mun, så att poiken hafwer blött näseblodh, som ländzman och Lars Larsson i Ede seedt poiken warit blodigh, jembwähl af wördige prowesten. Detta remit­teras til näst laga tingh. Imedlertijd syhnes nödigt, rätten sigh hoos högl. Kongl. håffrätten för­frågar [fol.765v] om någon må frånwarande döhmas j slijka tilfällen, effter 2 puncten rätte­gångz ordinantien.

4.    Blef öfwerwägadt och afsagdt, att ehuruwäl corporalen af cavalleriet Hans Jönsson Mogen monde på sidsta laga tingh den 29 octobris 1673 sigh beropa på den älsta brodren Olof Pålsson, skulle til honom hafwa lefwererat dhe omtwistade 1668 åhrs uthlagor, som beräcknas med den extraordinarie räntan til 16 daler s.m:t. Men sedermehra på sochustembnan uti tolfmäns närwaro honom derföre taget frij, det han icke mehra än dhe andre bröderna Joen och Enar Pålss sönner med dheres syster h. Ingebor hafwa åtniutit, dher til dhe och aldeles neka, något hafwa uthbe­kommit af 1668 åhrs uthlagor tilbaka. Tessuthan betygade Joen Aaronsson i Kaxen effter aflag­dan eed, at när Hans Jönsson emottogh dhe 30 r.d:r j Kaxen som bröderna skulle gifwa tilbaka på hanss återkiöp, då wille dhe afkorta dessa 1668 åhrs uthlagor, men Hans Jönsson förwägrade. Elliest Nills Olufsson i Ofloo redeligen witnade, at när kiöpet skedde emillan Påhl Rolfz sönner, så blef det förordnat at Hans Jönsson skulle gifwa tilbaka 1668 åhrs uthlagor uthom gårdköpet.

Hwarföre erkänner rätten skiäligt, det Hans Jönsson [-] hanss fullmechtigh Erik Persson i Berge ähr förplichtat desse 1668 åhrs uthlagor med 16 r.d:r betala, jempte 1 r.d:r inqwarterings­peningar, sampt dher på löpande interesse utj 6 åhrs tijd à 6 pro 100 om åhret, hwilket käran­derne högeligen prætenderade för sitt skadestånd, emedan dhe måtte cedera 50 r.d:r j återkiöp. Een dal.sölf:rmynt effter Kongl. Cammar  Collegij förordningh ehrlades i armbyssan.

5.    Länssman ifrån Hammerdahl Christiern Andersson klagade, det Nils Olofsson i Åflo hafwer på andra storböndagen 1673, då han kom uhr kyrckian, hälsade han först på honom och sedan hårdeligen fordrade af honom någon gammal giäld, som hans hustru skulle wara till Helge Torkelssons barn i Landsom skyldigh, det Christiern eij afwiste, uthan Nils tilsade hon­om eij skulle reesa här ifrån förr han skulle clarera med barnen. Tolfmän Olof Håkansson i Grö­tom och Staffan Olufsson i Kläppen betygade, det Christiern hafwer, då dhe kommo igenomkyrckioporten, begärdt storböndags fredh af dhem, beklagade sigh wara illa uthkommen af Nils Olufsson, och då höll han ihop med Christiern. Något tilförne hafwer och Nils Olufsson på kyrckiowallen om een sundagh, med elacka ord öfwerfallit Christierns hustru så att hon af tolfmän Erik Persson Bergh och Nils Andersson i Stavre nödgades begära fredh, och blifwa denne mannen quitt och frij, effter hon wiste sigh eij wara honom något skyldigh, hwilket Erich Pehrsson och Nils Andersson för rätten det samma betyga så i sanningh wara. Men Nils Olufson inför rätten förkastade bägge tolfmän säija osandt på sigh, hwarpå dhe protesterade, at han dher­före lagligen må plichta. Och emedan Nils Olufsson här ifrån sigh eij kan unddraga så wara pass­erat och honom Christiern om storböndagen krafdt, och trägit påstådt eij afwijka uhr soch­nen före han betalt. Sedan och öfwerfallit hans hustru på een söndagh, kunde nämnden eij befrija honom, uthan för een sådan olydeligh förargelsse saakfältes til 40 m:k:r s.m:t effter stooor­böndags placatetz innehåld a:o 1655. Och för det han [fol.766v] inför rätten hafwer miss­fijrmat tolfmän, Erich Persson och Nils Andersson, saakfältes för hwartera effter 31 och 32 cap. Rådst.B. Stl. och 12 cap Kongs. B. til 2:ne gånger 12 m:k:r s.m:t til tee skiftes.

6.    Olof Eriksson i Bäcken bekänner och tilstår hafwa hafft olåfligit omgängie och häfdat pigan Ingiel Christiernsdotter idrån Walne och Alsen sochn, det samma och Ingiel frijwilligt beia­kade, och emedan intet ächtenskap ähr uthlåfwadt, dy saakfältes Oluf effter 3 cap. Gifft. B.L.L. til 40 m:k:r och Ingiel effter Kongl. håfrättens reolution til 20 m:k:r.

7.    Lappen Torkel Mårtensson klagade at Jon Olofsson lapp hafwer slagit sigh illa förleden höst i lappmarken och Scharal Olufsson ländzman hafwer stämbdt honom til tinget, men eij kommit til städes. Sammaledes klagar och cronones befallningsman wel:tt Daniel Bertilsson, det Scharal hafwer och stämbt dhe andra lapparne Mårten Jonsson, Torkel Olofsson, Mårten Torkelsson och Jon Olofsson at clarera 1671, 1672, 1673 och 1674 åhrs uthlagor, men eij kombne tilstädes, uthan Scharal föregifwer at dhe eij achta sigh, saakfältes altderföre för stemb­ninghz föracht effter 33 cap. Tingm. B.L.L. hwartera till 3 m:k:r – 12 m:k:r.

8.    Jöns Persson i Slätten från Fölinge som lagligen stämbder ähr at swara ländzman Moses Andersson och 4 tolfmän för det han haar kallat och sagdt, at dhe ransaka effter m[-]kior som tiufwar och skällmar, men eij kommit tilstädes. Opskiötz fördenskuld til näste laga tingh.

9.    Oluf Helgessons hemman j Skarpåsen opbödz tridie gången för 28 r.d:r sigh tilhandlat.

10.  Jon Olofssons halfhemman j Bångåsen af 1½ tunland opbödz första gången, kiöpt för 60 r.d:r.

11.  Jakob Olofsson i Söråsen fordrade af Jon Aronsson i Kaxås 5 r.d:r resterande penningar på dhe 10 han honom förledit åhr länte. Jon Aaronsson tilståår fuller hafwa bekommit 10 r.d:r af Jacob Olufsson, men föregifwer hafwa dhem på 2:ne terminer betalt på kyrkiowalln baakom sochustugan, 5 r.d:r hwartera gången, dher til Jacob inständigt nekar, allenast een gång fått 5 r.d:r. Men den andra gången begärdt längre dilation. Så emedan Joen Aaronsson inga witnen kan framdraga som wetta då penningarna lefwererades, allenast dhe som honom låånt haar, til Jacob Olufssons betahlning, men om han dhem fick, wetta dhe icke, hwarföre erkänner rätten skiähligt, det Joen Aaronsson ähr förplichtadt effter Sweriges lagh 8 cap. Kiöpmåla balckens innehålld lagligen sigh med eed befrija, och det nästa tingh, och dhen han eij gitter, då desse 5 r.d:r owägerligen betahla.

Ting den 31 maj 1675

Källa: Avskriftsamlingen, vol. 32,  (kopia av renovation) sid. 87-95, ÖLA

Anno 1675 den 31 maij höltz laga tingh i Offerdahl, närwarandes i cronones befallningsmanss
ställe, wälförståndig Jacob Jacobsson, tillika med dhe tolf edsworne nämbdemän

Helge Larsson i Åflo        Jakob Olofsson i Söråsen
Erik Persson i Berg        Simon Torbjörnsson i Utgård
Olof Håkansson i Grötom        Kjell Eriksson i Lien
Nils Andersson i Stavre        Nils Erichsson i Kaxen
Jöns Månsson i Stafre        Per Månsson i Kaxås
Staffan Olofsson i Kläppen        Erik Henriksson i Tångeråsen

1. Efftersåsom dhe förrige tilsatte upsyhningzmännerne ähr mest igenom döden afgångne, och dhe andra begärade förlåf at slippa, dy förordnades desse til opsyhningsmän, Olof Olofsson i Söråsen, Bengt Jonsson i Ekeberg, Sjul Olufsson i Tångeråsen, Håkan Olofsson i Flatmo, Nils Olofsson i Ulfsås, och Anders Persson i Bredbyn, hwilke aflade sin embetes eedh, troligen, flijteligen och rättrådeligen opspana, angifwa, hwad hwar och een emot Kongl. ordningar sigh förbryta och försee.

