Hela Svensk historisk bibliografi digitaliserad

Svensk historisk bibliografi – digital är en guldgruva för den som söker litteratur om svensk historia. Bibliografin omfattar åren 1771–2010 och har tidigare bestått av tio separata delar. Åren 1771-1976 publicerades ursprungligen som nio tryckta bibliografier, medan åren 1977–2010 förtecknats som en deldatabas i den nationella bibliotekskatalogen LIBRIS. Fram till nu har det inte funnits någon möjlighet att enkelt söka i hela bibliografin. Den är en ämnesbibliografi över svensk historia. Här finns hänvisningar till monografier, avhandlingar, uppsatser, recensioner, artiklar i dagstidningar och annat material som rör Sveriges historia. Sammanlagt ingår över 176 000 poster i bibliografin. Här ingår såväl akademisk historieskrivning som amatörforskning från drygt två sekler. Det är den mest omfattande bibliografin över svensk historia.

Den digitala bibliografin omfattar över 176 000 poster. Ca 79 000 av dessa poster har skannats, OCR-tolkats och bearbetats inom projektet. Övriga ca 97 000 poster har hämtas från LIBRIS. Du kan söka här.

Centrala soldatregistret och Östersunds Landsarkivs soldatregister

Central soldatregistret har flyttat och påtagligt förbättrats, från att tidigare ha varit mycket begränsat. Söker du på soldater utanför Jämtland så kan du få träff här. Det finns nu på Linköpings universitets hemsida och du når det här: Soldatregistret.

När det gäller de jämtländska soldaterna finns det inget som slår den databas som finns på Landsarkivet i Östersund. Där finner du alla soldater i Jämtland och kan söka på namn, byar och rotar. Rullkorten visar en individs hela tjänstgöring. Många bytte ju rotar eller befattning. Det går att studera dödstal, antal stupade och tillfångatagna mm under olika perioder, skriva ut rotebemanningen i en viss by eller gård/rote över olika tidsperioder. Registret är mycket omfattande. Här finns uppgifter om nästan 24 000 individer i 43 000 rullposter och berör mer än 6200 gårdar i 1195 byar och 415 socknar!

Besök Landsarkivet och använd den här databasen.

Barnhusbarn i Jämtland

Många jämtar har barnhusbarn från Allmänna Barnhuset i Stockholm i sina anor. De flesta kom till Jämtland i början av 1800-talet och var ofta transporterade av forbönder på Stockholmsresa. De placerades ut hos bönder och torpare, där de fick utföra de sysslor som behövde utföras, först kanske som getare och sedan som pigor och drängar. De flesta blev bofasta här och inlemmades i det lokala jordbrukssmhället.

I husförhörslängderna står oftast endast en kortfattad anmärkning ”barnhusb.” eller likande, och här fastnar man ofta som släktforskare. Idag kan man få mer information genom att på nätet besöka Stockholms Stadsarkiv, där man just håller på att samla ihop en del register till släktforskarsidor. Här hittar du Register till Allmänna barnhuset.

Du kan också använda Rötters Barnhus-Sök (barnhusbarn i Stockholm 1713-1803). Informationen i rullorna är ibland tillräckligt fyllig för att söka vidare bakåt i tiden. I barnhusrullorna finns också ofta vilka personer som tagit emot barnen i Jämtland.