Jämthistoria – Anor i Jämtland

Nya domboks- och sockenstämmoprotokoll

Curt — Fri, 12 Apr 2019 07:45:56 +0000

Nu finns fyra nya utgåvor i serien KÄLLOR TILL JÄMTLANDS OCH HÄRJEDALENS HISTORIA på Jämtlands läns fornskriftsällskaps hemsida, där de kan laddas ned som pdf-filer. De här utgåvorna innehåller mängder av intressant information om skeenden i bygden, enskilda människors framgång och tillkortakommanden och kyrkans och statsapparatens starka styrning på lokal- och individnivå.

Hackås tingslags domboksprotokoll 1649-1679. Redigerade av Curt Malting. Läs den här.

Åre sockenstämmoprotokoll 1754-1863. Redigerade av Karin Bark. Läs den här.

Föllinge sockenstämmoprotokoll 1761-1863. Redigerade av Rolf Olsson. Läs den här.

Hotagens sockenstämmoprotokoll 1797-1862 och Frostvikens dito 1822-1863. Redigerade av Rolf Olsson. Läs den här.

Böter och fredsköp

Curt — Fri, 17 Jun 2016 14:42:23 +0000

Nu har Riksarkivet och Fornskriftsällskapet gett ut en bok med tryckta och kommenterade avskrifter av saköreslängderna 1601-45 för Jämtland och Härjedalen. Längderna är verifikationer till länsräkenskaperna och ett komplement till de redan utgivna domböckerna. Ett viktigt verk för historisk forskning och för släktforskningen.

I början av 1600-talet lydde Jämtland under kung Kristian IV av Danmark-Norge. Det var en tid då befolkningen ansågs behöva fostras och kontrolleras. Olika former av ohörsamhet mot överheten slogs ned hårt. Handlingar som ansågs syndiga kriminaliserades och straffades i en aldrig tidigare skådad omfattning.

I saköreslängderna antecknades vilka som betalat böter för olika förseelser och vilka förseelser det gällde. Här nämns också avrättningar och värderingar av egendom. I boken finns också ett par speciella längder över fredsköp, efter Kalmarkriget 1611-13, eller Baltzarsfejden, som den kallades i Jämtland.

Forskarlaget bakom boken är Olof Holm, Georg Hansson, Christer Kalin, Per Sörlin och Karl Göran Eriksson.

Boken kan beställas på epost: landsarkivet.ola@riksarkivet.se

Härjedalsbrev 1531-1645

Curt — Tue, 21 Jan 2014 13:46:00 +0000

I en digital utgåva har Christer Kalin publicerat ett 170-tal brev eller diplom som rör landskapet Härjedalen under perioden 1531-1645, och som tar vid där Jämtlands och Härjedalens diplomatarium slutar för närvarande. Dokumenten rör överlåtelse av fast egendom, vittnesbrev, synedokument, intyg och kvitton från många olika arkiv och samlingar och speglar en tidsperiod i Härjedalens historia där den lokala dokumentationen varit spridd och mycket svåråtkomlig för den lokalhistoriskt intresserade. Utgåvan kan laddas ned som pdf-fil från Fornskriftsällskapets hemsida: Härjedalsbrev 1531-1645.

”Om stavran – för stavrom” – två offerdalsbyars historia

Curt — Mon, 20 Jan 2014 18:06:15 +0000

Nils Mattsson, barnfödd i Stavre i Offerdal, har i två häften beskrivit de två byarna Stavres och Västerstavres utveckling och historia från mitten av 1400-talet till 1950. Skrifterna bygger på en sammanställning av en i tid och rum spridd skriftlig dokumentation som funnits tillgänglig i arkiv och på andra håll. Med arkivalierna som grund tecknar Nils på 270 sidor en detaljerad bild av bybornas levnadsförhållanden under ett halvt årtusende. Ur köpebrev, domböcker, kyrkans ministerialböcker och andra handlingar skriver Nils varje gårds historia i de två byarna och ger liv åt de människor som verkat här under mer än 15 generationer. Skrifterna finns tillgängliga i Landsarkivets bibliotek i Östersund för den bygdehistoriskt intresserade.

Ansätten – en by vid fjällets fot

Curt — Mon, 19 Aug 2013 07:25:11 +0000

Ingegärd och Ture Andersson har åter igen gjort en lokalhistorisk sammanställning med hög kvalitet. Efter deras bok om folket i Bakvattnet har de nu gjort en djupdykning om nybyggarna och deras efterföljare i den lilla fjällbyn Ansättens historia, från 1800 till nutid. Genom myndighetsbeslut och annan dokumentation presenteras på över 150 sidor en bild av de många gånger svåra förhållanden som rådde i väglöst land under besvärliga klimatförhållanden. I boken presenteras detaljerade uppgifter om människorna i Ansättbyn, deras fastighets- och arrendeförhållanden och de myndighetsbeslut som styrde vardagen. En bok att läsa för alla bygdehistoriskt intresserade.

