Svegs tingslags domboksprotokoll 1649-1690

Nu publicerar Jämtlands läns Fornskriftsällskap den femte utgåvan av jämtska domboksprotokoll. Härjedalen hade på 1600-talet tre tingsdistrikt och från ett av dessa, Svegs tingslag, har nu Marianne Andersson, Ytterhogdal transkriberat och redigerat alla bevarade domboksprotokoll 1649–1690. Till grund för avskrifterna ligger i de flesta fallen de renoverade domböckerna i Svea Hovrätts arkiv i Riksarkivet, Stockholm. Svegs tingslag omfattade under 1600-talet socknarna Sveg, Älvros och Överhogdal. I Sveg (inkl. nuv. Linsells församling) fanns omkring år 1650 13 byar med 123 hemman, i Älvros fyra byar med 46 hemman och i Överhogdal endast Kyrkbyn, med tolv hemman. Denna utgåva omfattar 45 protokoll från ting i Svegs tingslag 1649–1690. Åren 1649– 1683 hölls vanligtvis endast ett ting om året. Därefter hölls två ting per år. Från åren 1653, 1657, 1658, 1666 och 1672 saknas protokoll.
I den här utgåvan, som är nedladdningsbar som pdf-fil, hittar du som släktforskar  mängder med uppgifter, som inte finns att hitta på något annat ställe. Utgåvan kan du öppna här.

Att släktforska i Tyskland

Ibland behöver man söka släkt i Tyskland. Som vanligt när det gäller att söka släkt i andra länder kan tröskeln vara hög vid starten. Det är därför bra att starta med några länksamlingar på svenska, t.ex. Wiki Rötter  som dock är mycket basal. En mer omfångsrik och riktigt bra introduktion tycker jag att G-gruppen har. Du kan nå den här. Där finns det mesta man behöver veta för att komma igång med sin tyska släktforskning. Ibland kan man ha nytta av ett antal tyska databaser, t.ex. Ancestry (som dock kräver abonnemang). Här finns födsel-, vigsel- och dödböcker, militära register, telefonkataloger, kartor och geografiska namnregister och en hel del annat.Vill man söka kontakt med den tyska motsvarigheten till DIS kan man ta kontakt med Verein für ComputerGenealogie. Det är en stor förening med över 3000 medlemmar och de har ett omfattande material på sin webbplats, där deras GENWIKI ger en mängd ingångar till ett antal databaser som berör tysk släktforskning. Här behöver man dock basala kunskaper i tyska.
Man kan naturligtvis släktforska på vanligt släktforskarvis och ta kontakt med lokala myndigheter och församlingar. Det finns oftast födsel- vigsel- och dödböcker, men inga motsvarigheter till våra husförhörslängder. Olika församlingar (judiska, katolska, protestantiska etc.) har haft sin egen bokföring. I de flesta fall finns handlingarna kvar i respektive församling. I de flesta fall är förfrågningar till arkiv och församlingar avgiftsbelagda. Förfrågningar bör ske på tyska, om man ska förvänta sig svar. Sekretessgränserna har också lättat något de senare åren, men är fortfarande mer strikta än de svenska.