2. Cronones ländzman Moses Andersson angifwer det före detta ährewördige prowestens höglärde mag. Zackarias Plantins tiensteqwinna Barbro Larsdotter, född i Ångermanland i Gudmundrå sochn och Jättensta by, hafwer altsedan kynderssmässa tijdh fördt ett stiör- och hoorachtigt lefwerne medh åtskillige soldater i Edhe by hoos Lars Larsson, fördenskuld Lars framkallades, hwilken berättade sigh wara af ländzman befalt föra denne Barbro heem till Offerdahl, dher hon skulle förwaras til laga tingh, [89] effter hon angifwes föra ehrewördige prowestens barn til Blåkulla, som hon inständigt nekar till, att denne Barbro och soldaten Oluf Persson, som een gift man ähr, hafwer sin hustru i Calix sochn, kom til Barbro på Frössön i Wästerhuus by, dher dhe först omginges med hwar andra uthi Anders Keelss gård och legat tilhopa om natten, sammaledes hela dagen dher tilhöllo i sängen, kyste och klappade hwar andra. Den andra natten på lijka sätt, höllo dhe till i Öhne[?]by hoos Erik Gunnarsson, dher dhe och lågo tilhopa. Och för dheras elacka och förargelige lefwerne kunne Lars Larsson eij liggia i samma stugu, uthan bäddade sigh annorstädes. Sedan om mårgonen förde han Barbro till Offerdahl, men Oluf Pehrsson blef qwar i Näskott sochn, dher han war inqvarterat. Effter påska hafwer Barbro skickat bud effter Oluf Persson, hwilcken straxt tijt kom och war ther i 2 nätter, dher han har legat i sängh med Barbro. Uthi samma stuga lågo och Lars Larsses drängh, Oluf Larsson, Joen Larsson tillika med Carl Oluffson i Dufwid och soldaten Jöns Jonsson. Barbro Larsdotter för rätten tilståår, det Oluf Persson hafwer legat i sängh med henne i Edhe, Öhne och Wästerhuus byar och frijadt til sigh, och låfwadt ächtenskap, dher hon skulle blifwa trulldoms ryckte frij, men nekar aldeles eij hafwa något olofligit omgängie med honom, föregifwandes det Oluf Pehrsson för henne eij hafwa bekändt, det han war een gifter man. Denne Oluf ähr stembder, men hafwer eij comparerat, uthan tilhåller i Näskott sochn. Kall Larsses dotter, Märit Larsdotter, 17 år, effter aflagd eed witnade, det soldaten af wästerbottens folket, Pål Persson Flagge, född i Småland, uthlegd i Rånö sochn, een gift persohn, dher han hafwer sin hustru och 3 barn i be:te sochn hafwer natten emot påskedagen, dher han, Barbro och [91] Påhl, alla 3 lågo i sängh på golfwet i Ede by, hafft olofligit omgängie med Barbro Larssdotter, hwar til Barbro i begynnelssen nekade, dock effter alfwarsam förmahningh omsider det bekände, eij wara för Påhl Persson frij, uthan hafft fullkombligit omgängie med honom, men med den förrige Oluf Pehrsson nekar hon, eij hafwa något oährligit med honom beställa. Denne Påhl Persson, hafwer förledin 21 maij rymbdt bort ifrån Offerdahl, öfwertahlat och tagit med sigh Håkan Larssons i Landöö tienstepiga Karin Olofsdotter, med sin ringa ägendomb och stuhlit een hoop maatwahror af bonden Håkan Larsson. Effter dhem hafwer ländzman, som förrijdaren skickadt, straxt karlen effter, att hempta dhem igen, men dhe hafwa undsluppit, och luppit ifrån sine böhlor och tagit flyckten före dhe blefwo dhem warse. Barbro alfwahrligen förmantes bekänna, om hon icke och hafwer hafft olofligit omgängie med soldaten Oluf Pehrsson, hwartil hon inständigt neij swarade. När som witnom Olof Larsson, Jon Larsson, Jöns Jonsson och Märit Larssdotter framkallades, som dher i samma stugu hafwa legat och begynte henne öfwertyga, att dhe bägge hafwa klädt af sigh, hon kiortelen och Oluf böxorna, lade Oluf sigh om affton sunnan för Barbro, men om mårgon lågh han på norra sidan om henne, såsom och att fällen gick opp och neder, då Oluf och soldaten Jöns, som lågo dher straxt brede wid i een annan sängh, stötte på hwar annan, att see på dheras förehafwande, då Barbro omsider bekände, att Oluf den gången henne häfdade och hade sin fullkomblig willia och gerningh med hwar andra. Märit Larsdotter witnade att när som Påhl Pehrsson kom till Edhe om långfredagen så hwiskade hon till Barbro, det ähr den karlen som giffter ähr, och frijar til landööpigan. Om påskedags natten så lägrade Påhl Barbro, medan hon dher lågh i samma säng. [93] Soldaten Jöns Jonsson witnade effter aflagd eedh, att när som Oluf Pehrsson aldraförst kom till Edhe, sade Jöns öfwer[..]ndt till Barbro att Oluf Pehrsson war giffter. Så emedan kohnan Barbro Larsdotter tilståår och bekänner icke allenast hafft olofligit omgängie med den förrymbde giffta pehrsonen Påhl Påhlsson Flagga, uthan och, med den andra giffta soldaten Oluf Pehrsson, bägge under capitein Christians compagnie, hwarför till föllie af Kongl. Maij:ttz drottningh Cristinæ resolution om eenfalt hoor, saakfältes Barbro för den första 40 m:k:r sm:tt, och för den andra dubbelt nembl:n 80 m:k:r sm:tt. Men effter hon icke hade något at böta med, dy afstraffades hon den 1 junij med hudstrykande. Om Påhl Perssons saak, opskiutes til hanss återkompst, och Oluf Pehrsson som nu håller sigh undan, igenfinnes, hanss sak wara afdömbdt den 4 septembris i detta åhr.

3. Erik Henriksson i Tångeråsen å sin dotters, Märit Eriksdotters wäg:r opbiuder halfva Jon Gunnarssons hemman i Bärgom första gången, pantsatt för 100 r:d:r.

4. Enar Pålsson i Ekeberg opbiuder första gången 1 1/6 tunland ibid. kiöpt af Olof Pehrsson i Ekeberg för 60 r:d:r.

5. Olof Jonsson ifrån Öhnet opbiuder det sythnings contract han hafwer oprättadt med Erik Andersson och Bengt Jonss i Ekeberg första gången, at försöria Olof Månsson i Tångeråsen.

6. Efftersom sal. Jon Pehrsson i Tångeråsen eij hafwer effterkommidt tingsdohmen af den 25 aprilis 1665 och erlagt uthlagorna 1 d:r 18 öre sm:tt för hwart åhr han slottgodzet Skarpås brukade, som hade bordt afkortas af capital- [95] summan Hemming Jonsson i Rise skyldigh ähr, dy blefwo parterna förlijkte, som rätten och skiähligt fann, att sal. Joen Pehrssons arfwingar, Erich Hindrichssons dotter Märit afståår 5 r:d:r och resten, 15 r:d:r låfwade Hemmingh til Greori marcknad 1676 betahla uthan någon geensäijelsse, hwar med dheras twist blifwer ophäfwin.

Ting den 2 november 1675

Källa: Avskriftsamlingen, vol. 32,  (kopia av renovation) sid. 171, ÖLA.

Anno 1675 den 2 novembris höltz laga tingh i Offerdahl med allmogen dher sammastädes, närwarandes dhe tolf edsworne nämbdemän.

Helge Larsson i Åflo,        Jakob Olofsson i Söråsen
Erik Persson i Berg,        Simon Torbijörnsson i Utgård
Olof Håkansson i Grötom,        Jon Nilsson i Öne
Nils Andersson i Stave        Nils Eriksson i Kaxås
Kjell Eriksson i Lien,         Erik Henriksson i Tångeråsen
Staffan Olofsson i Kläppen,    Lars Halvarsson i Landön

1. Lars Halvarsson i Landön aflade sin nämbdemans eedh.

2. Jon Olofsson med sina grannar i Önet klageligen sigh beswärade, det Lars Larsson i Ede, hafwer uthan dheras låf och minne opsatt någre huus på afradzlandet Fiskviken och hafwer icke allenast sin boskap dher, uthan och, af andra emottager, dher med han giörer dhem förfångh, hwarföre effter Sweriges lag 32 cap. Kongs B. och 14 cap. Rådst B. Stl. förbödz Lars Larsson wid 40 m:k:r straff her effter med sådant afstå, och icke komma tijt offtare om sommaren med sin eller andras boskap. Angående dhe huus han dher hafwer opsatt, så remitteras till ländz och tolfmäns ransakningh.

3. Agnis Helgesdotter i Tulleråsen opbiuder sigh till syytningh första gången hoos Anders Olofsson ibidem, för jembnarwa skuld.

4. Jon Gunnarssons halfwa hemman i Berge opbödz andra gången, pantsatt til pigan Märit Eriksdotter för 100 r:d:r.

Ting den 13 november 1676

Källa: Avskriftsamlingen, vol. 32,  (kopia av renovation) sid. 301-303, ÖLA.

Anno 1676 den 13 novembris höltz laga tingh i Offerdahl med allmogen dher sammastädes, närwarandes dhe tolf eedsworne nämbdemän.

Helge Larsson i Åflo,        Simon Torbjörnsson i Utgård
Erik Persson i Berg,        Jon Nilsson i Öne
Olof Håkansson i Grötom,        Erik Henriksson i Tångeråsen
Nils Eriksson i Kaxås,        Staffan Olofsson i Kläppen
Kjell Eriksson i Lien,        Lars Halvarsson i Landön
Jon Eriksson i Rise,        Nils Gunnarsson i Bångåsen

1. Jon Erichsson i Rise och Nils Gunnarsson i Bångåsen aflade sin nämbdemanss eedh.

2. Offerdahls allmogen alfwahrligen förmantes byggia den östre allmänne wägen åth Wiken till Alsen näst- [303] kommande wåhr. Dher sådant eij blifwer effterkommedt, skohla dhe derföre lagligen plichta.

