Böter och fredsköp

Nu har Riksarkivet och Fornskriftsällskapet gett ut en bok med tryckta och kommenterade avskrifter av saköreslängderna 1601-45 för Jämtland och Härjedalen. Längderna är verifikationer till länsräkenskaperna och ett komplement till de redan utgivna domböckerna. Ett viktigt verk för historisk forskning och för släktforskningen.

I början av 1600-talet lydde Jämtland under kung Kristian IV av Danmark-Norge. Det var en tid då befolkningen ansågs behöva fostras och kontrolleras. Olika former av ohörsamhet mot överheten slogs ned hårt. Handlingar som ansågs syndiga kriminaliserades och straffades i en aldrig tidigare skådad omfattning.

I saköreslängderna antecknades vilka som betalat böter för olika förseelser och vilka förseelser det gällde. Här nämns också avrättningar och värderingar av egendom. I boken finns också ett par speciella längder över fredsköp, efter Kalmarkriget 1611-13, eller Baltzarsfejden, som den kallades i Jämtland.

Forskarlaget bakom boken är Olof Holm, Georg Hansson, Christer Kalin, Per Sörlin och Karl Göran Eriksson.

Boken kan beställas på epost: landsarkivet.ola@riksarkivet.se

Att släktforska i nutid

Att hitta släktsamband i nutid var för bara ett tjugotal år sedan en tidskrävande sysselsättning. Det innebar oftast brevväxling med olika arkivinstitutioner ifall den släktlinje man sökte försvann till andra delar av Sverige utanför det egna landsarkivets domäner. Det innebar också timmar i telefon för att få tag på namn, släktskap, födelse- och eventuella dödsdatum på de personer man forskade på. Det blev genast lättare att komma vidare bakåt i tiden när man passerade kyrkböckernas sekretessgräns. Släktforskning på 1800-talet var och är oftare betydligt lättare än 1900-talets forskning.

Med de hjälpmedel som finns idag är situationen helt annorlunda. För den som abonnerar på Arkiv Digitals och SVARs tjänster finns landets alla kyrkoarkiv lätt tillgängliga på datorskärmen hemma, och de ibland nästan oläsliga mikrofichen är historia. Nutidsforskningen har fortfarande 70-årsgränsen för kyrkbokssekretess att tampas med, men ett antal sekundärkällor är kraftfulla hjälpmedel i informationssökandet. De stora databaserna Sveriges befolkning 1970, 1980 och 1990 ger persondata om alla som var skrivna i Sverige i november respektive år med uppgift om för- och efternamn, gatu- och postadress, födelsedatum, födelseförsamling och boendeförsamling. För år 1990 finns också uppgift om vigsel eller make/makas döddag. De här databaserna är fantastiska hjälpmedel när man söker folk i förskingringen. Vad som inte framgår är släktskap. Att personer bor på samma adress och har samma efternamn i de här sekundärkällorna kan bara ge underlag för någorlunda kvalificerad gissningar om släktskap och måste verifieras på annat sätt. Sveriges Dödbok 1901-2013 kompletterar databaserna ovan och innehåller 9,3 miljoner poster med födelse- och döddatum, födelse- och dödförsamling, namn, adress, civilstånd och kön.

På samma sätt finns värdefull information i Sveriges befolkning 1880, 1890, 1900 och 1910 som kan köpas hos Riksarkivet.

I år har Arkiv Digital genom ett allt-i-ett-abonnemang gjort det möjligt att söka i tre ytterligare databaser, Sveriges befolkning 1950 och 1960, samt Befolkningen i Sverige 1880-1920. De två första täcker en besvärande lucka mellan kyrkböckernas sekretessgräns och Sveriges befolkning 1970. Den senare databasen, som skapats i samarbete med MyHeritage bygger på husförhörslängder och församlingsböcker och där en sökning ger klickbara länkar direkt till kyrkboken.

När släkter sprids över Sverige, som i hög grad har skett under 1900-talet, är de här hjälpmedlen ovärderliga.

