Faktasökning – Anor i Jämtland

Att släkt- och bygdeforska i Jämtland – några värdefulla källor före kyrkbokföringens tid

Curt — Tue, 12 Mar 2019 10:46:49 +0000

När man som släkt- och bygdeforskare når tillbaka till perioden före den allmänna kyrkbokföringens tid, dvs. före 1689, så gäller det att hitta alternativa källor, som dock snabbt tunnar ut ju längre bakåt i tiden som man kommer. Värdefullt källmaterial under nästan hela 1600-talet är naturligtvis Fornskriftsällskapets publikationer, som är lättillgängligt och lättläst via hemsidan, både i bokform och som pdf-filer. Du når detta omfattande material här: Fornskrift 1 Det är ett material som hela tiden växer genom ett antal volontärers arbete med renskrivning av många gånger svårtolkade underlag. Här finns också ingångar till det äldsta materialet, pergamentsbreven, i form av Jämtlands och Härjedalens diplomatarium.
När Jämtland och Halland år 1645 (1648) införlivades med Sverige så blev räkenskaper och andra handlingar för perioden 1574-1654 från dessa två landskap kvar i Oslo, men det överlämnades till svenska Riksarkivet av norska Riksarkivet år 1900. Handlingarna är skannade i svartvitt. Underlaget är delvis fuktskadat och det skannade delarna är delvis av sämre kvalitet. Materialet omfattar 1,5 hyllmeter och 25 volymer och finns i Riksarkivets depå i Marieberg. Det innehåller skatteregister, jordeböcker, mantalsregister, landskyldspenningar, sölvskatteregister, register på skinnskatt etc. Här finns ett mycket intressant forskningsmaterial som troligtvis är obekant för många forskare. Du hittar det i Handlingar 1574-1654 (välj volym i kolumnen längst till vänster, gå längst ned på sidan och klicka på rutan Bild för att öppna materialet)
En riktig pärla är Jordeboken för Jämtland 1633, som finns i Jordeböcker Norrlands län. Den förtecknar mantalet för hela Jämtland år 1633 med alla byar, alla gårdar, namn på gårdsägaren, hemmansstorlek (tunnor utsäde), äng, kor, småfän, hästar etc., tyvärr delvis vattenskadad och allmänt svårläst i den svartvita skanningen.
De sista två källmaterialen finns endast på Riksarkivet.
Jag har varit i kontakt med Arkiv Digital om möjligheten att få dessa värdefulla källor fotade i färg och fått följande svar: ” Tack så mycket för ditt förslag. Vi tycker att materialet verkar mycket intressant. Vi kommer att fotografera det framöver, men vi kan i nuläget inte ge någon exakt tidpunkt för fotograferingen.”

Att tolka gamla handskrifter

Curt — Sat, 13 Jan 2018 10:19:25 +0000

Som nybliven släktforskare kommer man ganska omgående i kontakt med de handskrivna kyrkböckerna och annat handskrivet forskningsmaterial. Att lära sig skrivstil ingick i den äldre skolundervisningen, men är märkligt nog borta ur den nya skolan. Detta gör tröskeln hög för den unga forskaren, som kanske i stället för primärkällor nöjer sig med att googla på nätet och på så sätt bygger sin släktforskning på mycket osäkra och ofta felaktiga uppgifter, och som nästan alltid saknar referenser till primärkällorna, dvs. kyrkböckerna. Ofta går det dock bra att läsa 1800-talets husförhörslängder, födelse- och dödböcker, även om vissa av 1800- och 1900-talets präster kunde ha en nästan oläslig handstil. I de här källorna handlar det dock ofta om korta textavsnitt som kan jämföras med intilliggande identiska eller liknande skrivningar och som kan vara lättare att tolka och läsa.

Sättet att skriva en bokstav förändras ju längre tillbaka i tiden man kommer. På 1600-1700-talet kunde en bokstav skrivas på ett tiotal olika sätt. Vill man läsa källor från den här perioden, t.ex. domstolsprotokoll, saköreslängder, sockenstämmoprotokoll, kyrkoräkenskaper mm och som innehåller sammanhängande text eller ordförkortningar, eller beteckningar för mynt, mått och vikt bör man skaffa en handledning för tolkning av gamla handskrifter.