3. Olof Perssons hemman i Ekeberg opbödz andra gången, kiöpt af Enar Phlsson för 65 r:d:r.

4. Tolfmän som emot Kongl. Maij:ttz tåghordningh hafwa uttagit ryttarecorporalen Hans Jönsson Mogens hustrus häst, utj durchmarchen, dher ifrån hon för sitt hemman befrijas, skohla refundera henne skadan igen, och henne här efter, låta blifwa för skiutzfärder omolesterat, uthi anseende hennes man ähr i fiendelandh.

Ting den 26 mars 1677

Källa: Avskriftsamlingen, vol. 32,  (kopia av renovation) sid. 427-429, ÖLA.

Anno 1677 den 26 martij höltz laga tingh i Offerdaal med allmogen dher sammastädes, närwarandes i cronones befallningzmans stelle, prowiandtmestaren wälb:d Pehr Erichsson Niure tillika med nämbden.

Helge Larsson i Åflo,        Jakob Olofsson i Söråsen
Erik Persson i Berg,        Simon Torbjörnsson i Utgård
Jöns Månsson i Stavre,        Nils Eriksson i Kaxås
Kjell Eriksson i Lien,        Erik Henriksson i Tångeråsen
Staffan Olofsson i Kläppen,    Lars Halvarsson i Landön
Jon Eriksson i Rise,        Nils Gunnarsson i Bångåsen

1. Förlijchtes inför rätten Olof Olofsson i Söråsen med Olof Nilsson i Åflo och Olof Jacobsson i Söråsen, om den häst som capitein Bergers schergiant i Wämbdahlen hafwer af Oluf Nilsson taget, och eij mehra fått för hästen än 4 d:r sölf:rm:tt. Af orsaak att Oluf Jacobsson som hästen skulle igentaga, rymbde ifrån honom. Sålunda att Oluf Nilsson skall till dhe 4 d:r sm:tt, erläggia till Oluf Olufsson 1 r:d:r och Oluf Jacobsson som största orsaken war, utgifwa 5 r:d:r dher i dhe 4 d:r s:m:tt blifwa inrecknade och dhe öfrige 4 r:d:r, så brister äganden sielf på hästen.

2. Effterskrefne aflade sin eedh, nembl:n Jacob Olofsson i Söråsen, Simon Torbjörnsson i Utgård, Olof Persson i Tulleråsen, Matts Jonsson i Stavre, Olof Månsson i Tångeråsen och Olof Olofsson i Ööd, hwilke witnade [429] att den uthlefwererade 1675 åhrs kyrckiotijonde spanmåhl som skulle bakas till brödh, hawa een tunna korn eij mehra wägit än 6 lispund[?] och dher af eij mehra tårt brödh blifwit än 6 pund uhr korntunan.

3. Allmogen alfwarligen tilsades att dhe skola stämma alla lapparna som boendes ähr här utj Offerdahls fjäll til nästkommande laga tingh, att rätten kan om dheras förehållande ransaka, huruledes dhe emot hvar annan sigh beter.

4. Allmogen i Offerdaahls sochn bewilliade häradzhöfdingen attest på huru många lappar ähre i denne lappmarcken sedan anno 1671 till 1677 att eij flera hafwa warit än 6 lappar.

 

Ting den 21 februari 1678

Källa: Jämtlands domsagas häradsrätts arkiv, vol. AI:8, sid. 20-20v, ÖLA.

Anno 1678 den 21 februarij höltz ordinarie laga tingh i Offerdaal, närwarandes cronones befallningsman wälbe:de Nils Olofsson Hällman tillika med dhe tolf edsworne nämbdemän.

Helge Larsson i Åflo                              Simon Torbjörnsson i Utgård
Erik Persson i Berg                               Jon Nilsson i Öne
Jöns Månsson i Stavre                              Joe Erkhsson i Rise
Kjell Eriksson i Lien                              Lars Halvarsson i Landön
Nils Gunnarsson i Bångåsen                    Nils Eriksson i Kaxås
Erik Henriksson i Tångeråsen                 Enar Pålsson i Ekeberg

1.    Enar Pålsson i Ekeberg aflade sin nämbdemans eedh.

# Supra: Befallningsman wälbe:de Nills Hellman publicerade hanss excell:tz gouverneurens högwälborne h:r Jacob Flemings uthskrefne puncter som tilförne specificerade äher.

2.    Lappen Mårten Torkelsson angifwes af hanss ährewör:tt. probsten höglärde m:tr Zachris Plantin hafwa förspordt af Lapparna när dhe sidst wore fram på landet, det Mårten hafwa hafft

olofligit omgenge med Stutt Torkiels dotter i lappmarckn och aflat tilhopa barn, som skulle wara födt förledin wåhres, men nu ähr ingethera tilstedes, dy remitteras till näste laga tingh.

3.    Ehreborne och dygdesamma matrona h. Dorotea Månsdotter, sampt hennes son, wördig och wäll:de h:r Måns Flodalinus på \sin och/ sine syskons wäg:r, insinuerade Torbjörn Jacobssons i Söråsen \slutne/ kiöpeskrifft af dato 6 novembris 1676, dherutinnan han hafwer ingåt kiöp om Edeshemmanet som beståår af 3 tunneland, skulle derföre hafwa 125 r:d:r, och der på straxt gifuit 5 r:d:r handpenningar, \det/ han ländzman Moses Andersson och Helge Larsson i Åflo, såsom witne underskrifwit hafwa, hwilket kiöp Torbiörn \nu/ eij wil fullgiöra, uthan för 1677 \igenom försummelse och motwillia/ låtit det liggia osådt och obrukadt. Torbiörn Jacobsson för rätten bekänner hemmanet hafwa sigh tilhandlat och dher på gifwit fästepenningar \som bemelt är/ hwarföre pröfwar rätten skiäligt och Swerges lagh 1. capitel KiöpM. B. landz och stadzlagen lijkmätigt att kiöp böhr stå och eij återgå, uthan Torbiörn Jacobsson ähr förplichtat hemmanet Ede behålla och penningarna 125 r:d:r wederbörandenom uthan oppehåld tilställa och förnöija men igenom annors intercession efftergafs honom på kiöpet tijo rijkzd:r.

Ting den 11 november 1678

Källa: Jämtlands domsagas häradsrätts arkiv, vol. AI:8, sid. 85v-87v, ÖLA.

Anno 1678 den 11 novemb. höltz laga tingh i Offerdaal, närwarandes cronones befallnings-man wäll:de Jonas Flodin sampt nemnden.

Erik Persson i Berg                               Simon Torbjörnsson i Utgård
Lars Helgesson i Åflo                                Erik Henriksson i Tångeråsen
Jöns Månsson i Stavre                              Lars Halvarsson i Landön
Jon Eriksson i Rise                                      Enar Pålsson i Ekeberg
Sjul Gunnarsson i Kaxås                          Nils Gunnarsson i Bångåsen
Kjell Eriksson i Lien                               Per Månsson i Kaxås

1.    Lars Larsson i Ede kiärade til dygdesamma matronan h. Dordi Månsdotter effter halfft Västerkönsta, men såsom hon eij ähr lagl. stembder, dy lofwade \hen/ne näste tingh med sine skiähl inkomma.

2.    Blef av rätten förafskiedat (?), att Jon Olofsson i Önet skal tilställa Per Månsson i Kaxås een daler sölf:r mynt för den 6 daler plåt han prætenderar, och Jon nekar til, helst emedan inga witnen fanss, och Pehr dessuthan åthniutit någre lass ängh i underpant för 4 r:d:r som sedermehra betalte ähr.

3. Ehrewyrdige probsten höglärde mest:r Zacharias Plantin angaf huru såsom han hafwer förmådt Bergomshemmanet till odel, genom gårdbyte, men beklagandes sigh inga bref finna til be:te hemman som kunna uthwijsa dhe ägor och lägenheter sampt fiskiewatn som til höra under Bärgomshemmanet, dher igenom all rättigheet ähr förstympat(?). Prætenderandes först på Öhne slottegodz ett tunl:d som för tijden brukas under Ängeshemmanet af capiteinleutnantskan dygdesamma matrona h. Dordi Månsdotter, hvilket tunland ehrevördige probsts förmohner af ålder legat til Bergomshemmanet, och effter capiteinleutnanskan eij ähr lagl. stembd, uthan begiärade at saken måtte anhängiggiöras.

2. För det andra protesterar emot tolfmäns 1666 åhrs utgifne sochne attest, om Öne slottegodz eij skal lagligen wara procederat. effter såsom ehrewörd. probsten wil bewijsa Öne wara böxlat under Bergomshemmanet.

3. Det pergamentsbref som hafwer warit på fiskiet dyyn, ähr bortkommit, som lyder huru stoor andere Bergom, Kläppen och Änges byar hafwa i dyy fiskiet, hwilket bref war tilstädes när sal. capiten Anrep tilhölt på Bergom. Och efftersom dyy fiskiet tilhörer så wäl Bergomshemmanet, Kläppe och Ängie, begärer fördenskuld at fiskiet deelas effter tunland och hemmanens stoorleek, som af ålder warit hafwer.

4.    Effter sakenes noga öfwerwägande och skiährskådande pröfwar rätten skiäligt och Sweriges lagh 6 och 25 cap. Byggningabalken LL lijkmätigt, att ehrewördige probsten höglärde mest. Zakharias Plantin som högre \och dubbelt/ jordetunl hafwer i Bergomshemmanet framför sin granne Jon Gunnarson, som dher emot \allenast en/ halfparte äger, det ehrewördige probsten oklandrat behåller halfparten \eller tvådelen/ i dyy fiskiet och \d. ene ¼/ fierdeparten Jon Gunnarsson,  \som av ålder warit hafwer efter Jon Olofsson i Önetz bewitnande, som födder och upwuxin är på Västerbergomshemmanet. Den andra/ fierdeparten angående tilkommer Ängieshemmanetz åboende effter Kläppe slottegodz som bytesbrefwet de dato 1. octob. 1634 innehåller och förmähler, hwilket å laga tinget i Offerdaal samma dato opläset och confirmerat ähr.

