Att släkt- och bygdeforska i Jämtland – några värdefulla källor före kyrkbokföringens tid

När man som släkt- och bygdeforskare når tillbaka till perioden före den allmänna kyrkbokföringens tid, dvs. före 1689, så gäller det att hitta alternativa källor, som dock snabbt tunnar ut ju längre bakåt i tiden som man kommer. Värdefullt källmaterial under nästan hela 1600-talet är naturligtvis Fornskriftsällskapets publikationer, som är lättillgängligt och lättläst via hemsidan,… Fortsätt läsa Att släkt- och bygdeforska i Jämtland – några värdefulla källor före kyrkbokföringens tid

Att tolka gamla handskrifter

Som nybliven släktforskare kommer man ganska omgående i kontakt med de handskrivna kyrkböckerna och annat handskrivet forskningsmaterial. Att lära sig skrivstil ingick i den äldre skolundervisningen, men är märkligt nog borta ur den nya skolan. Detta gör tröskeln hög för den unga forskaren, som kanske i stället för primärkällor nöjer sig med att googla på… Fortsätt läsa Att tolka gamla handskrifter

Släktforskarens nya databaser

Den sjunde upplagan av SVERIGES DÖDBOK släpptes häromdagen. Sveriges dödbok 2017 är en förhandsversion inför den slutliga produkten som skall komma om cirka ett år. Den här preliminära versionen innehåller 11.3 miljoner poster med uppgifter om avlidna i Sverige perioden 1860-2016. Frivilliga medarbetare har kompletterat den tidigare databasen med c:a 1.7 miljoner poster från åren… Fortsätt läsa Släktforskarens nya databaser

Lits och Alsens domboksprotokoll, samt Skogsavvittringen i Jämtland

Nu har Jämtlands läns Fornskriftsällskap publicerat två nya orienterande avskrifter av domboksprotokoll från Lits tingslag och Alsens tingslag, samt andra upplagan av Skogsavvittringen i Jämtland: Sonja Olausson Hestner och Monica Kämpe har redigerat Lits tingslags domböcker för åren 1639 – 1679. Lits tingslag omfattade fram till 1658 fem socknar: Lit, Häggenås, Kyrkås, Ås och Föllinge.… Fortsätt läsa Lits och Alsens domboksprotokoll, samt Skogsavvittringen i Jämtland

Att släktforska i nutid

Att hitta släktsamband i nutid var för bara ett tjugotal år sedan en tidskrävande sysselsättning. Det innebar oftast brevväxling med olika arkivinstitutioner ifall den släktlinje man sökte försvann till andra delar av Sverige utanför det egna landsarkivets domäner. Det innebar också timmar i telefon för att få tag på namn, släktskap, födelse- och eventuella dödsdatum på… Fortsätt läsa Att släktforska i nutid

Släkt i Hälsingland?

Som jämtländsk släktforskare så stöter man på släktgrenar som försvinner utanför länet, ofta till Norge, Värmland, Dalarna och Ångermanland. Det finns också ett antal släktband mot Hälsingland och här kan du som söker anor ha stor hjälp av det omfattande arbete som hälsingeforskarna utfört under flera decennier. På länsbiblioteket i Östersund kan du låna bl.a.… Fortsätt läsa Släkt i Hälsingland?

Fale Burmans dagböcker över resor genom Jämtland 1793–1802

Fornskriftsällskapet i Jämtland gav 2010 ut Fale Burmans dagböcker över resor genom Jämtland 1793–1802. De anteckningar som ingår, är till största delen resultat av Burmans egna rön och iakttagelser. Det är ett oerhört rikt material inom de mest skilda ämnen: växter och djur, geografi, geologi, meteorologi, ekonomi, historia, bebyggelsehistoria, fornlämningar och fornfynd, böcker och arkivalier,… Fortsätt läsa Fale Burmans dagböcker över resor genom Jämtland 1793–1802

Jämtlands avradsland 1649 och 1666

Fornskriftsällskapet har gett ut en sammanställning som bl.a. innehåller Bygsellängd för Jämtland år 1649 och Jämtlands avradsbok 1666 med en mängd för släktforskaren värdefull information, namn och orter. En nedladdningsbar pdf-fil hittar du här. Avradslanden var något speciellt för Jämtland. Ett avradsland var i dess ursprungliga, medeltida bemärkelse, en avsöndrad del av allmänningen utanför gårdarnas… Fortsätt läsa Jämtlands avradsland 1649 och 1666

Hela Svensk historisk bibliografi digitaliserad

Svensk historisk bibliografi – digital är en guldgruva för den som söker litteratur om svensk historia. Bibliografin omfattar åren 1771–2010 och har tidigare bestått av tio separata delar. Åren 1771-1976 publicerades ursprungligen som nio tryckta bibliografier, medan åren 1977–2010 förtecknats som en deldatabas i den nationella bibliotekskatalogen LIBRIS. Fram till nu har det inte funnits någon… Fortsätt läsa Hela Svensk historisk bibliografi digitaliserad

Centrala soldatregistret och Östersunds Landsarkivs soldatregister

Central soldatregistret har flyttat och påtagligt förbättrats, från att tidigare ha varit mycket begränsat. Söker du på soldater utanför Jämtland så kan du få träff här. Det finns nu på Linköpings universitets hemsida och du når det här: Soldatregistret. När det gäller de jämtländska soldaterna finns det inget som slår den databas som finns på… Fortsätt läsa Centrala soldatregistret och Östersunds Landsarkivs soldatregister