Socknar – Anor i Jämtland

Nya domboks- och sockenstämmoprotokoll

Curt — Fri, 12 Apr 2019 07:45:56 +0000

Nu finns fyra nya utgåvor i serien KÄLLOR TILL JÄMTLANDS OCH HÄRJEDALENS HISTORIA på Jämtlands läns fornskriftsällskaps hemsida, där de kan laddas ned som pdf-filer. De här utgåvorna innehåller mängder av intressant information om skeenden i bygden, enskilda människors framgång och tillkortakommanden och kyrkans och statsapparatens starka styrning på lokal- och individnivå.

Hackås tingslags domboksprotokoll 1649-1679. Redigerade av Curt Malting. Läs den här.

Åre sockenstämmoprotokoll 1754-1863. Redigerade av Karin Bark. Läs den här.

Föllinge sockenstämmoprotokoll 1761-1863. Redigerade av Rolf Olsson. Läs den här.

Hotagens sockenstämmoprotokoll 1797-1862 och Frostvikens dito 1822-1863. Redigerade av Rolf Olsson. Läs den här.

Lits och Alsens domboksprotokoll, samt Skogsavvittringen i Jämtland

Curt — Mon, 10 Apr 2017 10:26:17 +0000

Nu har Jämtlands läns Fornskriftsällskap publicerat två nya orienterande avskrifter av domboksprotokoll från Lits tingslag och Alsens tingslag, samt andra upplagan av Skogsavvittringen i Jämtland:

Sonja Olausson Hestner och Monica Kämpe har redigerat Lits tingslags domböcker för åren 1639 – 1679. Lits tingslag omfattade fram till 1658 fem socknar: Lit, Häggenås, Kyrkås, Ås och Föllinge. Därefter överfördes Ås till Rödöns tingslag. Därför finns mål rörande Ås socken enbart i de tidigaste protokollen i denna utgåva. År 1650 hade Lits socken 26 byar med 81 hemman, Häggenås socken 15 byar med 29 hemman, Kyrkås socken 5 byar med 17 hemman, Ås socken 21 byar med 48 hemman och Föllinge socken 6 byar med 10 hemman.

Jag har redigerat Alsens tingslags domböcker för åren 1649 – 1679. Under dessa år omfattar tingslaget socknarna Alsen och Mattmar, och tingslaget uppgick från hösttinget 1679 i Offerdals tingslag. För att underlätta sökning i protokollen kommer jag under våren/sommaren att publicera Alsen 1649 – 1679 här på hemsidan med normerade person och ortnamn. Detta för att underlätta sökning med webläsarens sökfunktion.

SKOGSAVVITTRINGEN I JÄMTLAND Protokoll från Ragunda tingslag över Skogsavvittringen i Jämtland 1755–1758, redigerade av Anders Sjöberg har 2017 kommit i en andra utgåva, där Anders Sjöberg kompletterat med protokoll från hösten 1758, som inte fanns med i den första utgåvan, samt med ytterligare värdefulla bilagor.

Hammerdals och Offerdals tingslags domboksprotokoll 1691 – 1700

Curt — Sat, 26 Mar 2016 07:35:10 +0000

Jämtlands Läns Fornskriftsällskap fortsätter sin utgivning av transkriberade och redigerade domboksprotokoll. Nu finns två nya utgåvor som kan laddas ner som pdf-filer. De täcker åren 1691-1700 och är kompletteringar till tidigare utgivna protokoll från Hammerdals resp. Offerdals tingslag för åren 1649-1690. Georg Hansson har redigerat Hammerdals tingslags domböcker 1691-1700, och omfattar socknarna Hammerdal och Ström. Jag har redigerat motsvarande tidsperiod för Offerdals tingslag, som omfattar Offerdal, Alsen och Mattmar. Samtliga publicerade avskrifter kan laddas ned här.
För att underlätta sökning har jag på den här hemsidan publicerat kopior av Offerdals domböcker (se rubriken Domböcker) där jag normerat person- och ortsnamn första gången de förekommer i en paragraf. Detta gör det möjligt att lättare söka personer och platser med webbläsarens sökfunktion (eller Ctrl-F). Se även Georg Hanssons hemsida.