Emot \de sidsta domsluten/ innan 8 dagars förlopp appelerade h:r e:w. probsten med 3 mark Sm:tt.

5.     Lars Larsson i Ede, som a:o 1674 den 25 octobris hafwer försålt til dygdesamma matrona h. Dordi Månsdotter ett slottegodz Högkläppen för 54 r:d:r, och nu sedermehra förledne 6. novembris hafwer det samma oplåtit ährewördige probsten för 50 r:d:r och en tunna korn, och effter det förra kiöpet bekreftet med 6 underskrefne witnen, som af rätten approberas, hwarföre Lars Larsson som twene hafwer sålt ett, saakfeltes effter 14 cap Kiöpmåle balk till 3 mark Sm:tt.

[5a.] Ehrewördige probsten höglärde m:r Zacharias Plantin proponerade hafwa förnummit det åtskillige gå til een persohn i Lijdt och kyrckans kyrkiebohl, Lars Tholsson, den dhe wijsseman kalla, i synnerheet Per Månsson i Kaxås, som elliest ährende hade til sin slächt i Kläppe, hafwer Lars Tholsson frågat, hwilken som hafwer stuhlit dhe bortkombne pengar i Offerdaal, swarade och nampngifwit en skomakardräng med swart knölot håår, skulle det hafwa föröfwat.

6.    Ehrewördige probsten begärer syyn på slottegodzet Råsen, hwarför alle ineressenter citerades till näste laga tingh hafwandes sine documenter tilstedes att wijsa huru mycket hwar och een dher hafwa och hwad skatt dhe dher af giöra.

7.    Ehrewördige probsten höglärde m:r Zacharias Plantin framwiste i rätten sal. kyrckioheerdens h:r Oluf Bertilssons qvittentz af dato 26 januarij 1644 på det inventarium han  haar \emottagit och/ qvitterat sal. h:r Oluf Nilss i Trång Dher på än fattas 3:ne documenter el. ett pergamentzbref, en lagmans domb och det tridir om skahlet. Hwarföre sal. kyrkioherdens h:r Olufz änkia förehöltz communicera med sine barn och arfwingar att dhee effter ransake, på det dhe \documenter/ kunna komma tilstedes och för alt åkommande tiltaal blifwa i framtijden omolesterade.

Ting den 25 och 26 juni 1679

Källa: Jämtlands domsagas häradsrätts arkiv, vol. A I: 8, fol. 158r–162v, ÖLA. Fol. 158r–v utgör ett koncept till en paragraf betecknad som ”1. P:” Fol. 159r–162v utgör själva huvudprotokollet, med notis om att nämnda paragraf skall införas efter § 3 i protokollet 25 juni avseende Offerdal. Huvudprotokollet är uppdelat i separata avsnitt för mål rörande Offerdal respektive Alsen–Mattmar.

 Anno 1679 den 25 junij höltz laga tingh i Allzen med allmogen af Offerdahl. Närwarande cronones befallningsman wälb:de Jonas Flodin, tillika med dhe tolff eedsworne nämbdemän.

1. P: Ehrewyrdige probsten höglärde m:r Zacharias Plantin tilkiärde samptel. Ängies familien att få inlösa ett tunland i Öhne by beläget, wijsandes dher hoos, hemmanet Bärgom, som han sigh til odel tilbytt, emot scholgården i Stocke på Frössöön, wara af ringa lägenheet, och intet swa­ra emot wästergården i Ängie som för detta kyrckioheerden wyrdigh och wällärde sal. h:r Olof Bertisson förbytt emot Bärgom, som skriftelige inlagan wjdare innehåller med allegatis Lit. A. B. C. och D.

Dher emot, den 26 junij, infinner sigh \capiteinleut:n af cavalleriet, edel och manhafft. Måns Christiersson Lilliewalk och/ clariss:s dominus mag:r Salomon Hofverberg å samptl. familiens wäg:r.

Exciperandes först, sigh intet wara stämbder utj denne saken, att wijsa bytesbrefwet, angående Bärgom och Ängie, upwijsandes allenast kiöpebrefwet på Öhne tunlandet af dato 10 aprilis 1658, och dher på gifne fastebref d. 25 aprilis 1665, innehållandes hafwa för bem:te ena tunlandet i Öhne, gifwit Hemming Jonsson i Bärgom 114 r.d:r som Ängiesfamiliens fångsman Hemming, hafwer deels ärfdt effter sin swärfader Olof Törrisson och dels af sin syskon inlöst, som Offerdahls tinglags attest af den 28 novemb. 166[lucka], innehåller. Framteendes dher hoos gouverneurens högwälb:ne h:r Carl Sparres executorial och bewill­ningh af dato 5 febr. 1667 att samma tunland skahl skrifwas under Ängies röök och skatten dijt transporteras.

Ehrewyrdige probsten replicerade förmehnandes först sal. höghwälborne grefwe Johan Oxenstierna wara genom berättelse förledder att giöra byte med Bärgomshemmanet i Ängie. För det andra begiärade att grunden, som nu qwar ähr, må komma under en laga [fol. 158v] besicktningh. 3:tio; att Öhnegodzet i betracktande, det nödwändigare behöfwes under Bärgom, än som Ängie.

Effter saaksens noga öfwerläggiande finner rätten skiäligt

1. Angående hemmansbytande emillan Ängie och Bärgom, kan rätten eij röra wijdh, förr dher om opwijstes höga öfwerhetennes nådigste befallningh, helst emedan ehrewyrdige probs­ten haar bytt Stocke schohlgård emot Bärgom, och icke Ängie.

2. Anbelangandhe Öhnegodzet 1 tunland, som ligger een ny mijhl ifrån Bärgom och i teege­skiffte med the flera byemän i Öhne som sorterar af Joen Olufssons hemman 1/3-deel eller 1 tunland, emot Jon Olufssons 2/3-delar eller 2 tunl:d anstår denne rätten icke att ogilla ther å förr utgifne laga fastebref, uthan Ängiesfamiljen beställer så här effter, som här till bemelte Öhne godz 1 tunland effter 1 cap. Jord:B Landz:L. Dock, tillika med Joen Olufsson att draga lijka tunga och utskylder proportionaliter effter tunlandet een tridiepart, och sådant i krafft af Kongl. Maij:ttz placat:r af annis 1673 och 1677. Så vara passerat attesterar ut supra.

Utj v. häradzhöfd:s stelle,
Daniel Larsson Sidenius, manu propria

Emot denna domb appelerade ehrewyrdige probsten i rättan tijdh med 3 m:k:r s.m:tt.

Attesterar,
Daniel Larsson Sidenius, manu propria

[fol. 159r]

Anno 1679 den 25 junij höltz laga tingh i Allzen med allmogen af Offerdaal, närwarande cronones befallningsman wäll:de Jonas Flodin, tillijka med nämbden:

Erich Persson i Bergh                        Simon Torgutson i Utgård
Jöns Månsson i Stafre                       Lars Hällieson i Oflo
Joen Erichsson i Rijse                        Keel Erichsson i Böhle
Nils Erichsson i Kaxen                      Erich Hindersson i Tångeråsen
Pehr Swänsson i Kaxen                     Lars Halfwarsson i Landöön
Enar Påhlsson i Eekberg                    Nils Gunnarsson i Bångåsen

1.    Kongl. Maij:ttz placat och förordning.

2.    Capitainleutnanten edel och manhaftig Måns Christiersson Lilliewalk å sin hustrues, Dårdi Månssdotters wäg:r opbiuder andra gången Högkläppen som hon af Lars Larsson i Ede kiöpt för 54 r.d:r.

3.    Enar Pålsson i Ekeberg opbiuder tridie gången halfwa hemmanet han hafwer kiöpt af Olof Persson i Ekeberg för 65 r.d:r.

1. P:

Hijt införs dohmen emillan ehrewördige probsten mest. Zachris Plantin och Ängies familien; adde conceptet. [Se ovan!] [fol. 159v]

4.    Nämbdeman Enar Pålsson i Ekeberg angifwer i rätten huru såsom sal. Håkan Olofsson i Flatmo hafwa förledin midfastotijd såldt een häst till ländzman Moses Andersson för 7 r.d:r, den Moses genast bortsålde til Enar Påhlsson. På 8 dagar dher effter om een löhrdagh hafwer fadren Håkan tillika med 2:ne sina söner Bengt och Nils Håkanssönner gåt hemman ifrån och råkat Enar \på wägen/ kiöra uhr skogen med een hööskrinna med samma häst, den han[?] wåldsambligen \uthan laga domb/ igen togho, spännandes hästen ifrån höö­skrinnan på wägen. När denne Håkan lågh på sin sothesäng och besökias skulle med Herranss Nattward, hafwa han då skickadt effter Enar då dhe förlicktes om detta, och han som målsägande ähr gaf honom effter, och sielf beder för sönnerne Bengt och Nils, att högsta rätten eij må med dhem skiärpas.