Hammerdals och Offerdals tingslags domboksprotokoll 1691 – 1700

Jämtlands Läns Fornskriftsällskap fortsätter sin utgivning av transkriberade och redigerade domboksprotokoll. Nu finns två nya utgåvor som kan laddas ner som pdf-filer. De täcker åren 1691-1700 och är kompletteringar till tidigare utgivna protokoll från Hammerdals resp. Offerdals tingslag för åren 1649-1690. Georg Hansson har redigerat Hammerdals tingslags domböcker 1691-1700, och omfattar socknarna Hammerdal och Ström. Jag har redigerat motsvarande tidsperiod för Offerdals tingslag, som omfattar Offerdal, Alsen och Mattmar. Samtliga publicerade avskrifter kan laddas ned här.
För att underlätta sökning har jag på den här hemsidan publicerat kopior av Offerdals domböcker (se rubriken Domböcker) där jag normerat person- och ortsnamn första gången de förekommer i en paragraf. Detta gör det möjligt att lättare söka personer och platser med webbläsarens sökfunktion (eller Ctrl-F). Se även Georg Hanssons hemsida.

Svegs tingslags domboksprotokoll 1649-1690

Nu publicerar Jämtlands läns Fornskriftsällskap den femte utgåvan av jämtska domboksprotokoll. Härjedalen hade på 1600-talet tre tingsdistrikt och från ett av dessa, Svegs tingslag, har nu Marianne Andersson, Ytterhogdal transkriberat och redigerat alla bevarade domboksprotokoll 1649–1690. Till grund för avskrifterna ligger i de flesta fallen de renoverade domböckerna i Svea Hovrätts arkiv i Riksarkivet, Stockholm. Svegs tingslag omfattade under 1600-talet socknarna Sveg, Älvros och Överhogdal. I Sveg (inkl. nuv. Linsells församling) fanns omkring år 1650 13 byar med 123 hemman, i Älvros fyra byar med 46 hemman och i Överhogdal endast Kyrkbyn, med tolv hemman. Denna utgåva omfattar 45 protokoll från ting i Svegs tingslag 1649–1690. Åren 1649– 1683 hölls vanligtvis endast ett ting om året. Därefter hölls två ting per år. Från åren 1653, 1657, 1658, 1666 och 1672 saknas protokoll.
I den här utgåvan, som är nedladdningsbar som pdf-fil, hittar du som släktforskar  mängder med uppgifter, som inte finns att hitta på något annat ställe. Utgåvan kan du öppna här.

Att släktforska i Tyskland

Ibland behöver man söka släkt i Tyskland. Som vanligt när det gäller att söka släkt i andra länder kan tröskeln vara hög vid starten. Det är därför bra att starta med några länksamlingar på svenska, t.ex. Wiki Rötter  som dock är mycket basal. En mer omfångsrik och riktigt bra introduktion tycker jag att G-gruppen har. Du kan nå den här. Där finns det mesta man behöver veta för att komma igång med sin tyska släktforskning. Ibland kan man ha nytta av ett antal tyska databaser, t.ex. Ancestry (som dock kräver abonnemang). Här finns födsel-, vigsel- och dödböcker, militära register, telefonkataloger, kartor och geografiska namnregister och en hel del annat.Vill man söka kontakt med den tyska motsvarigheten till DIS kan man ta kontakt med Verein für ComputerGenealogie. Det är en stor förening med över 3000 medlemmar och de har ett omfattande material på sin webbplats, där deras GENWIKI ger en mängd ingångar till ett antal databaser som berör tysk släktforskning. Här behöver man dock basala kunskaper i tyska.
Man kan naturligtvis släktforska på vanligt släktforskarvis och ta kontakt med lokala myndigheter och församlingar. Det finns oftast födsel- vigsel- och dödböcker, men inga motsvarigheter till våra husförhörslängder. Olika församlingar (judiska, katolska, protestantiska etc.) har haft sin egen bokföring. I de flesta fall finns handlingarna kvar i respektive församling. I de flesta fall är förfrågningar till arkiv och församlingar avgiftsbelagda. Förfrågningar bör ske på tyska, om man ska förvänta sig svar. Sekretessgränserna har också lättat något de senare åren, men är fortfarande mer strikta än de svenska.