Ingegärd och Ture Andersson: Ansätten – en by vid fjällets fot (2013). ISBN: 978-91-7465-454-7

Undersåkers tingslag 1649 – 1690

Curt — Wed, 03 Apr 2013 08:51:29 +0000

Nu publicerar Jämtlands läns Fornskriftsällskap den tredje utgåvan av Domboksprotokollen: Undersåkers tingslag 1649 – 1690, redigerade av Karin Bark. Undersåkers tingslag omfattade socknarna Undersåker, Kall, Åre och Mörsil. I Undersåker fanns det år 1650 13 byar (med sammanlagt 29 hemman), i Kall 19 byar (31), i Åre 23 byar (42) och i Mörsil 9 byar (med 15 hemman). Byn Ytterocke i Mörsil fördes med sina 3 hemman senare till Mattmars socken.

I den här utgåvan, som är nedladdningsbar som pdf-fil, hittar släktforskaren med anor inom detta tingslag mängder med uppgifter, som inte finns att hitta på något annat ställe.

Här kan du öppna utgåvan som är på mer än 190 sidor: Undersåkers tingslag 1649-1690.

Fale Burmans dagböcker över resor genom Jämtland 1793–1802

Curt — Wed, 13 Feb 2013 14:59:53 +0000

Fornskriftsällskapet i Jämtland gav 2010 ut Fale Burmans dagböcker över resor genom Jämtland 1793–1802. De anteckningar som ingår, är till största delen resultat av Burmans egna rön och iakttagelser. Det är ett oerhört rikt material inom de mest skilda ämnen: växter och djur, geografi, geologi, meteorologi, ekonomi, historia, bebyggelsehistoria, fornlämningar och fornfynd, böcker och arkivalier, etnologi, folkloristik, ortnamn och dialekter, byggnader, genealogi och personalia, vägväsen och klädedräkt. Utgåvan består av skannade bilder från en maskinskriven avskrift som gjordes 1928, inklusive person- orts- och sakregister. Botanisera i det här och du kommer garanterat att hitta intressanta uppgifter. Dokumentet är ganska stort (c:a 29 Mb), så det kan ta en stund att ladda ner Fale Burmans dagböcker

Centrala soldatregistret och Östersunds Landsarkivs soldatregister

Curt — Thu, 03 Jan 2013 15:08:16 +0000

Central soldatregistret har flyttat och påtagligt förbättrats, från att tidigare ha varit mycket begränsat. Söker du på soldater utanför Jämtland så kan du få träff här. Det finns nu på Linköpings universitets hemsida och du når det här: Soldatregistret.

När det gäller de jämtländska soldaterna finns det inget som slår den databas som finns på Landsarkivet i Östersund. Där finner du alla soldater i Jämtland och kan söka på namn, byar och rotar. Rullkorten visar en individs hela tjänstgöring. Många bytte ju rotar eller befattning. Det går att studera dödstal, antal stupade och tillfångatagna mm under olika perioder, skriva ut rotebemanningen i en viss by eller gård/rote över olika tidsperioder. Registret är mycket omfattande. Här finns uppgifter om nästan 24 000 individer i 43 000 rullposter och berör mer än 6200 gårdar i 1195 byar och 415 socknar!

Besök Landsarkivet och använd den här databasen.

Nordiska sjuårskriget och jämtarna

Curt — Sun, 29 May 2011 09:56:05 +0000

Nordiska sjuårskriget kallas det krig som Sverige 1563–70 förde med Danmark och Lübeck. Orsaken till krigsutbrottet var grannländernas oro över den svenska expansionen i Estland. Nordiska sjuårskriget började 1563 med ett danskt angrepp mot Älvsborg, som erövrades. Krigföringen till sjöss präglades av svenska försök att bryta den dansk-lybska blockaden, vilket lyckades 1564–66. Samtidigt gick man systematiskt in för att ödelägga varandras gränsområden och försvåra större anfall mot det egna landet. De svenska krigsmålen för Sverige var att återta Gotland samt lägga under sig några vid denna tid danska landskap, till exempel Jämtland, Härjedalen, Skåne, Blekinge, Halland och Bohuslän. Hösten 1567 trängde en dansk armé upp till Östergötland, men tvingades retirera i januari 1568. År 1570 slöts i Stettin fred utan landavträdelser. Sverige måste betala 150 000 daler för att återfå Älvsborg. Nordiska sjuårskriget är det mest förödande av alla dansk-svenska krig.

För jämtarna betydde sjuårskriget att Jämtland ockuperades av svenskarna. Man skattlade och militariserade landskapet och den svenske fogden fungerade mer som länsherre än fogde. De jämtar som flydde till Norge 1566 kom främst från de större gårdarna och kan sägas ha tillhört en elit i landskapet. Orsaken var nog främst att man inte ville göra militärtjänst för svenskarna.

Efter fredsuppgörelsen och fram till 1597 gjordes inga större försök från de dansk-norska myndigheterna att knyta landskapet närmare till Norge. Landskapet hade svenska präster. Dock kunde fogden fritt nyttja sin ställning till att berika sig själv. Detta stoppades av herredagen i Trondheim 1597. I perioden fram till 1613 var Jämtland fortfarande löst knutet till Norge, och var vid Kalmarkrigens utbrott en utkant i den dansk-norska konglomeratstaten. En intressant essä om denna period, som drabbade enskilda jämtbönder mycket hårt, finns beskrivet i ”Bare en jordlapp” av Ole Kristian Sandvik.