Bengt Håkansson bekänner så wara tilgånget som ofwanbenembt är, warit med i föllie med sin sal. fader at igentaga sin farss häst, högeligen \med sin broder/ bedz före. Så emedan Bengt \och Nils/ Håkanssöner hafwer med måhlsäganden förlijktz, alltså androm til åth warningh kan rätten them eij onäfst bijfalla, uthan effter 5 cap. Edsöris Balk L.L. sampt 28 i Konungs B. för wåldtäckt saakfälla \bägge bröderna tillhopa/ til 4 m:k:r sm:tt. Detta oppå Kongl. Maij:ttz nådigste behagh. Angående sielfwa kiöpet tilståår Bengt Håkansson så war i sin faders lijffstijd kiöpslagat om hästen, dy erkänner rätten kiöpet effter lagh bör stå och eij återgå, och förplichtat wara hästen restituera, helst medan han i rättan tijd \eij/ hafuer til wederbörande dhe uthlagde 7 r.d:r återlefwererat förr dhem hästen sigh bemächtigade. [fol. 160r]

 5.    \Dato blef/ vppå ehrewyrdige probstens mest:r Zachariæ Plantins sida \effter part:s begäran förordnadt gode män/ Erik Persson i Berg, Jon Eriksson i Rise, Jöns Månsson i Stavre, och på Bengt Håkansson i Flatmons sida ländzman Moses Andersson, Nils Eriksson i Kaxen och Karl Eriksson i Böle, effter lagmans Henrik Göranssons dombbref af den 19 septemb. 1600, \att/ deele och byta parterne emellan effter dohmens innehåldh dhe ägor i Rååsen och Råse myra som Oluf Thörisson effter Bärgom och Mårten Nilsson effter Kläppe halfparten hwer aff ålder warit tildeelt.

Jon Gunnarsson i Bärgom insinuerade een attest gifwin af 6 tolfmän i Offerdaal. [I margi­nalen:] Vide acterne och 1678 åhrs protocoll. [fol. 160v]

6.    Ehrewyrdige probsten höglärde m:r Zachris Plantin framtedde i rätten dett in­ventarium som på capiteinleutnantens Måns Christierssons Lilliewalkz son Petter Månsson \på sitt möderne 100 r.d:r/ tillkommer som probsten har hafft til förmeringh, af dato 20 julj a:o 1674, altsedan fadren utreste i fiende land, begärandes blifwa ifrån detta beswär befrijadt, och att måhlsman af rätten blifwer förordnadt. Och emedan ingen ähr af möderne tilstädes här i landet dy emottogh cronones befallningsman wäl:tt Jonas Flodin det samma förmyndarskapet på sigh tillika med fadren capitein leutnanten Lilliewalk som contractet eller be:te inven­tarium till sigh annammande.

Allzens nämbdemän a:o 1679 d. 25 junij:

Erich Nilsson i Trångh                    Pehr Nilsson i Wången
Erich Nilsson i Moo                          Oluf Olufsson i Römesbergh
Bengt Larsson i Nohlbyen                Lars Erichson i Wärmoon
Oluf Nilsson i Gräffte                       Oluf Erichsson i Kluuk
Nils Påhlsson i Bärge                        Gunnar Månsson i Håff
Halfwar Nilsson i Blekåsen               Joen Mårtensson i Byyn

 

1.    Halvar Nilsson i Bleckåsen och Erik Nilsson ibidem kiärade til Jöns Persson i Ede, Nils Nilsson ibid. och h. Karin änkia i Römesbergh effter ett fäboställe Römesbergsboerne be:d, som dhe a:o 1666 hafwa låtit taxerat under sine hemman i Ede och Römesbergh kiäranderne föregifwa wara beläget på Bleckåsens skattskog och allenast \något mera än/ ¼ mihl ifrån sielfwa bohlbyyn. Swa­randerne dher eemot opwijse sal. camererarns Carl Bröms och sal. be­fallningsmans Dani­el Bertilssons bref af dato 1666 d. 14 maij sampt h:s excell. högwelb:e h:r gouverneurens Carl Sparres dherå gifne confirmation af dato 3 septembris 1677.

Dherutinnan \bewijses at/ Römesberghs fäboder och ödesböhle aldrig tilförne hafwer warit skatlagdt doch tilförne warit af ofwanskrefne förmän Mattz Jacobson i Römesberg, Pehr Halfwarsson och Nils Nilsson i Edhe af ålder brukadt, och af ödesmark optagit, derföre dhe blefwo taxerade, åhrligen utgifwa 1 dal. 4 öre s.m:t. \Och emedan kiäranderna eij några witnen kunna framtee denne omtwistade Römesbergs fäbowall hafwa någonsin warit brukadt af Blekååsboerne/, hwarföre till föllie af Sveriges lagh 1 cap. jord. B.L.L. \som h:s exell. högwell. h:r gouvern:s gifne confirmation/, erkänner rätten skiäligt det ofwan be:te kiärander af\träda och låta wederböranderne/ oklandrat behålla hwad dheres förfäder af ålder nyttiat och brukadt hafwa i denna Römmersbergs fäbo­wall. [fol. 161v]

2.    Per Jonsson i Landverk på sin hustrus Märit Jonsdotters wäg:r \jempte tridieman Per Jonsson af förmyndaren/ Nils Nilsson i Ede prætenderade 20 r.d:r insatte barnepenningar, han a:o 1671 hafwer emottagit, nembl. 10 in specie r.d:r och 10 r.d:r i 4 [?] st:n, hwilka sonen Nilss Nilsson och bekänner så i sanning wara, det hanss fader ähr så många p:g:r skyldigh. Interesset angå­ende, haar käranden låtit sigh benöija med 1 r.d:r om åhret, blifwa 8 r.d:r. Så emedan Nils Nilsson tilståår skulden \och elliest ähr detta barnegodz/ hwarföre \effter S. lag 15 cap. gifft. B. StL. erkännte rätten honom förplichtadt desse 20 r.d:r i samma myndtesort med dher på löpande interesse 8 r.d:r betahla, blifwa 28 r.d:r att åthniuta præferentzen framför andra creditorerna effter det ähr barnegodz.

3.    Gertrud Nilssdotter, som å förra tinget hafwa warit angifwen, då hon siuk låg, bekänner sig hafwa hafft lägersmåhl med capitein Jockum Dade och aflat tilhopa barn, hwilket hon förledit åhr födde, som än lefwer. Capiten Dade ähr af dhe danske 1677 blifwit fången och til Norrige öfwerförder. Och emedan gerningen är bekänd, dy effter höghlåfl. K. håfrättens reso­lution saakfältes Gertrud til 20 m.k:r s.m:t för hwilka böter Erich Nilsson i Mo caverade.

Tridieman Halvar Andersson i Åberg insinuerade een protest emot h. Karin änkia i Lands­om, eij wara barnafadren til hennes barn, uthan beskyller det förrijaren Oluf Michelsson af capitein Lakornes compagnie hafwer dher offta tilhållit och legat i säng tilhopa med henne, och gifwit henne 14 sexd:rs plåtar, ½ t:a rogh och 1 t:a korn. [fol. 162r]

Offerdahl d. 26 junij:

Wid saken agerades emillan ehrewörd. probsten höglärde m:r Zackris Plantin och samptel. Ängies familiens \fullmächtig cap:leut. edel och manhafft. Måns Christiersson Lilliewalk,/ om gårdabytet emellan Ängie och Bärgom. Erich Persson i Berge, \Jöns Månsson i Stafre/, nämb­de­män, berättade wara een gång landztingsmän när hans excell:s sal. gouverneuren högwelb:e greef Johan Oxenstierna hölth landsting i Rödöön, blef föredragit om hemmansbyte emillan Engie och Bergom at dhet skulle skee, \bekänner/ hafwer Erich Persson swaradt \befall. D. B./ här kan dhet eij låta \göra sigh/, uthan på heemting i Offerdaal, hafwer då sal. befall. \(som Erich Persson föregifwer)/ welb:d Daniel Bertilsson swaradt: Willien I eij sambtyckia, så skal dhet skee eder föruthan. Så inför rätten wara passerat.

Emedan som Per Eriksson i Walne tilståår hafwa kiöpt een häst af Erik Persson i Berg och Offerdal och dher på kiöpet restera 12 daler k.m:t, föregifwandes hästen sedermehra ähr siuk blifwen. Dher emot Erich Persson [resten av sidan oskriven]. [fol. 162v]

Allzen d. 26 junij:

Ehrewyrdige probsten höglärde m:r Zackarias Plantin insinuerade archiebiskop Hemmings i Ubsala brefz copia af a:o 1346, af h:s nåde krigsöf:sten wälb:en h. Henrich Flemingh vidimerat j Rödöön d. 22 martij 1644, lydande at halfwa Bärge ägor ähr kiöpt til Allzens kyrkiobord för 90 m:k jemska, halfparten wara af kyrkian och den andra af sochne folket gifwit, \och i stellet för dhe 90 m:k skulle allmogen slippa uthgifwa geete marck[?] smöret./ Beklagandes det Bärge åboenderne som den ena halfparten äga, hafwa mehra skogh utödt och tillfallin krächtedt än dhe med rätta tillkomma. Nils Påhlsson i Bärge opwiste et g:lt pergamentz synebref af d. 11 octobris 1597, af lijka klagomåhl aff kyrkiobordz åboenden det Bärgeman haar mehra i skogh och marck afrödt än på hanss halfpart belöper. Altså af rätten bewilliades ägande syyn, 3 å hwartera sidan; nembligen på erewörd. probstens: Oluf Olufson i Römesberg, Erich Nilsson i Moo, Bengt Larsson i Nohlbyyn; å swarandens: Pehr Nilsson i Wången, Erich Nilsson i Trångh och Halfwar Nilsson i Blekåsen; att ransaka och effter brefwens innehåld, parterne emillan liqvidera, dher någonthera blifwer wahnlottat söke å näste laga tingh rättens uthslagh.

