Släkt i Hälsingland?

Som jämtländsk släktforskare så stöter man på släktgrenar som försvinner utanför länet, ofta till Norge, Värmland, Dalarna och Ångermanland. Det finns också ett antal släktband mot Hälsingland och här kan du som söker anor ha stor hjälp av det omfattande arbete som hälsingeforskarna utfört under flera decennier. På länsbiblioteket i Östersund kan du låna bl.a. följande sockensammanställningar:

  • Sveriges släktregister: Alfta socken (1947), 1379 sidor.
  • Sveriges släktregister: Ovanåkers socken (1945), 1071 sidor.
  • Sveriges släktregister: Bjuråkers, Delsbo och Norrbo socknar (1949).
  • Sveriges släktregister: Färila socken (1957), 445 sidor.
  • Sveriges släktregister: Enångers socken (1960), 385 sidor.
  • Sveriges släktregister: Arbrå socken (1955), 413 sidor.
  • Sveriges släktregister: Järvsö socken (1953), 520 sidor.
  • Sveriges släktregister: Voxna socken (1950).

I varje sockensammanställning kan du i ett speciellt söksystem följa anorna bakåt i tiden i socknen. Eftersom ett antal hälsingesocknar är redovisade på samma sätt så behöver sockengränsen inte vara något problem. De här sammanställningarna gör det mycket lättare att hitta tillbaka i anträdet, men som vanligt måste den seriöse forskaren naturligtvis stämma av resultaten med primärkällorna (ministerialböcker etc).

Fale Burmans dagböcker över resor genom Jämtland 1793–1802

Fornskriftsällskapet i Jämtland gav 2010 ut Fale Burmans dagböcker över resor genom Jämtland 1793–1802. De anteckningar som ingår, är till största delen resultat av Burmans egna rön och iakttagelser. Det är ett oerhört rikt material inom de mest skilda ämnen: växter och djur, geografi, geologi, meteorologi, ekonomi, historia, bebyggelsehistoria, fornlämningar och fornfynd, böcker och arkivalier, etnologi, folkloristik, ortnamn och dialekter, byggnader, genealogi och personalia, vägväsen och klädedräkt. Utgåvan består av skannade bilder från en maskinskriven avskrift som gjordes 1928, inklusive person- orts- och sakregister. Botanisera i det här och du kommer garanterat att hitta intressanta uppgifter. Dokumentet är ganska stort (c:a 29 Mb), så det kan ta en stund att ladda ner Fale Burmans dagböcker

Jämtlands avradsland 1649 och 1666

Fornskriftsällskapet har gett ut en sammanställning som bl.a. innehåller Bygsellängd för Jämtland år 1649 och Jämtlands avradsbok 1666 med en mängd för släktforskaren värdefull information, namn och orter. En nedladdningsbar pdf-fil hittar du här.

Avradslanden var något speciellt för Jämtland. Ett avradsland var i dess ursprungliga, medeltida bemärkelse, en avsöndrad del av allmänningen utanför gårdarnas eller byarnas territorier, som den norska kronan låtit bönder på vissa gårdar eller i vissa byar få exklusiv nyttjanderätt, men inte äganderätt till, mot erläggande av en årlig avrad (arrendeavgift) till kronan. Byarnas egna marker sträckte sig i Jämtland normalt en mil (knappt 7 km) ut från gårdarna, såvida inte annan bebyggelse utgjorde hinder. Avradslanden låg alltså utanför byterritorierna och användes i första hand för jakt, fiske och slåtter och längre fram i tiden också för fäbodsdrift.

År 1649 upprättades socken för socken, en längd över dessa, med namn på de bönder och präster som tillsammans brukade ett visst avradsland, samt uppgifter om avrad eller ”böxel” (bygsel) av respektive avradslägenhet.

År 1666 gjordes en ny och ännu grundligare undersökning eller ”rannsakning”. Denna gång berörande alla slags lägenheter som inte var lagda under skatt i Jämtland Således inte bara avradsland och avradsfisken utan också många ödesbölen.

Söka släkt i Finland

De flesta av oss har släktgrenar som hamnar i Finland. Ibland långt tillbaka i tiden, ibland i närtid. Finland var fram till 1809 en del av Sverige och under den tiden lades grunden för folkbokföringen, domstolsväsendet, skolväsendet mm.

Följande saker är att märka angående släktforskning i Finland:

  • kyrkbokföringen i Sverige och Finland är identiska ända in på 1900-talet
  • samtliga kyrkböcker är skrivna på svenska ända fram till ca 1860-1880
  • det finländska arkivväsendet är identiskt med det svenska arkivväsendet
  • i Finland läser man mikrofilm och mikrokort på samma sätt som i Sverige
  • på grund av bl.a. krig är luckorna i det finländska arkivmaterialet betydligt större än i motsvarande material för Sverige
  • det går utmärkt att i Sverige bedriva forskning i det mest centrala, mikrofilmade finländska arkivmaterialet.

Vill du försöka söka släkt i Finland så testa gärna följande länkar:
http://www.genealogia.fi/sve/indexr.htm
http://hiski.genealogia.fi/hiski?se
http://www.digiarkisto.org/sshy/index_sve.htm
http://www.arkisto.fi/se/etusivu/
www.genealogia.fi