Svegs tingslags domboksprotokoll 1649-1690

Curt — Sun, 10 May 2015 15:24:21 +0000

Nu publicerar Jämtlands läns Fornskriftsällskap den femte utgåvan av jämtska domboksprotokoll. Härjedalen hade på 1600-talet tre tingsdistrikt och från ett av dessa, Svegs tingslag, har nu Marianne Andersson, Ytterhogdal transkriberat och redigerat alla bevarade domboksprotokoll 1649–1690. Till grund för avskrifterna ligger i de flesta fallen de renoverade domböckerna i Svea Hovrätts arkiv i Riksarkivet, Stockholm. Svegs tingslag omfattade under 1600-talet socknarna Sveg, Älvros och Överhogdal. I Sveg (inkl. nuv. Linsells församling) fanns omkring år 1650 13 byar med 123 hemman, i Älvros fyra byar med 46 hemman och i Överhogdal endast Kyrkbyn, med tolv hemman. Denna utgåva omfattar 45 protokoll från ting i Svegs tingslag 1649–1690. Åren 1649– 1683 hölls vanligtvis endast ett ting om året. Därefter hölls två ting per år. Från åren 1653, 1657, 1658, 1666 och 1672 saknas protokoll.
I den här utgåvan, som är nedladdningsbar som pdf-fil, hittar du som släktforskar mängder med uppgifter, som inte finns att hitta på något annat ställe. Utgåvan kan du öppna här.

”Om stavran – för stavrom” – två offerdalsbyars historia

Curt — Mon, 20 Jan 2014 18:06:15 +0000

Nils Mattsson, barnfödd i Stavre i Offerdal, har i två häften beskrivit de två byarna Stavres och Västerstavres utveckling och historia från mitten av 1400-talet till 1950. Skrifterna bygger på en sammanställning av en i tid och rum spridd skriftlig dokumentation som funnits tillgänglig i arkiv och på andra håll. Med arkivalierna som grund tecknar Nils på 270 sidor en detaljerad bild av bybornas levnadsförhållanden under ett halvt årtusende. Ur köpebrev, domböcker, kyrkans ministerialböcker och andra handlingar skriver Nils varje gårds historia i de två byarna och ger liv åt de människor som verkat här under mer än 15 generationer. Skrifterna finns tillgängliga i Landsarkivets bibliotek i Östersund för den bygdehistoriskt intresserade.

Undersåkers tingslag 1649 – 1690

Curt — Wed, 03 Apr 2013 08:51:29 +0000

Nu publicerar Jämtlands läns Fornskriftsällskap den tredje utgåvan av Domboksprotokollen: Undersåkers tingslag 1649 – 1690, redigerade av Karin Bark. Undersåkers tingslag omfattade socknarna Undersåker, Kall, Åre och Mörsil. I Undersåker fanns det år 1650 13 byar (med sammanlagt 29 hemman), i Kall 19 byar (31), i Åre 23 byar (42) och i Mörsil 9 byar (med 15 hemman). Byn Ytterocke i Mörsil fördes med sina 3 hemman senare till Mattmars socken.

I den här utgåvan, som är nedladdningsbar som pdf-fil, hittar släktforskaren med anor inom detta tingslag mängder med uppgifter, som inte finns att hitta på något annat ställe.

Här kan du öppna utgåvan som är på mer än 190 sidor: Undersåkers tingslag 1649-1690.

Fale Burmans dagböcker över resor genom Jämtland 1793–1802

Curt — Wed, 13 Feb 2013 14:59:53 +0000

Fornskriftsällskapet i Jämtland gav 2010 ut Fale Burmans dagböcker över resor genom Jämtland 1793–1802. De anteckningar som ingår, är till största delen resultat av Burmans egna rön och iakttagelser. Det är ett oerhört rikt material inom de mest skilda ämnen: växter och djur, geografi, geologi, meteorologi, ekonomi, historia, bebyggelsehistoria, fornlämningar och fornfynd, böcker och arkivalier, etnologi, folkloristik, ortnamn och dialekter, byggnader, genealogi och personalia, vägväsen och klädedräkt. Utgåvan består av skannade bilder från en maskinskriven avskrift som gjordes 1928, inklusive person- orts- och sakregister. Botanisera i det här och du kommer garanterat att hitta intressanta uppgifter. Dokumentet är ganska stort (c:a 29 Mb), så det kan ta en stund att ladda ner Fale Burmans dagböcker

Jämtlands avradsland 1649 och 1666

Curt — Fri, 01 Feb 2013 13:11:42 +0000

Fornskriftsällskapet har gett ut en sammanställning som bl.a. innehåller Bygsellängd för Jämtland år 1649 och Jämtlands avradsbok 1666 med en mängd för släktforskaren värdefull information, namn och orter. En nedladdningsbar pdf-fil hittar du här.

