”Om stavran – för stavrom” – två offerdalsbyars historia

Nils Mattsson, barnfödd i Stavre i Offerdal, har i två häften beskrivit de två byarna Stavres och Västerstavres utveckling och historia från mitten av 1400-talet till 1950. Skrifterna bygger på en sammanställning av en i tid och rum spridd skriftlig dokumentation som funnits tillgänglig i arkiv och på andra håll. Med arkivalierna som grund tecknar Nils på 270 sidor en detaljerad bild av bybornas levnadsförhållanden under ett halvt årtusende. Ur köpebrev, domböcker, kyrkans ministerialböcker och andra handlingar skriver Nils varje gårds historia i de två byarna och ger liv åt de människor som verkat här under mer än 15 generationer.  Skrifterna finns tillgängliga i Landsarkivets bibliotek i Östersund för den bygdehistoriskt intresserade.

Ansätten – en by vid fjällets fot

Ingegärd och Ture Andersson har åter igen gjort en lokalhistorisk sammanställning med hög kvalitet. Efter deras bok om folket i Bakvattnet har de nu gjort en djupdykning om nybyggarna och deras efterföljare i den lilla fjällbyn Ansättens historia, från 1800 till nutid. Genom myndighetsbeslut och annan dokumentation presenteras på över 150 sidor en bild av de många gånger svåra förhållanden som rådde i väglöst land under besvärliga klimatförhållanden. I boken presenteras detaljerade uppgifter om människorna i Ansättbyn, deras fastighets- och arrendeförhållanden och de myndighetsbeslut som styrde vardagen. En bok att läsa för alla bygdehistoriskt intresserade.

Ingegärd och Ture Andersson: Ansätten – en by vid fjällets fot (2013). ISBN: 978-91-7465-454-7

Undersåkers tingslag 1649 – 1690

Nu publicerar Jämtlands läns Fornskriftsällskap den tredje utgåvan av Domboksprotokollen: Undersåkers tingslag 1649 – 1690, redigerade av Karin Bark. Undersåkers tingslag omfattade socknarna Undersåker, Kall, Åre och Mörsil. I Undersåker fanns det år 1650 13 byar (med sammanlagt 29 hemman), i Kall 19 byar (31), i Åre 23 byar (42) och i Mörsil 9 byar (med 15 hemman). Byn Ytterocke i Mörsil fördes med sina 3 hemman senare till Mattmars socken.

I den här utgåvan, som är nedladdningsbar som pdf-fil, hittar släktforskaren med anor inom detta tingslag mängder med uppgifter, som inte finns att hitta på något annat ställe.

Här kan du öppna utgåvan som är på mer än 190 sidor: Undersåkers tingslag 1649-1690.

 

Släkt i Hälsingland?

Som jämtländsk släktforskare så stöter man på släktgrenar som försvinner utanför länet, ofta till Norge, Värmland, Dalarna och Ångermanland. Det finns också ett antal släktband mot Hälsingland och här kan du som söker anor ha stor hjälp av det omfattande arbete som hälsingeforskarna utfört under flera decennier. På länsbiblioteket i Östersund kan du låna bl.a. följande sockensammanställningar:

  • Sveriges släktregister: Alfta socken (1947), 1379 sidor.
  • Sveriges släktregister: Ovanåkers socken (1945), 1071 sidor.
  • Sveriges släktregister: Bjuråkers, Delsbo och Norrbo socknar (1949).
  • Sveriges släktregister: Färila socken (1957), 445 sidor.
  • Sveriges släktregister: Enångers socken (1960), 385 sidor.
  • Sveriges släktregister: Arbrå socken (1955), 413 sidor.
  • Sveriges släktregister: Järvsö socken (1953), 520 sidor.
  • Sveriges släktregister: Voxna socken (1950).

I varje sockensammanställning kan du i ett speciellt söksystem följa anorna bakåt i tiden i socknen. Eftersom ett antal hälsingesocknar är redovisade på samma sätt så behöver sockengränsen inte vara något problem. De här sammanställningarna gör det mycket lättare att hitta tillbaka i anträdet, men som vanligt måste den seriöse forskaren naturligtvis stämma av resultaten med primärkällorna (ministerialböcker etc).

Fale Burmans dagböcker över resor genom Jämtland 1793–1802

Fornskriftsällskapet i Jämtland gav 2010 ut Fale Burmans dagböcker över resor genom Jämtland 1793–1802. De anteckningar som ingår, är till största delen resultat av Burmans egna rön och iakttagelser. Det är ett oerhört rikt material inom de mest skilda ämnen: växter och djur, geografi, geologi, meteorologi, ekonomi, historia, bebyggelsehistoria, fornlämningar och fornfynd, böcker och arkivalier, etnologi, folkloristik, ortnamn och dialekter, byggnader, genealogi och personalia, vägväsen och klädedräkt. Utgåvan består av skannade bilder från en maskinskriven avskrift som gjordes 1928, inklusive person- orts- och sakregister. Botanisera i det här och du kommer garanterat att hitta intressanta uppgifter. Dokumentet är ganska stort (c:a 29 Mb), så det kan ta en stund att ladda ner Fale Burmans dagböcker

Jämtlands avradsland 1649 och 1666

Fornskriftsällskapet har gett ut en sammanställning som bl.a. innehåller Bygsellängd för Jämtland år 1649 och Jämtlands avradsbok 1666 med en mängd för släktforskaren värdefull information, namn och orter. En nedladdningsbar pdf-fil hittar du här.