Här kommer några förslag på användbara handledningar:

Vad står det? Handbok i handskriftsläsning. Boken finns på Rötterbokhandeln och används också i studiecirklar.
Läsebok för släktforskare. Lär dig tyda och läsa gammal handstil. (2006) ICA bokförlag. Boken är utgången från förlaget, men kan ibland köpas begagnad via Bokbörsen. Den kan också fjärrlånas på biblioteket.
BOKSTÄVER & gamla handskrifter. Att läsa handskrifter från Vasatiden och Stormaktstiden samt tidiga kyrkoböcker. (2011) En bok som finns som pdf och som du kan ladda ner från nätet, här.
Min egen favorit är Tolka rätt! Handledning i tolkning av gamla handskrifter. Den innehåller nästan allt som man behöver med ett antal pedagogiska exempel i färg från kyrkböcker, sockenstämmor, bouppteckningar, generalmönsterrullor, domböcker mm. Där behandlas också gamla mynt och mått, förkortningar, bokstavsformer etc. Utdrag ur vad det spiralbundna häftet på 140 sidor innehåller finns på hemsidan.

Ett exempel ur häftet hittar du också här:

Släktforskarens nya databaser

Curt — Thu, 30 Nov 2017 14:25:30 +0000

Den sjunde upplagan av SVERIGES DÖDBOK släpptes häromdagen. Sveriges dödbok 2017 är en förhandsversion inför den slutliga produkten som skall komma om cirka ett år. Den här preliminära versionen innehåller 11.3 miljoner poster med uppgifter om avlidna i Sverige perioden 1860-2016. Frivilliga medarbetare har kompletterat den tidigare databasen med c:a 1.7 miljoner poster från åren 1860-1900 och hundratusentals tillägg för perioden 1900-1970. Det har dessutom tillkommit 285.000 poster från åren 2014-2016 ur Försäkringskassans databas. Omkring 70.000 inskickade rättelser har också lagts till och är sökbara.

Du som abonnerar på Arkiv Digitals allt-i-ett-abonnemang har förutom landets alla kyrkböcker i färg och mängder av annat släktforskarmaterial även tillgång till ett antal kraftfulla databaser som:
– Sveriges Befolkning 1950 och 1960, som är databaser med uppgifter om alla svenskar dessa år.
– Befolkningen i Sverige 1860 – 1920, ett register med 73 miljoner poster. Det har tagits fram tillsammans med MyHeritage och omfattar alla personer som nämns i Sveriges samtliga husförhörslängder som upprättats under de aktuella åren. Det betyder att en person som flyttat många gånger i sitt liv, kan finnas med i flera poster, vilket förklarar att registret är många gånger större än vad Sveriges befolkning var vid denna tid. Från en sökträff länkas man direkt till originalkällan.

De här registren och databaserna gör det mycket lättare att släktforska, och på Östersunds Landsarkiv får du gratis tillgång till Arkiv Digital och ytterligare ett antal databaser. Dessutom finns hundratals hyllmeter av värdefull dokumentation som du inte kan hitta på något annat ställe.

Lits och Alsens domboksprotokoll, samt Skogsavvittringen i Jämtland

Curt — Mon, 10 Apr 2017 10:26:17 +0000

Nu har Jämtlands läns Fornskriftsällskap publicerat två nya orienterande avskrifter av domboksprotokoll från Lits tingslag och Alsens tingslag, samt andra upplagan av Skogsavvittringen i Jämtland:

Sonja Olausson Hestner och Monica Kämpe har redigerat Lits tingslags domböcker för åren 1639 – 1679. Lits tingslag omfattade fram till 1658 fem socknar: Lit, Häggenås, Kyrkås, Ås och Föllinge. Därefter överfördes Ås till Rödöns tingslag. Därför finns mål rörande Ås socken enbart i de tidigaste protokollen i denna utgåva. År 1650 hade Lits socken 26 byar med 81 hemman, Häggenås socken 15 byar med 29 hemman, Kyrkås socken 5 byar med 17 hemman, Ås socken 21 byar med 48 hemman och Föllinge socken 6 byar med 10 hemman.

Jag har redigerat Alsens tingslags domböcker för åren 1649 – 1679. Under dessa år omfattar tingslaget socknarna Alsen och Mattmar, och tingslaget uppgick från hösttinget 1679 i Offerdals tingslag. För att underlätta sökning i protokollen kommer jag under våren/sommaren att publicera Alsen 1649 – 1679 här på hemsidan med normerade person och ortnamn. Detta för att underlätta sökning med webläsarens sökfunktion.

SKOGSAVVITTRINGEN I JÄMTLAND Protokoll från Ragunda tingslag över Skogsavvittringen i Jämtland 1755–1758, redigerade av Anders Sjöberg har 2017 kommit i en andra utgåva, där Anders Sjöberg kompletterat med protokoll från hösten 1758, som inte fanns med i den första utgåvan, samt med ytterligare värdefulla bilagor.