 

Ting den 13 november 1679

Källa: Jämtlands domsagas häradsrätts arkiv, vol. A I: 8, fol. 184r–187v, ÖLA.

 A:o 1679 den 13 novemb: höltz laga tingh i Allzen med allmogen af Offerdahls giäld, när­warande cronans befallningsman welbe:te Jonas Flodin tillika med dhe tolf eedsworne nämb­demän:

Offerdaal sochn:                               Allzen sochn:
Erich Persson i Berg                          Nils Månsson i Hälleberg
Jöns Månsson i Stafre                       Halfwar Nilsson i Blekåsen
Per Månsson i Kaxen                        Gunnar Månsson i Håff
Enar Påhlsson i Eekberg                  Nils Påhlsson i Bärge

Mattmar:                                              Pehr Nilsson i Wången
Oluf Erichsson i Kluk                       Erich Nilsson i Moo
Oluf Nilsson i Gräffte

1.    Lucia Gunnarsdotter i Bångåsen bekänner sigh hafwa haft lägersmåhl med een \finsk/ ryttare af major Wrångs compagnie, Hindrich Paal be:d, och aflat tilhopa barn, hwilket föddes 8 dagar effter midsommar. Tolfmän Halvar Nilsson i Bleckåsen och Nils Gunnarsson i Bångåsen betygade hördt af andra finska ryttare, det bemelte Paals Hindrich war een giffter persohn, hwilken här ifrån afrester ähr.

Lucia nekar aldeles afwetta det Hindrich war giffter, och allenast bekändt för sigh det han war ogifft persohn och til henne frijadt.[fol. 184v] Ehuruwähl denne Lucia med inga skiähl kan bewijsa det Hindrich haar warit ogiffter, uthan sedermehra sielf bekänner när han af marchen \från Rööroos/ war kommen tilbaka, frågat hanss cammerater, och \förnumit/ warit giffter, kan denna rätten eij annat sluta, än effter kongl. straffordningh 1 punct låta plichta 40 dal. silf:r mynt. Men äger intet att böta med, dy undergick han corporalstraff.

2.    Sigrid Israelsdotter ifrån Mattmar bekänner och sig hafwa hafft olofligit omgänge med en finsk ryttare af majors compagnie Thomas Stockman, uti hans qwarter i Offerdaal och Kaxen, hwilken giffter war, som hon eij unddraga kan iu afwetta. Någon tijdh dher effter hafwer hon sielf bekiändt för åthskillige det hon haar warit hafwande, men dock icke födt något barn. \Såsom nämbden oppå tilfrågan intet kan bewijsa denne Sigrid för \begångne/ enkelt hoor med be:te ryttare./ Hwarföre till föllie af Kongl. Maij:ttz strafordningh saakfältes til 40 dal. silf:r mynt \men äger intet at böta med, dy plichtade hon med kroppen och execution öfwer desse bägge anstältes d. 14 novemb. 1679. [fol. 185r]

3.    Elisabet Carlsdotter ifrån Fåker och Nääs tilstår och hafwer hafft olofligit omgängie med een soldat af capitän Arvid Dures compagnie, Anders Persson benembd, född i Wäster­botten, och aflat med honom barn, hwilket föddes 10 weckor före Michaelis. Men Anders blef död före juul 1678, som eij annat förspordt ähr. Han war en ogifter persohn. Alltså effter Kongl. hofrättens resolution saakfälltes til 20 m.k:r silf:rmynt.

4.    Efftersom pigan Karin Jonssdotter eij wil träda j tiensten hoos Per Olofsson Dunder i Hufwelswijken oachtandes hon legopenningen haar emottagit, uthan modren h. Ingrid An­ders­dotter haar henne dher ifrån tagit. Altså \effter lagh och Kungl. resolution och legohions stadga/ pröfwar rätten skiähligt, det Karin antingen gåår i tienst och tiähnar sitt åhr uth, eller betalar 6 daler s.m:t.

5.    Olof Helgessons i Bångåsen syytningsskrifft gifwin Jon Pålsson ibidem opbödz första gången. [fol. 185v]

Jon Olofsson i Öne som anno 1677 skyldigh war på uthlagorne, derföre af honom pantades een smörfierdingh för 4 daler s.m:t som skulle lefwereras till h:r öfwersten wälborne Åke Ulffsparre. När fierdingen besichtigades war smöret odugelighit och lijtet saltat, alltså wräch­tes det, hwartil sedermehra a:o 1677 kom i fiendens händer, och effter Jon Olufsson sielf eij framförde sitt smör, dher han dhet kunne hafwa gentagit, dher dhet war odugeligt, alltså bäär han sielf samma skada omgälla och be:te 4 daler s.m:t betahla.

Blef af nämbden resolverat, det Anders Olofsson i Kyrckiobyen och h. Karin i Kluk ähre förplichtade betahla Bengt Larsson i Nohlby 3 daler s.m:t \tilhopa/ för den häst han til Wämb­dahlen haar uthrustat på marchen.

6.    Ländzmans Moses Anderssons fullmächtig och broder Erik Andersson anklagade effter­skrefne eij effter befallningh hafwa kommit tilstädes at skiutsa dhe resande som cronones ährin­der hade at beställa, såsom skiutzskicker Olof Andersson i Östbacken, Jon Olofsson i Väst­backen, Olof Olofsson i Kogsta, Biörn Kjelsson ibid, och Erik Nilsson i Bleckåsen. Altså sakfeltes desse til 3 m.k:r s:m:t, hwartere effter 33 cap. ting: B. L.L. blifva 15 m.k:r. [fol. 186r]

7.    Jon Olofsson i Wästbacken opbiuder förste gången h. Karin Jonsdotters i Oflo och Inge­bor Erichsdotters i Wästbacken syytningsskrifft.

8.    Per Gothessons i Krok låter genom Bengt Larsson i Nohlbyen första gången opbiuda Nils Nilssons i Ede hemman, pantsat för 77 r.d:r giäld á 6 m.k:r silfwermynt stycket weder­böranden til återlössen.

Kyrckioheerden i Rödöön wyrdig och wällärde h:r Hans Damianus, effter laga citation lät insi­nuera 2:ne attester af d. 2 octob. och 9 novemb. 1679, emot Olof Slummer i Rödöön angå­ende hanss swågers ryttarens bruna häst som aff qwinfolk ähr opfunin och til Slummer lefwererat. Altså af rätten imponerades Slummer hästen tilbaka lefwerera til kyrckioherden i Rödöön, uthan någon inwänd eenskyllan[?], och sökie han corneten Mattz Brewitz, dijt han sedan haar satt hästen, det bäst han kan och gitter.

Emillan Olof Eriksson i Kluk och Halvar Nilsson förordnades gode män 3 å hwartere sidan. Nembl. å den ena Erik Nilsson i Mo, Olof Nilsson i Gräfte och Halvar Nilsson i Bleck­åsen, och å den andra Nils Månsson i Hälleberg, Gunnar Månsson i Håf och Per Nilsson i Wången, at öfwersee och ransaka den twist dhe hafwa sin emellan om een haga och ängstycke. [fol. 186v]

9.    Jon Mårtensson i Udbyen bewilliades fastebref på 1½ tl. jord i Udbyen som han \af/ sin broder Anders Mårtensson för 30 r.d:r kiöpt hafwer, effter det war lagbudit och lagståndit.

10.  Sammaledes bewilliades Olof Nilsson i Kiösta fastebref på 3 tunl:d som han af sin mor­broder Nils Eriksson i Kaxen ifrån Offerdaal kiöpt hafwer för 120 r.d:r, hwilket och befanss wara lagbudit och lagståndit och ingen dher å hafwer \af bördemännerne/ lagligen klandrat.

11.  Jon Nilsson i \Öne/ Ullzåsen præsenterade sin systers Karin Nilsdotters syytnings­skrifft. Då ryttaren Jonas Månsson som brorsdotter till ächta haf:r prætenderade dät måhlsman Heming Jonsson j Rijse, med förre opprättade contractet må först komma tilstädes, alltså å rättens wäg:r citerades han til näste laga ting, med be:te contract comparera.

Grels Larsson i Römesberg kiärade til Anders Olofsson i Ocke \at få tilbaka sine uthlagde p:g:r för/ dett stoo som han af honom hafwer kiöpt, hwilket stoo fendriken af dragounerne Simon Nilsson Falk hafwer uthan laga domb tagit ifrån Grels Larsson och reest uthur landet med, förmenandes dhet [fol. 187r] Anders Olufss skal plichtig wara honom hanss skada refundera. Dher emot Anders beropar sigh på länssman Pehr Erichson i Kiösta och tolfmän til witne, det han hafwer be:te stoo kiöpt af befallningsman wälb:de Nils Hällman på Frössöön \1678/, effter h:r excell:n rijkzrådetz och fältmarskalkens högwälb:e h:r Hindrichs Horns order och befall­ningh, att försällia dragounstoerna effter dhe wore aldeles uthmattader. Detta stoo \bewitnade nämnden wara/ kommit ifrån Undersåker och Kall sochn, och aldrig haar tilhördt fendricken Falk, och emedan han så olagligin haar tillwällat sigh stoo\och förspöries det be:te fendrich kommer hijt i landet igen, alltså i ödmiukheet/ remitterar detta till h:s nåde wälb:e h:r general majorens nådige resolution och rättmätige adsistence.