Avradslanden var något speciellt för Jämtland. Ett avradsland var i dess ursprungliga, medeltida bemärkelse, en avsöndrad del av allmänningen utanför gårdarnas eller byarnas territorier, som den norska kronan låtit bönder på vissa gårdar eller i vissa byar få exklusiv nyttjanderätt, men inte äganderätt till, mot erläggande av en årlig avrad (arrendeavgift) till kronan. Byarnas egna marker sträckte sig i Jämtland normalt en mil (knappt 7 km) ut från gårdarna, såvida inte annan bebyggelse utgjorde hinder. Avradslanden låg alltså utanför byterritorierna och användes i första hand för jakt, fiske och slåtter och längre fram i tiden också för fäbodsdrift.

År 1649 upprättades socken för socken, en längd över dessa, med namn på de bönder och präster som tillsammans brukade ett visst avradsland, samt uppgifter om avrad eller ”böxel” (bygsel) av respektive avradslägenhet.

År 1666 gjordes en ny och ännu grundligare undersökning eller ”rannsakning”. Denna gång berörande alla slags lägenheter som inte var lagda under skatt i Jämtland Således inte bara avradsland och avradsfisken utan också många ödesbölen.

Söka släkt i Finland

De flesta av oss har släktgrenar som hamnar i Finland. Ibland långt tillbaka i tiden, ibland i närtid. Finland var fram till 1809 en del av Sverige och under den tiden lades grunden för folkbokföringen, domstolsväsendet, skolväsendet mm.

Följande saker är att märka angående släktforskning i Finland:

  • kyrkbokföringen i Sverige och Finland är identiska ända in på 1900-talet
  • samtliga kyrkböcker är skrivna på svenska ända fram till ca 1860-1880
  • det finländska arkivväsendet är identiskt med det svenska arkivväsendet
  • i Finland läser man mikrofilm och mikrokort på samma sätt som i Sverige
  • på grund av bl.a. krig är luckorna i det finländska arkivmaterialet betydligt större än i motsvarande material för Sverige
  • det går utmärkt att i Sverige bedriva forskning i det mest centrala, mikrofilmade finländska arkivmaterialet.

Vill du försöka söka släkt i Finland så testa gärna följande länkar:
http://www.genealogia.fi/sve/indexr.htm
http://hiski.genealogia.fi/hiski?se
http://www.digiarkisto.org/sshy/index_sve.htm
http://www.arkisto.fi/se/etusivu/
www.genealogia.fi

Hela Svensk historisk bibliografi digitaliserad

Svensk historisk bibliografi – digital är en guldgruva för den som söker litteratur om svensk historia. Bibliografin omfattar åren 1771–2010 och har tidigare bestått av tio separata delar. Åren 1771-1976 publicerades ursprungligen som nio tryckta bibliografier, medan åren 1977–2010 förtecknats som en deldatabas i den nationella bibliotekskatalogen LIBRIS. Fram till nu har det inte funnits någon möjlighet att enkelt söka i hela bibliografin. Den är en ämnesbibliografi över svensk historia. Här finns hänvisningar till monografier, avhandlingar, uppsatser, recensioner, artiklar i dagstidningar och annat material som rör Sveriges historia. Sammanlagt ingår över 176 000 poster i bibliografin. Här ingår såväl akademisk historieskrivning som amatörforskning från drygt två sekler. Det är den mest omfattande bibliografin över svensk historia.

Den digitala bibliografin omfattar över 176 000 poster. Ca 79 000 av dessa poster har skannats, OCR-tolkats och bearbetats inom projektet. Övriga ca 97 000 poster har hämtas från LIBRIS. Du kan söka här.

Centrala soldatregistret och Östersunds Landsarkivs soldatregister

Central soldatregistret har flyttat och påtagligt förbättrats, från att tidigare ha varit mycket begränsat. Söker du på soldater utanför Jämtland så kan du få träff här. Det finns nu på Linköpings universitets hemsida och du når det här: Soldatregistret.

När det gäller de jämtländska soldaterna finns det inget som slår den databas som finns på Landsarkivet i Östersund. Där finner du alla soldater i Jämtland och kan söka på namn, byar och rotar. Rullkorten visar en individs hela tjänstgöring. Många bytte ju rotar eller befattning. Det går att studera dödstal, antal stupade och tillfångatagna mm under olika perioder, skriva ut rotebemanningen i en viss by eller gård/rote över olika tidsperioder. Registret är mycket omfattande. Här finns uppgifter om nästan 24 000 individer i 43 000 rullposter och berör mer än 6200 gårdar i 1195 byar och 415 socknar!

Besök Landsarkivet och använd den här databasen.

Barnhusbarn i Jämtland

Många jämtar har barnhusbarn från Allmänna Barnhuset i Stockholm i sina anor. De flesta kom till Jämtland i början av 1800-talet och var ofta transporterade av forbönder på Stockholmsresa. De placerades ut hos bönder och torpare, där de fick utföra de sysslor som behövde utföras, först kanske som getare och sedan som pigor och drängar. De flesta blev bofasta här och inlemmades i det lokala jordbrukssmhället.

I husförhörslängderna står oftast endast en kortfattad anmärkning ”barnhusb.” eller likande, och här fastnar man ofta som släktforskare. Idag kan man få mer information genom att på nätet besöka Stockholms Stadsarkiv, där man just håller på att samla ihop en del register till släktforskarsidor. Här hittar du Register till Allmänna barnhuset.

Du kan också använda Rötters Barnhus-Sök (barnhusbarn i Stockholm 1713-1803). Informationen i rullorna är ibland tillräckligt fyllig för att söka vidare bakåt i tiden. I barnhusrullorna finns också ofta vilka personer som tagit emot barnen i Jämtland.

Släktforskning i Jämtland – en del av Jämtlands lokalhistoria