Att släktforska i nutid

Curt — Sun, 05 Jun 2016 11:25:09 +0000

Att hitta släktsamband i nutid var för bara ett tjugotal år sedan en tidskrävande sysselsättning. Det innebar oftast brevväxling med olika arkivinstitutioner ifall den släktlinje man sökte försvann till andra delar av Sverige utanför det egna landsarkivets domäner. Det innebar också timmar i telefon för att få tag på namn, släktskap, födelse- och eventuella dödsdatum på de personer man forskade på. Det blev genast lättare att komma vidare bakåt i tiden när man passerade kyrkböckernas sekretessgräns. Släktforskning på 1800-talet var och är oftare betydligt lättare än 1900-talets forskning.

Med de hjälpmedel som finns idag är situationen helt annorlunda. För den som abonnerar på Arkiv Digitals tjänster, eller går in på Riksarkivets hemsida (numera gratis) finns landets alla kyrkoarkiv lätt tillgängliga på datorskärmen hemma, och de ibland nästan oläsliga mikrofichen är historia. Nutidsforskningen har fortfarande 70-årsgränsen för kyrkbokssekretess att tampas med, men ett antal sekundärkällor är kraftfulla hjälpmedel i informationssökandet. De stora databaserna Sveriges befolkning 1970, 1980 och 1990 ger persondata om alla som var skrivna i Sverige i november respektive år med uppgift om för- och efternamn, gatu- och postadress, födelsedatum, födelseförsamling och boendeförsamling. För år 1990 finns också uppgift om vigsel eller make/makas döddag. De här databaserna är fantastiska hjälpmedel när man söker folk i förskingringen. Vad som inte framgår är släktskap. Att personer bor på samma adress och har samma efternamn i de här sekundärkällorna kan bara ge underlag för någorlunda kvalificerad gissningar om släktskap och måste verifieras på annat sätt. Sveriges Dödbok 1901-2013 kompletterar databaserna ovan och innehåller 9,3 miljoner poster med födelse- och döddatum, födelse- och dödförsamling, namn, adress, civilstånd och kön.

På samma sätt finns värdefull information i Sveriges befolkning 1880, 1890, 1900 och 1910 som kan köpas hos Riksarkivet.

I år har Arkiv Digital genom ett allt-i-ett-abonnemang gjort det möjligt att söka i tre ytterligare databaser, Sveriges befolkning 1950 och 1960, samt Befolkningen i Sverige 1880-1920. De två första täcker en besvärande lucka mellan kyrkböckernas sekretessgräns och Sveriges befolkning 1970. Den senare databasen, som skapats i samarbete med MyHeritage bygger på husförhörslängder och församlingsböcker och där en sökning ger klickbara länkar direkt till kyrkboken.

När släkter sprids över Sverige, som i hög grad har skett under 1900-talet, är de här hjälpmedlen ovärderliga.

Släkt i Hälsingland?

Curt — Mon, 25 Feb 2013 13:04:32 +0000

Som jämtländsk släktforskare så stöter man på släktgrenar som försvinner utanför länet, ofta till Norge, Värmland, Dalarna och Ångermanland. Det finns också ett antal släktband mot Hälsingland och här kan du som söker anor ha stor hjälp av det omfattande arbete som hälsingeforskarna utfört under flera decennier. På länsbiblioteket i Östersund kan du låna bl.a. följande sockensammanställningar:

Sveriges släktregister: Alfta socken (1947), 1379 sidor.
Sveriges släktregister: Ovanåkers socken (1945), 1071 sidor.
Sveriges släktregister: Bjuråkers, Delsbo och Norrbo socknar (1949).
Sveriges släktregister: Färila socken (1957), 445 sidor.
Sveriges släktregister: Enångers socken (1960), 385 sidor.
Sveriges släktregister: Arbrå socken (1955), 413 sidor.
Sveriges släktregister: Järvsö socken (1953), 520 sidor.
Sveriges släktregister: Voxna socken (1950).

I varje sockensammanställning kan du i ett speciellt söksystem följa anorna bakåt i tiden i socknen. Eftersom ett antal hälsingesocknar är redovisade på samma sätt så behöver sockengränsen inte vara något problem. De här sammanställningarna gör det mycket lättare att hitta tillbaka i anträdet, men som vanligt måste den seriöse forskaren naturligtvis stämma av resultaten med primärkällorna (ministerialböcker etc).