12.  Per Jonsson j Landverk och Per Jonsson tridieman insinuerade een oprättat förlijk­ningsskrifft med dheras målsman Göran Persson i Mörviken sålunda, at Jöran skal på 3 termi­ner erläggia 19½ specie r.d:r och 2 r.d:r á 6 m:k:r s.m:t stycke. Den första terminen 10 r.d:r in specie til Jemptmarknan, den andra til Jemptmarknen nest effter och sista til tridie Jemt­marknen. [fol. 187v]

13.  Lars Eriksson i Wärmon, Erik Nilsson i Trång och Grels Larsson i Römesbergh rächte cr:befallningsman hand och caverade för Nils Nilsson i Ede at wara tilstädes när påfordras, efftersom execution eij ähr öfwer honom anstält effter högl. Kongl. håfrättens resolution att löpa 9 gånger gatulopp för begångne tiufnad a:o 1673 hoos Pehr Halfwarss i Edhe.

14.  Effter hanss excell:z gouverneurens högwälborne h:r Jacob Flemmings resolution daterat Brunflod d. 5 februarij 1679, ransakades huru beskaffat ähr med Yteråå fiskie, som \Trång och Åse männerne/ alt ifrån a:o 1666 d. 14 maij bortmistat hafwa och worden brukat af fordom befallningsman sal. Daniel Bertilsson och ländzman \i Allzen/ sal. Erik Eriksson i Allzen, emot årlig taxa 3 dal. s.m:t. Så betyga nämnden på sin eedhzplicht det be:te Yteråå fiskie ähr beläget in på Trångh och Åsemännernes grund, och allenast een fieerdedels mijhl ifrån sielfwa bohlbyerne, som dhe af ålder tilförne \oquald/ nyttiat och brukat hafwa in til a:o 1666 då hanss excell:z gouverneurens högwelb: h:r Carl Horns confirmation af d.[lucka] septem­bris 1667 kom emillan, hafwa kieranderna \i Trång och Åsan alt sedan be:te Yteråå fiskie mistat. Såsom detta fiskie effter Komgl. Maij:ttz 1677 åhrs placat, om ägornes förmin­skande \hörer med rätta under bohlbyerne/ hwarför i all underdåhn ödmiukheet remitteras detta til h:r excell:z högwälb:e h:r gouverneurens nådige resolution.

Ting den 17 maj 1680

Källa: Jämtlands domsagas häradsrätts arkiv, vol. AI:8, sid. 226r-229r, ÖLA.

 Anno 1680 den 17 maij höltz laga ting i Allzen med allmogen af Offerdahls giäld, närvarande cronones befallningsman wälbetrodde Jonas Flodin tillika med dhe tolf eedsworne nämbdemän

Erik Persson i Berg                                 Nils Månsson i Hälleberg
Jöns Månsson i Stavre                              Per Nisson i Vången
Per Månsson i Kaxås                                 Erik Nilsson i Mo
Enar Pålsson i Ekeberg                           Halvar Nilsson i Bleckåsen
Olof Eriksson i Kluk                                  Nils Pålsson i Berge
Olof Nilsson i Gräfte                                 Bengt Larsson i Nordbyn

[1a.] Befallningsman wäll:de Jonas Flodin förehölt Enar Pålsson i Ekeberg hwar han hafwer giordt af det dragounstoo som han på foder hafwer antagit, hwilket effter noga ransakan befanns, det han hafwer de bortbytt til Lars Halvarsson i Landön, hwilken ryttaren Törris Jonsson hafwer effter h:r generalmajorens order tagit på marchen til Norrge, dher han blef uthmächtigader, och qwarliggande, som nämbden wärderade för 3 d:r sm:tt.

[1b.] Jonas Månsson i Stavre brukar och ett af dragoune stoerne. Derföre han swarar och betahlar til Kongl. Maij:tt och cronan 3 dr sm:tt.

1. Ländzman Moses Andersson och Erik Persson Bärgh med sine lagsmän angåfwo, det \skatt/lappen Jon Olofsson Skiärbeen hafwa på dheras afradszland förleden 27 martij, 6 dagar effter midfastosöndag skiutit 2:ne älgskalfwar, uti förbudin tijdh, hwilket han tilståår, och beklagar \högeligen/ sin stora nöd och fattigdomb, intet hafwer något att föda och uppehålla sigh och sin \hustru/ medh.

 [I marginalen:] ”Ingen haf:r macht att efftergifwa cronones rätt, then som icke eger koo böte medh krop, det 8 capit. gifftemål b. L.L.”

Målsäganderne som skogen och afradhlandet äga, klaga icke öfwer honom, uthan för denne gången, för hanss fattigdomb efftergifwa, med den condition at han här effter med sådant afståår. För Konungssaken beder han på det ödmiukeligaste må för denne gången blifwa efftergifwin, begärandes dilation at få sökia hans excell. högwälborne h:r gouverneuren om nåder och tilgifft. Sedan måhlsäganderne hafwa sin rätt skattelappen Joen Olufsson Skiärbeen efftergifwit, men cronones saak ståår ännu öppen, hwarföre i all underdåhn ödmiukheet remitteras han först til h:r excell:z högwälb. h:r gouverneurens nådige diposition och betänckande.

2.   Jon Nilsson i Öne opbiuder andra gången Karin Nilsdotters syytningsskrifft till nästom släckt och Heming Jonsson i Rise stemmes til näste laga tingh med gambla contractet som han förmyndare haar warit före.

[2a.] Erik Olofsson i Ede bekänner och tilståår det Lars Larsson i Ede hafwer för 4 åhr sedan länt sigh 2½ d:r silf:rmynt, hwilka han erkänner förplichtat effter 8 cap. Kiöpm. B. L.L. owägerligen betahla, och dher han hafwer någon reckningh med ländzman Moses Andersson, så sökir honom det bäst han gitter.

3. Gunnar Sjulsson i Kaxås fordrar af Olof Olofsson i Lien 27 r:d:r resterande peningar på ett gårdkiöp, hwilke Oluf bekiänner wara skyldig, men föregifwer eij hafwa uthfåt sine moderspengar af Kjell Eriksson i Böle, så emedan Gunnar ingen dilation gifwes af sine creditorer, dy erkänner Oluf Olufsson uthan wijdare eenskyllan desse 27 r:d:r i caroliner förplichtat owägerligen betahla.

[3a.] Olof Nilsson i Slåtte beswärade sigh det Grels Larsson i Rönningsberg hafwer några slotteägor ifrån sitt hemman wid Mattzesbodarne i Hogsåhs åån, som belägne ähre inom Slotte hemmans råå och röör. Grels föregifwer det, hafwa be:te ängiesstycke hafft och brukat under danske tijden, och \til datum/ derföre skatten 1. tunland \åhrligen/ dragit, begärandes \i fall/ den som blifwer af med slotten, och slippa utgiöra skatten. Effter rätten ärendet obekandt ähr, alltså förordnas gode män 3 å hwardera sidan \nembl. aff Offerdaal och Mattmar/ som härom ransake, huru med detta beskaffat ähr, gifwandes rätten all god underrättelsse dher parterna imedlertijd eij kunna förlijkas.

4. Dragoun Per Jonsson i Bleckåsen kiärade till Måns Persson i Bärie effter någon panteslott som hanss moder hafwer för 23 åhr sedan pantsatt till fadren Per Simonsson i Bärie \ för 5 r:d:r/ hwilken nu tilhåller på Frösön, och samma godz ingalunda från gården mistas kan, helst emedan åboanden skatten dragit hafwer. Hwarföre tilföllie af Kongl. Maij:ttz placat \1673 och 1677/ erkännes Måns Persson be:te ängh afträda, dock att Pehr Jonsson \effter nämbdens moderation/ restituerar halfwa pengarna 2½ r:d:r emedan slotten ähr för några åhr sedan afrödiat och förbättrat.

[inskjutet stycke] Gl:a pigan Sibborg Eriksdotter fordrar af Olof Olofson i Kogsta 2 d:r sm:tt länte pengar, hwilka han tilståår emottagit, men föregifwer det brodren Grels Eriksson i Finsätt dhem emottagit, dher til han nekar, och inga witnen kan framdraga. Altså erkännes han förplichtat be:te 2 d:r sm:tt owägerligen til Sibborg betahla.

5. Ehrewyrdige probsten höglärde mest:r Zacharias Plantin angaf Offerdahls säxmän aldrig komma tilstädes när dhe skohla giöra \redo/ för kyrckiones handteringar eller när tijondelängderne oprättas böhr. Icke heller flera effter laga citation kommit tilstädes än 2:ne Olof Olofsson i Öne och Nils Jonsson i Åflo, hwilka af rätten alfwarligemn förmantes \wid laga plicht tilgiörande/ med flijt effterkomma hwad deras embetsplicht fordrar och åligger. \Altså gaf ehrewyrdige probsten desse 2:ne sin brott och försummelsse till, efter dhe uthlofwade boot och bättringh. Försumma de sigh her effter, skal dhem detta stå öppet./ Men dhe andra 4, Olof i Söråsen, Per Eriksson i Flatmo, Nils Olofsson i Ulfsås och Anders Pålsson i Bredbyn saakfältes för stembnings försittande å 3 m:k:r sm:tt, blifwa 12 m:k:r, och \åter/ till nästa laga tingh \citerades at/ swara til sielfwa hufwudsaken för begångne tresko.