Personforskning i norska källor

Släktforskning i norska källor – guide

I november 2014 höll landsarkivarie Maria Press, som tidigare jobbat i Norge,  ett föredrag om hur man släktforskar i norska källor.  Maria gav en presentation av det norska Riksarkivet och de åtta statsarkiven och hur man som släktforskare hittar i de norska digitala arkiven på nätet, samt ett antal praktiska tips hur man söker i de olika digitala databaserna. Marias presentation hittar du här i Personforskning i norska källor eller genom att besöka Arkivet i Östersund, där en länk finns under rubriken Aktiviteter.

 

 

Offerdals tingslags domboksprotokoll 1649-1690

Nu publicerar Jämtlands läns Fornskriftsällskap den fjärde utgåvan av Domboksprotokollen: Offerdals tingslags domboksprotokoll, redigerade av mig. Offerdals tingslag omfattade före 1679 enbart Offerdals socken. Detta år utökades tingslaget till att omfatta även socknarna Alsen och Mattmar, som dessförinnan hade utgjort ett eget tingslag (Alsens tingslag). År 1690 hade Offerdal 33 byar med 72 hemman, Alsen 29 byar med 79 hemman och Mattmar 10 byar med 28 hemman, enligt röklängden 1690.

I den här utgåvan, som är nedladdningsbar som pdf-fil, hittar släktforskaren  mängder med uppgifter, som inte finns att hitta på något annat ställe.

Här kan du öppna utgåvan, som är på cirka 180 sidor: Offerdals tingslags domboksprotokoll 1649-1690

Härjedalsbrev 1531-1645

I en digital utgåva har Christer Kalin publicerat ett 170-tal brev eller diplom som rör landskapet Härjedalen under perioden 1531-1645, och som  tar vid där Jämtlands och Härjedalens diplomatarium slutar för närvarande. Dokumenten  rör överlåtelse av fast egendom, vittnesbrev, synedokument, intyg och kvitton från många olika arkiv och samlingar och speglar en tidsperiod i Härjedalens historia där den lokala dokumentationen varit spridd och mycket svåråtkomlig för den lokalhistoriskt intresserade. Utgåvan kan laddas ned som pdf-fil från Fornskriftsällskapets hemsida: Härjedalsbrev 1531-1645.

”Om stavran – för stavrom” – två offerdalsbyars historia

Nils Mattsson, barnfödd i Stavre i Offerdal, har i två häften beskrivit de två byarna Stavres och Västerstavres utveckling och historia från mitten av 1400-talet till 1950. Skrifterna bygger på en sammanställning av en i tid och rum spridd skriftlig dokumentation som funnits tillgänglig i arkiv och på andra håll. Med arkivalierna som grund tecknar Nils på 270 sidor en detaljerad bild av bybornas levnadsförhållanden under ett halvt årtusende. Ur köpebrev, domböcker, kyrkans ministerialböcker och andra handlingar skriver Nils varje gårds historia i de två byarna och ger liv åt de människor som verkat här under mer än 15 generationer.  Skrifterna finns tillgängliga i Landsarkivets bibliotek i Östersund för den bygdehistoriskt intresserade.

Ansätten – en by vid fjällets fot

Ingegärd och Ture Andersson har åter igen gjort en lokalhistorisk sammanställning med hög kvalitet. Efter deras bok om folket i Bakvattnet har de nu gjort en djupdykning om nybyggarna och deras efterföljare i den lilla fjällbyn Ansättens historia, från 1800 till nutid. Genom myndighetsbeslut och annan dokumentation presenteras på över 150 sidor en bild av de många gånger svåra förhållanden som rådde i väglöst land under besvärliga klimatförhållanden. I boken presenteras detaljerade uppgifter om människorna i Ansättbyn, deras fastighets- och arrendeförhållanden och de myndighetsbeslut som styrde vardagen. En bok att läsa för alla bygdehistoriskt intresserade.

Ingegärd och Ture Andersson: Ansätten – en by vid fjällets fot (2013). ISBN: 978-91-7465-454-7

Släktforskning i Jämtland – en del av Jämtlands lokalhistoria