Avradslanden var något speciellt för Jämtland. Ett avradsland var i dess ursprungliga, medeltida bemärkelse, en avsöndrad del av allmänningen utanför gårdarnas eller byarnas territorier, som den norska kronan låtit bönder på vissa gårdar eller i vissa byar få exklusiv nyttjanderätt, men inte äganderätt till, mot erläggande av en årlig avrad (arrendeavgift) till kronan. Byarnas egna marker sträckte sig i Jämtland normalt en mil (knappt 7 km) ut från gårdarna, såvida inte annan bebyggelse utgjorde hinder. Avradslanden låg alltså utanför byterritorierna och användes i första hand för jakt, fiske och slåtter och längre fram i tiden också för fäbodsdrift.

År 1649 upprättades socken för socken, en längd över dessa, med namn på de bönder och präster som tillsammans brukade ett visst avradsland, samt uppgifter om avrad eller ”böxel” (bygsel) av respektive avradslägenhet.

År 1666 gjordes en ny och ännu grundligare undersökning eller ”rannsakning”. Denna gång berörande alla slags lägenheter som inte var lagda under skatt i Jämtland Således inte bara avradsland och avradsfisken utan också många ödesbölen.

Nu finns alla jämtlandsförsamlingar i Arkiv Digital!!

Curt — Mon, 26 Dec 2011 12:11:13 +0000

Kyrkböckerna för Jämtlands församlingar färgfotograferas och digitaliseras av Arkiv Digital. Jämtland har varit sist i Sverige med detta tillsammans med Gotland. Nu finns äntligen alla jämtska församlingar tillgängliga, totalt 73 församlingar, från A(lanäs) till Ö(verhogdal). Färgfotograferingen gör att tidigare oläsbara delar i kyrkböckerna nu oftast kan läsas. Det underlättar naturligtvis mycket i släktforskningssammanhang, eftersom det krävs starka skäl att få titta i originalhandlingar numera.

Nu fortsätter man med att fotografera bouppteckningar från äldsta tid till 1860.Forskar du inom någon av jämtlandsförsamlingarna är det värt att prova ett abonnemang.

Gamla porträttfoton

Curt — Wed, 30 Mar 2011 08:24:47 +0000

I slutet av 1800-talet blev det populärt att gå till fotografen i de flesta samhällsklasser. Många har säkert några foton av släktingar i en pärm eller en låda. De här fotografierna med hård baksiada och fotografens namn längst ner har för det mesta en mycket god skärpa och bra kvalitet. Ibland saknas (tyvärr allt för ofta) ett påskrivet namn på baksidan av fotot eller i fotopärmen. Har du själv foton som du inte märkt upp så försök att göra det så snart du kan, gärna i sällskap med äldre släktingar, som kan identifiera personerna på korten. Som släktforskare ger de här fotografierna ytterligare en dimension till en fascinerande hobby. Bilderna ger ansikten åt sedan länge bortgångna släktingar. De visar mode och frisyrer och kan i bästa fall ge en glimt av en tid som sedan länge är förbi. I nästan 10 år har nättidningen Rötter haft en databas för gamla porträttfotografier. Den är en riktig guldgruva för för oss med släkt i Jämtland. Där finns idag fler än 8000 porträttfoton från Jämtland. Gå in på Nättidningen Rötter och sök i vänsterspalten upp Läsarsidor > Porträttfynd. Här hittar du orter och fotografer och med en gnutta tur finner du bilder på din egen släkt. Har du själv bilder så skanna in dem och lägg ut dem här, till glädje för andra och kan också få hjälp att identifiera personer du inte har namnet på.

Jag har själv i dagarna lagt ut ett 40-tal bilder ur ett gammalt familjealbum. Nästan alla kommer från Näskott och Offerdal och jag har haft den turen att de flesta fotona sen tidigare haft påskrifter på baksidan.