6. Ehrewyrdige probsten höglärde m:r Zachris Plantin angaf effter laga citation huru såsom Erik Persson i Berg med hanss 9 laghmän hafwa inrymbdt \lappen Olof Andersson Stamp/ på alle dheras afradzlandh och dher fält 3 st. älgsdiur, dher af effter Kongl. Maij:ttz förordningh intet gifwit ehrewyrdige pastori sin tilbörlige rättigheet och skattbogh. Sammaledes och skutit 4 st. biörnungar och 2:ne dheras modrar, eij heller någon tijonde dher af gifwit, såsom skogsäganderne derifrån eij kunna neka. \3:tio Erich Persson i Berg hafwa oförmodeligen fåt en bäwer owan sin gård. Icke heller sin präste rättighet från sig lefwererat, som Gud och cronan hafwa påbudit./ Hwarföre til föllie af Kongl. Maij:ttz resolution signatum Örebroo a:o 1617, \sampt drottning Christinæ af a:o 1645, 24 Xbris/, erkänner rätten skogzäganderne samptelige förplichtade ofwanbe:te resterande rättigheeter ehrewordige probsten förnöija och betahla hwad \högstbe:te Kongl. resolution/ bookstafwen uthtryckeligen innehåller och förmähler.

7.    Kjell Nilsson i Hållbacken opbiuder tridie gången Dordi Jonsdotters syytningsskrifft.

8.    Erik Olofsson i Västbacken opbiude låter andra gången Ingeborg Eriksdotters syytningh.

9.    Nils Torkelsson i Glösa förordnades till förmyndare i den dödas Jacob Nilssons stelle för Märita Nilsdotter i Gräfte.

10. Matts Olofsson Slängefoot som stämbder ähr til tinget at giöra redo för det taahl han haar utgå låtit om h. Elin Nilsdotter i Kogsta skulle hafwa kiöpt något stulit malt som Bengt Larsson i Nordbyn hawr bortmist, men eij comparerade, alltså effter 33 cap. ting. B. L.L. ähr saker \till/ 3 m:k och Slängefoot citerades åter til näste laga tingh.

11.  Enar Påhlsson i Ekeberg bewilliades fastebreff på halfwa \Neder/gården i Eckeberg bestående af 1 1/6 tunland, derföre gifwit Olof Persson ibidem 65 r:d:r emedan det befanss wara lagbudit och lagståndit, och ingen imedlertijd klandrat hafwer.

Ting den 25 oktober 1680

Källa: Jämtlands domsagas häradsrätts arkiv, vol. AI:8, sid. 288r-290r, ÖLA.

Anno 1680 den 25 octobris höltz laga tingh i Offerdaal med allmogen dher sammastädes sampt af Allzen och Mattmar sochnar. Närwarande cronones befallningsman wällb:de Jonas Flodin tillika med dhe tolf eedsworne nämbdemän.

Erik Persson i Berg                                     Nils Månsson i Helleberg
Jöns Månsson i Stavre                              Per Nilsson i Vången
Erik Gudfastsson i Mällbyn                    Erik Nilsson i Mo
Per Månsson i Kaxås                                   Halvar Nilsson i Bleckåsen
Enar Pålsson i Ekeberg                             Nils Pålsson i Berge
Olof Eriksson i Kluk                                    Bengt Larsson i Nordbyn

1.    Karin Jonsdotter född i Oviken och Älven bekänner sigh hafwa hafft lägersmåhl medh ryttaren Olof Svensson och aflat tilhopa barn hwilket föddes 3 weckor för midsommar. Lägersmåhlet skedde Michaelitijd \1679/, dhet dhe bägge tilstå, och intet äcktenskap uthlofwat ähr. Denna hafwer tilförne för 14 åhr sedan låtit belägra sigh af een Kopparbergskarl Per Danielsson, derföre lagl. plichtat, men efter hon andra gången återkommer, dy fördubblas hennes bötter til 40 m:k:r sm:tt, och ryttaren Oluf Svenssons böter effter wahnligh praxin 3 m:k:r sm:tt. Karin hafwer intet att böta med, dy remitteras hon under wederbörlig execution.

2.    \Brita Olofsdotter I Röde/, dragouns \sal./ Lars Christierssons änkia I Valne bekänner sigh hafwa förledin 5 weckor för Michaelis hafft olåfligit omgängie med een finsk ryttare Johan Thomasson under öfwerstl:s wälb: Johan Thevitz compagnie, och födt barn i Vemdalen förleden Pingesttijdh. Denne Johan Thomasson war een gifft persohn, som nu här ifrån commenderat ähr til Finland. Alltså effter Kongl. straffordningh kan rätten eij befrija henne, utan saker til 40 m:k:r sm:tt. Denna äger inter att böta med, dy undergeck hon corporalstraff.

3.   Ehuruwäl Olof Nilsson i Slåtte och Alsen sochn förmenar sigh willia afträngia Grels Larsson i Rödningsberg ifrån dhe slottägor han af ålder brukadt wid Hogsåhs åån och Brattmon, eller Mattzbodarne, som belägne ähre inom Slottemans råå och röör. Men såsom effter noga ransakan befinnes desse slottägor wara först Grels Larssons förra mänss arffgodz. 2:do warit brukadt under Rödningsbergs by öfwer 200 åhr, som nämbden i Allzsen bewitnade, hafft, af uhrminnes tijder. 3:tio För be:te slottägor drager Grels Larsson ett tunnelandz skatt som i cronans jordbook infördt ähr til \hanss hemman i/ Rödningsbergh. Och effter Grels Larsson derföre skattar ährl. för ett tunl. under Rödningsbergs by, så sträfwar det icke emot Kongl. Maij:ttz, \wår allernådigste konungs utgångne/ placater effter han uthlagan åhrligen utgiör, och uhrminnes häfd ähr dher å kommin, hwarföre til föllie af Sverges lagh 1 cap. jord.balken sampt Kongl. Maij:tt placat 1677. Erkänner rätten Grels Larsson i Rödningsberg så här effter, som här till wara berättigat at oqwald behålla \nyttia och bruka/ ofwan be:te slottägor wid Hogsååhs åån och Brattmon, för een fast wäl fången ägendomb. Angående dhet höö Oluf Nilsson i Slotte haar effter synemäns tilsägelse slagit och bärgat, så beståår rätten honom halfparten för sitt arbete \af alt dhet han dher sammastedes inbärgat hafwer/, och dhet andra til Grels L. owägerligen tilställa.

4.  Den siukliga pigans Karin Nilsdotters testamentzskrifft opbödz tridie gången, gifwin brodern Jon Nilsson i Önet at försöria henne uti hennes lijfztijdh. \Förmyndaren för Karin Nilsdotter \Hemming Jonsson/ inlade ett inventarium på hennes ägendomb och tilfalne arf \efter föräldrarne som består först i/ 20 r:d:r i pgr och 20 r:d:r i godz, sampt andre löösören, dher af skulle \hafwa/ hennes broder sal. Erik Nilsson i Ulfsås fått om hender 20 r:d:r. Altså af rätten imponerades Hemmingh Jonsson som Erich Nilssons barn, be:te pgr och godz ifrån sigh lefwerera til Jon Nilsson i Öhnet, dher Karin Nilsdotter i sin lijffstijd förblifwer under syytningh och skötsel, \hwilken/ och effter hennes dödedagar, all sin ägendomb Jon Nilsson testamenterat./

5.    Olof Helgesson i Bångåsens syytningsskrifft opbiudes andre gången, gifwin Jon Pålsson i Bångåsen.

6.    Halvar Nilsson i Bleckåsen låter första gånen opbiuda Jon Halvarssons hemman i Bleckåsen, af 1¾ tld, gifwit rätta arfwingarna 70 r:d:r och 3 tunnor korn.

7.    Erik Olufsson i Västbacken opbiuder tridie gången Ingeborg Eriksdotters syytninghsskrifft, at försöria henne i sin lijfstijdh.

8.    Nils Månssons hemman i Bleckåsen opbiudes första gången, som Gunnar Gunnarsson hafwer betalt 1678 åhrs ödesuthlagor före bestående af 2 tunl:d.

9.   Olof Olofsson i Bleckåsen kiärade til Matts Jacobssons änkia, h. Karin i Rödningsbergh effter halflyckie ängh, som beläget ähr nedan för hanss åker och inom Bleckåsbys råå och röör, opwijsandes förlijkningsskrifften af dato 3 junij 1632. Dher utinnan Olufz fader Oluf Olufsson, godewilligen uti hanss lijffztijdh oplåtit och sambtyckte Mattz Jacobsons fader, Jacob i Rödningsbergh be:te halflyckieängh \at bruka/ frijt, föruthan någon hielp til Oluf Olufsson i skatt, landskyld eller skiutzferd etc. som sielfwe förlijkningen widlyfflteligare innehåller \och efftersom förlijkningsbrefwet hafwa warit borta, dy/ hafwer Rödningsbergsmen ifrån 1632 til datum brukadt och nyttiat be:te ängh, uthan någon avgifft, och Oluf i Bleckåås skatten dragit, som så wäl det som något nyland och åkermåhl af sin granne Joen Halfwarsson i Bleckåås och hans syskonebarn hafwer kiöpt för 7½ r:d:r som kiöpeskrifften af d. 2 maij 1658 innehåller, hwilken lagligen be:te kiöp tre gånger d. 30 septemb. 1662, den 15 septembr 1663 och 11 novenb. 1664 på Allzens laga tingh opbiudit hafwer och ingen imedlertijdh klandrat, hwarför til föllie af Kongl. Maij:ttz placat 1673 och 1677 om ägornes förminskande, sampt S:s lagh 10 cap. Jord.B. L.L. Erkänner rätten Oluf Olufsson i Bleckåås berättigat be:te halflyckie äng sampt ofwanbe:te nyland och åkermåhl at \tilträda/, nyttia, bruka och behålla.

 

Släktforskning i Jämtland – en del av Jämtlands lokalhistoria