Fale Burmans dagböcker över resor genom Jämtland 1793–1802

Curt — Wed, 13 Feb 2013 14:59:53 +0000

Fornskriftsällskapet i Jämtland gav 2010 ut Fale Burmans dagböcker över resor genom Jämtland 1793–1802. De anteckningar som ingår, är till största delen resultat av Burmans egna rön och iakttagelser. Det är ett oerhört rikt material inom de mest skilda ämnen: växter och djur, geografi, geologi, meteorologi, ekonomi, historia, bebyggelsehistoria, fornlämningar och fornfynd, böcker och arkivalier, etnologi, folkloristik, ortnamn och dialekter, byggnader, genealogi och personalia, vägväsen och klädedräkt. Utgåvan består av skannade bilder från en maskinskriven avskrift som gjordes 1928, inklusive person- orts- och sakregister. Botanisera i det här och du kommer garanterat att hitta intressanta uppgifter. Dokumentet är ganska stort (c:a 29 Mb), så det kan ta en stund att ladda ner Fale Burmans dagböcker

Jämtlands avradsland 1649 och 1666

Curt — Fri, 01 Feb 2013 13:11:42 +0000

Fornskriftsällskapet har gett ut en sammanställning som bl.a. innehåller Bygsellängd för Jämtland år 1649 och Jämtlands avradsbok 1666 med en mängd för släktforskaren värdefull information, namn och orter. En nedladdningsbar pdf-fil hittar du här.

Avradslanden var något speciellt för Jämtland. Ett avradsland var i dess ursprungliga, medeltida bemärkelse, en avsöndrad del av allmänningen utanför gårdarnas eller byarnas territorier, som den norska kronan låtit bönder på vissa gårdar eller i vissa byar få exklusiv nyttjanderätt, men inte äganderätt till, mot erläggande av en årlig avrad (arrendeavgift) till kronan. Byarnas egna marker sträckte sig i Jämtland normalt en mil (knappt 7 km) ut från gårdarna, såvida inte annan bebyggelse utgjorde hinder. Avradslanden låg alltså utanför byterritorierna och användes i första hand för jakt, fiske och slåtter och längre fram i tiden också för fäbodsdrift.

År 1649 upprättades socken för socken, en längd över dessa, med namn på de bönder och präster som tillsammans brukade ett visst avradsland, samt uppgifter om avrad eller ”böxel” (bygsel) av respektive avradslägenhet.

År 1666 gjordes en ny och ännu grundligare undersökning eller ”rannsakning”. Denna gång berörande alla slags lägenheter som inte var lagda under skatt i Jämtland Således inte bara avradsland och avradsfisken utan också många ödesbölen.

Hela Svensk historisk bibliografi digitaliserad

Curt — Thu, 03 Jan 2013 15:39:23 +0000

Svensk historisk bibliografi – digital är en guldgruva för den som söker litteratur om svensk historia. Bibliografin omfattar åren 1771–2010 och har tidigare bestått av tio separata delar. Åren 1771-1976 publicerades ursprungligen som nio tryckta bibliografier, medan åren 1977–2010 förtecknats som en deldatabas i den nationella bibliotekskatalogen LIBRIS. Fram till nu har det inte funnits någon möjlighet att enkelt söka i hela bibliografin. Den är en ämnesbibliografi över svensk historia. Här finns hänvisningar till monografier, avhandlingar, uppsatser, recensioner, artiklar i dagstidningar och annat material som rör Sveriges historia. Sammanlagt ingår över 176 000 poster i bibliografin. Här ingår såväl akademisk historieskrivning som amatörforskning från drygt två sekler. Det är den mest omfattande bibliografin över svensk historia.

Den digitala bibliografin omfattar över 176 000 poster. Ca 79 000 av dessa poster har skannats, OCR-tolkats och bearbetats inom projektet. Övriga ca 97 000 poster har hämtas från LIBRIS. Du kan söka här.

Centrala soldatregistret och Östersunds Landsarkivs soldatregister

Curt — Thu, 03 Jan 2013 15:08:16 +0000

Central soldatregistret har flyttat och påtagligt förbättrats, från att tidigare ha varit mycket begränsat. Söker du på soldater utanför Jämtland så kan du få träff här. Det finns nu på Linköpings universitets hemsida och du når det här: Soldatregistret.

När det gäller de jämtländska soldaterna finns det inget som slår den databas som finns på Landsarkivet i Östersund. Där finner du alla soldater i Jämtland och kan söka på namn, byar och rotar. Rullkorten visar en individs hela tjänstgöring. Många bytte ju rotar eller befattning. Det går att studera dödstal, antal stupade och tillfångatagna mm under olika perioder, skriva ut rotebemanningen i en viss by eller gård/rote över olika tidsperioder. Registret är mycket omfattande. Här finns uppgifter om nästan 24 000 individer i 43 000 rullposter och berör mer än 6200 gårdar i 1195 byar och 415 socknar!

Besök Landsarkivet och använd den här databasen.